Gravidtankar

Dagbok om graviditeten

23 juli 2020

Min mens är en vecka sen och jag bestämmer mig för att ta ett test. Det visar positivt. Är givetvis glad men kanske faktiskt mest livrädd. Hur ska detta gå? Jag googlar graviditeter med autoimmuna sjukdomar, nedsatt skörldskörtel funktion och hur/om det går att vara gravid och överviktig.

Sedan tänker jag på allt jag druckit de senaste två veckorna. Vilket kanske inte alls är så mycket utan en och en halv flaska bubbel. För att inte tala om förkylningen som innebar smärtstillande, hostmedicin och halstabletter. Det var ungefär halvvägs där det som jag kom på att shit, jag kanske är gravid. Fördelen med att bo med en gravid kvinna är att i smyg använda hennes hjälpmedel mot förkylningen.

Ville egentligen berätta för Icey på något kul, romantisk sätt men det blev inte så. Han visste om att min mens var sen och jag berättade precis efter testet. När han var ute och busade med min brorsdotter.

På kvällen läser vi på hur det funkar att vara gravid i Nederländerna och kommer på att jag behöver boka tid hos en barnmorska. Har hittat några jag gillar där man blir tilldelad två barnmorskor som man sedan har genom hela graviditet, inklusive vid födelsen.

25 juli 2029

Efter mycket funderande berättade vi idag för min bror och hans fästmö att deras lilla bebis i magen förhoppningsvis ska få en kusin. Min lillebror blev så glad att jag började gråta. Skönt att berätta för någon men också jävligt läskigt. Vi berättade för att julplanering blev omständig utan hela sanningen och för att dom pratat mycket namn. Eftersom dom tog det namnet jag velat ge min dotter så ville jag paxa några namn. Fånigt? Nej, jag tycker faktiskt inte det.

31 juli 2020

Skrev in mig hos barnmorskan häromdagen och idag ringde dom upp för att göra klart inskrivningen och ge mig en tid för ett första besök. Var ganska fullt så fick ingen tid förrän i slutet av augusti, en vecka senare än jag velat. Fick prata med en av mina barnmorskor som sa att vanligtvis höjer man levaxindosen med 20% men att min husläkare måste skriva ut sådan medicin. Ringde husläkaren direkt men det var stängt just denna fredag. Barnmorskan sa också att magvärken jag har är helt normal och kallas växtvärk.

2 augusti 2020

Idag har jag känt mig gravid. Inte genom illamående eller så men kroppen känns inte som min. Grät för allt kändes så obekvämt.

13 augusti 2020

Förra veckan mådde jag ganska illa, extra jobbigt när familjekalas stod på schemat. Det gick bra men det krävdes lite hjälp av Icey, min bror och hans tjej. Flygresan hem gick också bra. Åt en Tunacado på Arlanda och drack en Pick Me Up juice. Smörgåsar är min grej. Lagad mat är lite kämpigare men efter att ha bott med en gravid kvinna som mår riktigt illa så inser jag att jag mår väldigt bra. Hemma i Rotterdam är det lite kämpigare mest på grund av värmen. Jag är mycket varmare nu och det känns extra mycket i hög värme. Annars är nog flåset det jobbigaste. Herregud. Det låter som jag ska svimma efter bara några promenadsteg haha.

18 augusti 2020

Senaste tiden har jag varit så trött. Sover mycket och det är ju lyxigt att jag kan göra det. Försöker äta när jag kan. Ibland blir det små portioner. Vissa dagar är aptiten bättre än andra men det är bara så det är. Ljummen och kall mat går generellt bättre än varm mat just nu.

26 augusti 2020

Idag var vi hos barnmorskan på vårt första besök. Jag har varit så orolig för att det inte ska vara en bebis där eller en utan hjärtslag. Allt såg bra ut! Lättnaden. Vår barnmorskan var väldigt snäll, lugn och förklarade allt väldigt bra. Tror vi kommer trivas hos henne. På grund av min övervikt fick vi erbjudande att skriva in hos på ett sjukhus i fall de skulle uppstå komplikationer längre fram eller vid födelsen. Det är väldigt vanligt att föda hemma här annars. Det var så surrealistiskt att se ultraljudet och veta att man har en liten mini människa i sig.

Efteråt berättade vi för våra föräldrar. Det var nervöst. Alla blev väldigt glada. Barnmorskan sa att allt såg så bra ut och risken för missfall är cirka 2% så då valde vi att berätta. Speciellt eftersom Iceys mamma ska handla mat hos oss så kylskåpet är fullt under vår karantän.

4 september 2020

Nu har vi berättat för Iceys systrar. Och därmed vet alla i båda våra familjer. Den yngre systern blev jätteglad. Den äldre har väntat på att få adoptera sitt andra barn i nästan två år nu. I och med Corona finns det inga besked eller signaler om när det kan ske. Jag bad Icey berätta för henne ensam för jag förstår hur ont det kan göra. Hon sa grattis men hon blev nog lite ledsen också. Hon har inte sagt något till mig än men det är okej. Det får ta den tid det tar. Att få eller inte få barn kan vara ett väldigt känsloladdat ämne och många går igenom alla känslor och kamper ensamma.

6 kommentarer

Lämna ett svar till Kristine Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.