Helgen ja. Den swischade förbi som en raket. I lördags så gick vi och simmade fast ska jag var ärlig så plaskade jag nog mest runt och maxade min tid i varma källan. Jag ska eventuellt våga mig på den varmaste innan jag lämnar ön. På kvällen väntade grillning med Iceys kompisar. Lamm, grillad lamm. Har fått dille på grillad lamm. Så sjukt gott. Kan inte få nog. Mums. Sedan skulle vi gå ut. Någon fick en bra idé om gå till en gigantisk bar där ett supergammalt och kul isländskt band spelade. Jag tänkte att det kunde vara kul och glömde helt bort att låtarna förmodligen skulle vara på isländska och alla skulle vara isländska. Taxichaffören sa att det inte riktigt var hans typ av ställe för han hade för mycket självrespekt för att dansa offentligt. Toppen tänkte jag. Ett dansställe! Jag älskar att dansa. Glömde åter igen bort den isländska delen. Vi kom till stället som inte låg speciellt centralt. Fick köa. Där någonstans började jag ångra mig. Kommer in, inser att det bara är islänningar och att alla kan varenda låt som även de är på isländska. Detta är Reykjavik, en relativt stor stad i ett väldigt litet land. Bandet som spelar är typ Thomas Ledin. Släppte sin första hit för 30 år sedan. Ni vet, ett repetoar full av klassiker. Jag var chanslös. Alla kände alla (för detta är Island) och alla kunde alla låtar (som spelades på max . Det var kompisar, kollegor, grannar, kusiner och jag vet inte allt. Det var inte min kväll. Min highlight var när jag gick ut och ä n t l i g e n fick träffa en fiskare. Oh moly vilket välbetalt jobb det är. De är ute i cirka 28 dagar och är sedan på land i lika många dagar. På båten är 8 timmars shift som gäller. Jobb i åtta timmar, sömn i åtta timmar och jobb i åtta timmar rullande…i 28 dagar. Så jag köper att deras lönecheck är generös. Som stort fan av Deadliest Catch hade jag en massa frågor. I några minuter var jag världens gladaste. Och Icey såg ut som Happy gör ibland, skäms lite och fascineras lite. För man kan väl inte öppna en konversation med “det är ingen fara jag pratar inte isländska och kan inte tjuvlyssna så bra men jag förstod att en av er aldrig skulle ha ett förhållande igen, vem av er är det?”. Det där med att gå upp och säga hej har aldrig varit min grej. Det gör nästan alla mycket bättre än mig.

I söndags var jag så arg och uttråkad att jag bara ville ligga i sängen och gråta. Inser att min nya special gren där jag tycker synd om mig själv inte är speciellt charmig fast jag tänker inte göra så mycket åt det. Jag är ostimulerad, uttråkad och stundtals väldigt less på hela förhållandegrejen. Ja, det är synd om Icey också men nu är detta min blogg så det är mest synd om mig. Jag låg kvar ett tag medan Icey fixade frukost. Vet att jag sagt det förr men oj vad jag älskar att tappa bort mig i Instagram underbara enorma värld. Kikade in hos min favorit Jake Warden. Hallå vad bra han är! Såg ännu ett klipp med en sådan där strobe cream. Har varit så nyfiken på den. Så jag frågade Icey om vi inte kunde åka och shoppa smink och om han kunde välja. Det gick han med på. Jag älskar att få smink och det vet han. Hittade en massa fint men jag valde faktiskt att slå till på en strobe cream och Icey valde en persikafärg som jag tycker mycket om (trots att tjej i butiken rekommenderade en guldig). Jag fick en soya cappuccino också. Sedan åkte vi och handlade mer lamm att grilla. Och plötsligt under middag var lördagskvällen förlåten. Har jag sagt att jag älskar lamm?