Jag är sedan många år medlem i en bokklubb. Inte bara medlem, jag är medgrundare till den fantastiska Sopp- och Bokklubben. Vi träffas ungeför en gång i månaden och läser en bok utvald av kvällens värdinna. Vi äter soppa och fikar och pratar lite om boken. I november hade Josse valt första delen av klassiker serien Stad av Per Anders Fogelström. Serien har några år på nacken, skrev av Per Anders på 60-talet men den är välskriven och en serie så värd att läsa. Jag kunde inte stanna vid första boken, utan jag läser igenom alla fyra böckerna i serien trots att jag plöjde dem för 8-9 år sedan.

Man får följa en familj eller släktshistoria i Stockholms fattigare kvarter med början 1860 i Mina Drömmars Stad. Man får följa Lotten och hennes mans vardag, följa med i samtidshistorien och se den hårda, fattiga och karga vardagen. I den andra boken Barn av sin stad får man följa deras barn, framför allt de två äldsta barnen Emelie och August som av olika anledningar lever med väldigt olika förutsättningar som vuxna.

Den tredje delen Minns du den stad tar avstamp i det nya seklet, med den fackliga organisationens framväxt, stadens förändringar och framväxt till en storstad.

Även för mig som inte är en inbiten Stockholms älskare försvinner jag rakt in i Per Anders historieberättande. Med fängslande livsöden sammantvinnade av blodsband, vänskap eller ödet driver han historien framåt. Han visar upp lortsverige men också vad som förlorades när moderna hyreshus byggdes och Stokholm skulle lyftas ur fattigdomen.

Jag ger serien 5/5 och hoppas att ni plockar upp den här serien och inte skräms av ord som kanske försvunnit ur vardagssvenskan. Borde vi inte använda småningom, fallutt och omstörtare oftare så säg??