• tankar

    Ung och dum

    Jo alltså jag har ju varit yngre än vad jag var idag. Mindre erfaren och godtrogen, vilket jag fortfarande är även om jag är mindre naiv nu.
    Då på den tiden då jag var strax över 20 år var jag idrottsledare. Först hade jag en kollega och sedan försvann hen och jag var själv. Jag har alltid gått all in och vi bestämde att vi skulle på cup. Så vi skulle sälja grejer och boka biljetter och allt detta gjorde jag. Själv. Utan hjälp.
    Klubbens ledning sa ja men beställ du och sen samlar vi in pengarna och sedan så betalar vi. Det är så det går till. Ja, tänkte jag, som ogillar ekonomi och pengar, det låter ju bra…

    Till det började komma påminnelser på de saker vi sålt (och jag betalat för till ledningen) i mitt namn. Jag hade gjort det otroligt dumma misstaget att skriva mitt namn på fakturan som någon annan skulle betala. Klubben var en ekonomisk katastrof (vilket jag inte visste så klart!) och de använda mina pengar för att betala de räkningar som klubben stod på och mina där mitt namn stod blev ju så klart obetalade.

    (Jag får fortfarande sån ångest när jag tänker på det här, hur kunde jag vara så dum? så naiv? Och den stress och ångest jag hade då när jag försökte få tag i ledningen och få dem att betala “mina” räkningar men de ignorerade mina samtal och mail, usch!)

    Hur som helst så anmälde jag detta till polisen. Jag hade mail där det stod att de skulle betala om jag gav dem pengarna. Jag hade bevis på transaktionerna jag gjort till deras konton. Jag hade räkningarna och meddelanden från inkassobolagen. Jag gav allt detta till polisen.
    Och igår fick jag besked att det lägger ned mitt fall pga brist på bevisning.

    Visst finns det andra brott som är värre än mitt, våldtäkt och mord, det här rör sig “bara” om  70 000 kr. Som jag nu måste betala om jag inte vill hamna hos kronofogden, vilket jag så klart inte vill.
    Och det gör mig så ledsen att skyddsnätet i Sverige är så tunt. Att det är så lätt att falla igenom hålen. Att man inte kan få vara ung och dum och lita på fel personer utan att man ska få lida för det till man är över 30.

    Som jag tidigare har skrivit så har den svenska staten en otrolig koll på allt vi gör, just kontroll är ledordet här. Men när man som svensk medborgare behöver hjälp av polisen eller annan myndighet så är det nästintill omöjligt. Jag har inga siffror på hur många brottsutredningar som läggs ned men jag tycker verkligen att de är för många- Även dessa “småbrott” måste tas på allvar.

    Kommentarer inaktiverade för Ung och dum