• Killar,  vänner

    Vänskapsfunderingar

    Vilket charmigt humör jag varit på idag. Inte. Verkligen inte alls. Jag må vara överlycklig och hög på livet men  idag har jag varit på riktigt skitigt humör. Folk jag verkligen bryr mig om har stått i skottlinjen. Duschdejten kanske mest. Han skrämde mig så mycket att jag utan att tänka efter initierade värsta offensiva attacken. Jag har (efter många lärdomar) en regel att inte svara på mail/sms när jag är arg. Det blir inget bra. Det blir även väldigt fel grammatiskt. Istället ska jag lugna mig lite och skriva lite mer vuxna reflektioner. Det var länge sedan jag blev så rädd. Jag är så fruktansvärt läskigt sårbar med Duschdejten att jag det gör mig orimligt rädd. Mellan mina 400000 möten idag så har jag tänkt lite på Duschdejten eller den absurda vänskap vi ska ha landat i. Som jag idag insåg nog inte är en vänskap. Eller så är det precis det det är. Himla rörigt. Det blir lite så när man går från intensivt sextonde till vardagliga frågor, har gemensamma bekanta och en massa oklarheter. Omständigheterna gör att jag litar på honom till cirka 200%. Men förförra veckan eller när det än var så kände jag mig så sjukt utnyttjad. Jag fick från att känna mig underbart trygg med honom till en betydelselös fling. För någon som jag som värdesätter lojalitet kändes det förjävligt. Jag blev inte sårad men jag blev väldigt besviken. Han var helt plötsligt någon som jag trodde han inte var. Jag har väldigt svårt att lita på människor men som jag sagt tidigare så gick allt väldigt fort med just Duschdejten. Han vet på tok för mycket! Efter den där incidenten för några veckor sedan så började jag ifrågasätta om jag gjort rätt. Jag drog mig undan. Så förtroendet var väl lite sådär idag när jag blev helt chockad. Plus att jag igår försökte hitta någon slags kompromiss med exet. Lägg på lite sömnbrist på det så är överreaktion bara förnamnet. Idag kom jag till insikt med att jag inte betyder något för honom medan han betyder något för mig. Jag är så himla dålig på gråzoner också. Jag vill helst ha villkoren nedskrivna. Då känns det bra. Just nu ser villkoren lite sådär ut. Det tror jag också beror på att vi har olika typer av vänskaper av våra liv. Mina vänner gör jag allt jag kan för – när de ber mig och när de inte ber mig. Sådan tror jag inte han har. Och jag tror inte han har det. Jag tror kanske, och nu chansar jag, att han inte vågar.

    Det är något annat med honom. Jag kan bli så arg på honom. Sådär som man blev ovänner när man var lite. Så är det inte med någon annan vän eller kompis. Vad betyder det? Betyder det något?

    Kommentarer inaktiverade för Vänskapsfunderingar