• Förhållanden,  Sex

    Sexbrist i förhållanden

    sexy1

    Det här är kanske mitt jobbigaste inlägg hittills för det är kanske mitt mest privata. Samtidigt som jag vet att min erfarenhet är lite extrem så är den inte unik.

    När exet och jag träffades så hade vi, precis som alla nykära, väldigt mycket sex. Så var det kanske i ett år. När jag började upptäcka hans extreme porrsurfande, alla hans sexchatter och allt hans sexsms så dog min lust helt. Jag trodde det var något fel på mig. Jag kände mig ful, osäker och allt annat. Och jag kände mig väldigt sviken. Samtidigt skapades någon slags panik i mig. Jag visste inte vad jag skulle göra för att han skulle sluta. Att ha sex blev helt plötsligt viktigt för mig av helt fel anledningar. Så vi hade sex, jag ville inte förlora honom. För att jag ville duga. Där någonstans började problem i vårt sexliv. Han ville inte ha sex för han hade ingen lust. Förmodligen dels för att jag förändrats utseendemässigt och dels för att han nog visste varför jag ville ha sex.

    Helt plöstligt hade det gått ett år utan att vi hade haft sex. Det var mycket beröring och ibland petting så det var inte helt dött. När jag frågade om det var på grund av mig så sa han nej. Samtidigt fortsatte jag hitta sexchattar och nakenbilder i hans mobil. Så att han hade ett sexbehov tyckte jag var uppenbart. Kanske var det lättare för mig för jag blev inte förälskade i honom ytligt. Min kärlek till honom hade inget med hans fysisk att göra. I efterhand så kan jag tycka det var lika klokt som uppenbart. Ska man åldras tillsammans så kan inte det fysiska stå för den största attraktionen. Något jag fick bekräftat när jag förra helgen pratade men en äldre herre som sa att attraktionen till ett visst utseende aldrig förändras.

    Hursomhelst, det hade snabbt gått tre-fyra år utan att vi haft sex. Vi pratade aldrig om det för han kunde/ville inte. Jag tycker ju att det är väldigt viktigt att prata. Man kommer inte alltid vara lycklig i ett förhållande men man måste kunna prata om det. Det är klart att det är lättare att lösa sina egna problem än ett gemensamt problem. Det är bara att vara otrogen så har man löst sitt problem/behov. När exet sedan började signalerar att han ville göra slut så var jag ganska övertygad om att sexet var problemet. Då började jag som besatt läsa på om sexbrist i långvarig förhållanden. För jo, det är vanligt. Det är väldigt vanligt. Från vad jag kunde uttolka så är det vanligt för börjar man sluta ha sex så är det få som vet hur man hittar tillbaks. Det är inte heller naturligt som man skulle kunna tro att hitta tillbaks. Det är relativt simpelt men det är inget som kommer naturligt utan det är något man får “tvinga” sig till. Innan man gör något så behöver man erkänna för varandra att man inte har ett bra sexliv. Sedan handlar det om nakenhet och beröring. Det finns en bok som heter “Kärlek – en handbok” som jag varmt kan rekommendera. Det finns både text och övningar i boken. Övningar som man lätt kan skratta bort om man vill eller så tar man till sig och inser att det kanske räddar ens förhållande.

    Det är svårt att ha ett fungerade sexliv i ett samboförhållande. Många, många, alltså väldigt många löser det genom en tredje part. Det fungerar och diskussionen om varför det är så tabu kan vi ju ta en annan gång. Sexbrist är dock helt lösbart. Det finns till och med sexteraputer som jag tycker man ska ta hjälp av. Eller så tar man sig lite tid och läser på om hur man gör för att hitta tillbaks till varandra.

    Exet och jag hade inte sex på flera flera år. Det var en sorg men kanske mest av allt en skam. En skam mycket större än otrohet.

    Kommentarer inaktiverade för Sexbrist i förhållanden