-
Trött och stressad
Efter helgen i Sverige är jag galet trött. Ni vet så där att jag omöjligt kan hålla ögonen öppna?! Usch trötthet är en hemsk känsla.
Dessutom känner jag mig stressad eftersom att vi den hör veckan borde ha sex mest hela tiden för att bli gravida. Nu tänker jag att det får bli som det blir, vaknar jag till liv och är sugen får det bli så, annars får vi vänta.
Jag jobbar den här veckan och sedan går jag på ledighet i två veckor. Det ska bli helt helt underbart! Jag har lösa planer första veckan men vill mest ta det lugnt och andra veckan ska jag ju till Paris. Nog om det nu ska jag fortsätta med kaffet och ta mig till jobbet! -
Umgänge med en anorektiker
tidigare har jag berättat om min mamma och hennes depression och nu för någon vecka sedan umgicks jag med henne. Tidigare har hennes energinivå alltid varit extremt hög, på gränsen till manisk (även detta är en del av hennes sjukdom), men nu lyckades hon hålla sig på en bra nivå och det gick okej. Men jag noterade att hon var djupt ner i ätstörningsträsket. Alltså djupt ner. Min första reaktion var att hon var otroligt smal. Den andra reaktionen var att hon sa att hon borde träna mer (nu tränar hon fyra gånger i veckan). Men det som fick mig att inse hur sjuk hon är var när hon drack kaffet svart. Min mamma har alltid druckit kaffe med varm mjölk. Hon drack kaffe latte innan kaffe late var ett begrepp. De senare femton åren har hon druckit lättmjölk men alltid minst 50% mjölk i kaffet. Och nu drack hon det svart. Varför? För att det är för mycket fett i minimjölk. Det mina damer och herrar är ord från en person som är allvarligt sjuk i anorexia.
-
Jag älskar frukost
på helgen äter jag och V alltid något extra till frukost. Jag gillar att äta frukost länge och långsamt. Lixom halvsova och sedan vakna till liv under frukosten. Läsa, prata, kanske tom se en film medan frukosten avnjuts. Förra veckan ät jag frukost själv på lördagen och skulle ut och springa ett långpass så då laddade jag med den här underbara frukosten:
-
Vårsol
Det finns inget mer jag längtar mer efter än solens återkomst! Varje vinter känns det som att energin flyter ut ur kroppen, ner ur fötterna och försvinner. Varken kroppen eller knoppen orkar egentligen med några extravaganser. Lika mörkt och kallt som det är ute, lika mörk och kall känner jag mig. Under de här månaderna dyrkar jag min vetekudden som värmer mig under täcket i sängen. Utomhusaktiviteter de få soltimmar som trots allt finns och te. Jag dricker te som andra dricker vatten. Finns möjligheten att rymma utomlands så tar jag den, och på årets Bucketlist finns en resa till solen under oktober-november!
Men nu, nu dyrkar jag solen. Pigmentet väcks till liv i form av fräknar och solvarmtskinn. Energin att greja utomhus bubblar upp (igår städade jag balkongen, grundligt!) och jag tar minsta lilla chans att vistas ute. Som nu, på en parkbänk i solen med en kaffe från en annan byggnad. Vårlyx för en av solens största dyrkare!
-
Min bästa söndag
i England är de inte så mycket för kaffe, där är det te som gäller. Därför var det svårt att hitta bra kaffe där.
En cappuccino är en dröm för mig och jag kan sitta i timmar med en kaffe och en bok. I England hade de typ en maskin och tryckte på en knapp och hade på en matsked oboy och kallade det cappuccino. Inte okej!
Idag tänkte jag sätta mig med min bok och en ljuvlig cappuccino och bara läsa och vara. Imorgon börjar mitt nya jobb och jag är laddad och lite nervös:
-
En varm och lugn morgon
Vintern här i München suger. Den är rå och fuktig, inte alls så där kall och svinkall och vit som i Norrland. Så jag drömmer mig bort till sommaren. En sommarmorgon närmare bestämt.
Bild från Sverigebesök förra sommaren En riktigt het sommar, så där som det nästan aldrig är i Sverige men som det var förra sommaren, en kopp kaffe ute och en bok. Pyjamasen på och en hel dag framför mig, en blå himmel. Inga planer och inga måsten.
Ps. Här om dagen när jag skulle datera ett papper på jobbet skrev jag juni istället för januari. Kanske drömmer lite för mycket…