-
Det är ingen tävling att bli gravid
Det finns så många bloggar om barn och graviditet, de är så lyckliga. Ingen får missfall, förlosssningsdepression, behöver hjälp med att bli gravida. Man kan alltid bli gravid, på första försöket är budskapet som skickas igenom världen. Därför känner man sig så pressad när det kommer till graviditet. Att det ska gå smidigt och lätt och att vi ska vara lyckliga hela tiden. Och jag är less på det!
För så är det ju inte. Det finns många som är ofrivilligt barnlösa, det finns ännu fler som behöver hjälp av mediciner/sjukvården för att bli gravida och det finns väldigt många som har fått missfall.
Att vi vill ha barn är inget ni har kunnat missa och jag försöker skriva om resan så som jag upplever den, så klart är några delar privata. Än är jag inte gravid men heller inte jätteorolig över det. Jag försöker att inte tänka på det allt för mycket.
Min bästa vän och jag är i samma fas, men hon är några månader “efter mig” och slutade med sina p-piller i december. Och vi pratar massor om barn, graviditet, mammarollen och hur vi vill att livet ska te sig i stort. Det svåra, för mig som är väldigt målinriktad, är att jag inte helt kan kontrollera detta. Det är tur och slump. Och jag måste hela tiden påminna mig om att det inte är en tävling. Det spelar ingen roll vem som blir gravid först. Det gör inte att min graviditet eller mitt barn kommer bli mindre värt.
En graviditet är så klart högst personlig men att dela med sig av det är bra, för att slippa pressen på att få till det på första försöket, efter en fest på fyllan. Ni förstår! Om ni pratar med er vänner så kommer ni med största sannolikhet få höra om missfall, aborter, ångest och IVF. Prova, prata om det jobbiga och känn hur mycket lättare det blir.
Älskar den här bilden som kom upp när jag sökte på “bli gravid snabbt”. Precis så är det för mig och V… -
Gravid i nioende månaden?
Ja hörni kan jag vara gravid?
Jag är lite lätt illamående hela tiden, vilket avhjälps med att äta.
Jag gråter hela tiden. Har idag gråtit tre gånger på jobbet.
1) tre kunder blev glada för att de lyckats uppnå sitt mål.
2) en kund var ledsen och besviken på sig själv
3) tre kunder gav mig en blomma som tack.
Har också varit nära gråten ungefär 50 gånger till.
Jag är trött, skulle kunna sova hela tiden men har samtidigt något som kryper i kroppen. Så jag kan inte sova på natten.
Jag är extremt klängig och jobbig på V av typen “kraaaaamaaaa miiiiig!” vilket jag inte annars är.Dignostiserar mig själv med gravid i nionde månaden. Tror dock mer på att det är senaste tidens stress som sitter i kroppen. och börjar släppa nu iom julledighet.
Jag hade nämligen (?) ägglossning för en vecka sedan så att jag skulle känna någonting alls nu är enbart inbillning, men hellre gravid än stressad!Trevlig helg på er!
-
Ägglossningstest
ja detta med barn. Jag köpt ägglossningstest, och tänkte att jag i alla fall vill veta NÄR vi kan bli med barn. Så får vi väl se lixom. Så jag “räknade ut” när jag skulle ha ägglossning och gjorde test och de visade på att jag skulle ha ägglossning inom två dygn. Då är det ju lixom bara att ligga på eftersom att spermier lever ca 48 timmar inne i dig (jag vet! Det är en så sjukt konstig tanke! Vad sjutton gör spermierna där i två dygn? Är det typ att de bara simmar runt eller vilar dem på något sätt? lever de så länge för att de har svårt att hitta vägen? Och framför allt, ganska obehagligt att tänka sig att man har typ 1000-tals små grodyngel i kroppen så länge. (Jag har lixom tänkte att de kommer in, en är snabb och försöker befrukta det som befruktas kan och de andra typ åker ut direkt…japp så naiv är jag)).
Okej, så ägglossningstestet visade att det bara var att köra. Men jag har dock aldrig känt mig så osexig. “jaha, nu ska vi ha sex för att avla fram en unge? kan man fortfarande njuta av det?” jag kände mig faktiskt lite stressad. Typ “ligger vi inte nu och gärna en gång om dagen under de mest fertila dagarna så måste vi vänta en månad innan vi kan ha sex igen”.
Jag vet fortfarande inte hur (eller om) jag lyckades förföra V på ett sexigt sätt. Jag kände mig så otroligt självmedveten. Typ som om ägget kunde kommunicera med Vs spermier på något telepatiskt sätt och berätta att det är nu eller aldrig!
Som ni märker så är ägglossningstest inte bra för mig, jag lägger alldeles för stor vikt vid sånt här och nu när jag vet att min ägglossning är ganska precis där man räknar att den är så kommer jag nog inte använda ägglossningstest. Att känna att sex var framtvingar tycker jag var hemskt. På allvar! (Eller framtvingar är ett för starkt ord men onaturligt, inte kommit ur lust).
Jag tror att det viktigaste för att jag och V ska bli gravida är att vi är ensamma. Under hela min ägglossnings-period hade vi besök. Och det har varit så hela hösten. Visst besök är så underbart och något jag inte vill byta bort men för en period så kanske vi ska försöka vara bara vi. Inte så många som sover över.
-
Sämst på att skaffa barn
jag och V bestämde oss ju för några månader sedan att vi ville ha barn. och senaste två månaderna har vi inte haft sex en enda gång. Vi har inte orkat. hur kan man inte orka ha sex med sin fästman kanske ni frågar? Vi har turats om att vara sjuka, jobba över, ha ont i kroppen, och helt enkelt tappat bort lusten lite.
Jag tycker sex är viktigt men jag tycker också att sex inte är något man forcerar. Den här månaden har vi gett oss tillåtelse att köpa ägglossningstest (när ska man göra dem? min mens har varit konstig ett tag och lixom i för långa cykler) så det ska vi göra. Och återta lusten i sängkammaren, eller var vi nu känner för det.
Det är inte lätt med sex. Det ska vara lätt men det är svårt. Det är två som ska vara med på det. Två som ska känna lust och att bli avvisad är, i alla fall för mig, väldigt knäckande. Men nu kör vi igen. Håll tummarna för oss 😉
-
hur vet man om man är redo för barn?
Jag och V har pratat mycket om barn sedan vi träffades. Vi visste redan då att vi ville ha barn inom “en snar framtid” Så hur vet vi då att vi är redo?
Vi har ingen aning. Men vi tänker så här:
Vi är båda på bra ställen i karriären, ett ställe där det passar med en paus eller att vi fokuserar på annat ett tag.
Vi har en god ekonomi. Vi har råd med allt det där vi vill kunna ge vårt barn och oss själva.
Vi vet var vi har varandra. Jag kan absolut inte garantera att vi är tillsammans för evigt men jag vet att vi skulle göra allt för barnet.Resten handlar ju om känslor. Att vi båda känner att vi vill ha ett barn. Någon att älska. Någon att visa den här världen för. Någon som är som oss. Lite. Våra bra sidor.
Sen vet man aldrig hur det går. Vi kan vara gravida nu eller bli det imorgon eller om fem år eller aldrig. Vi hoppas på det bästa. Snabbt. Snart. Vill vi få det där pluset för tålamod är inte vår starka sida.
-
Tråkigt
när man är sjuk så är internet verkligen litet, jag läser inte speciellt många bloggar utan har klickat mig runt bland främlingar. Blivit både inspirerad och förfärad över hur människor lever sina liv.
jag har ätit för lite mat och för mycket skit. Svårt att få ner tung mat så jag har småätit gott och blandat istället. Sovit som en kratta gör jag också.
Just nu är jag säker på att jag inte är gravid. Jag borde fått mens igår, så jag går bara och väntar och väntar på den nu (och som vi alla vet så kommer den ju aldrig när man väntar eller är beredd så jag ska väl kanske egentligen sätta på mig ett par vitabyxor och åka ut i skogen och plocka svamp så kommer den väl). Imorgon ska jag göra ett test om inte mensen dykt upp än, men som sagt var jag tror verkligen inte jag är gravid.
Idag hoppas jag att jag orkar lite mer och är tillräckligt fräsch för att äta middag med Vs familj. Det är ändå en fördel att vi har en familj här (och min familj är inte så mycket att hurra för så).
Nu ska jag sova lite till, livet hos en diabetiker bjuder aldrig på sovmorgon utan frukost måste intas sju alla dagar och sedan kan jag sova lite till om jag vill… -
skrattar mig friskare
Jag är fortfarande sjuk. Men det är bättre. Eller egentligen jobbigare med näsan som rinner och halsen som känns som sandpapper men det är ju ett tecken på att kroppen gör sig av med bacillerna.
dock har jag svårt att äta idag, mår illa och känns som om jag ska kräkas när något hamnar i munnen. Fått i mig lite pasta i alla fall. Och gott och blandat. Men det är inte alls gott.Jag tittar på Bert. Försöker skratta mig frisk och V har lite svårt att förstå Bert och Sunes jul, typiskt min humor som jag älskar. Är lite kär i både Bert och Åke. (Även min mormor älskade Bert och Åke).
Angående min skengraviditet så har jag inte haft tid att tänka på det på länge, har däremot haft någon som kan liknas med mensvärk under veckan men ingen mens… Men stress kan ju påverka sånt där och det ska ni veta att jag har haft mer än nog av!
Dock så borde mensen komma nu vilken dag som helst, så om inte annat borde jag snart kunna göra ett test. Jag känner mig inte lika gravid som jag gjorde tidigare. Kanske beror på att jag mest känner mig förkyld. -
Lite ditt och datt
Igår åkte jag och V till ett ställe utanför stan som vi gillar för att fånga solnedgången, vi hade med oss te och lite fika och satt där och pratade om framtiden. Så mysigt. Dock blev det ganska kallt och jag fryser fortfarande. Det är runt 20 grader här nu men det sjunker snabbt på kvällarna. Här kommer en bild på V i solnedgången.
V i solnedgången Idag är V borta med jobbet och min plan var att sova länge och sedan städa men jag vaknade vid 8 (igen) och nu sitter jag i soffan framför modern family. Jag är så sugen på chokladbollar så snart ska jag ta tag i det. Jag är lite svullen i svaljet (känns som om jag har typ en stor snorboll där) och fortfarande lite nedstämd. Angående min skengraviditet så är det enda just nu att jag har lite sämre humör än vanligt men också att mina bröstvårtor är extremt känsliga. Och möjligen är jag mer kissnödig än vanligt. Hoppas ni får en fin söndag!
-
Lite mindre gravid
Tänkte bara hoppa in en snabbis och säga att jag känner mig mycket mindre gravid idag. “mensvärken” har avtagit. Dock har jag varit jävligt känslosam, men bara att slippa ha ont gör ju att jag inte kontant påminns. Ja ni förstår. Skönt, hoppas jag nu får må som vanligt fram till mens.
-
Hyfsat intelligent eller?
Alltså, både jag och mina vänner ser mig som intelligent. Faktiskt lite mer än genomsnittet. Jag är både street smart och bildad. Jag älskar kunskap och om någon såg mig som korkad så skulle jag bli sårad.
MEN det här med att bli gravid har stigit mig direkt åt huvudet. jag har skrivit om det förut och skriver om det igen (uppenbarligen).
Jag VET att det är mindre än 40% chans att bli gravid om man prickar in ägglossningen exakt. jag vet att vi inte tänkte på varken ägglossning eller skydd utan bara “körde” och jag vet att sannolikheten för att jag skulle känna något nu typ 1.5 vecka efter ev. befruktning inte heller är så stor. Men ändå har jag alla dessa symtom på graviditet.
jag känner mig så himla gråtmild. Alltså så fort något händer eller inte händer så vill jag gråta. Vilket inte alls är likt mig. Jag gråter ofta typ framför tvn och sport men inte för att någon berättar något på jobbet.
Jag har som mensvärk i magen. Och det är inte dags för mens än på typ en vecka. Både i magen och rygg kan jag känna mensvärkssmärta (ni vet vad jag pratar om tjejer?).
Jag blir så himla arg fort. Mitt tålamod är noll och ingenting. Jag vill döda V mest hela tiden. Det känns som att det inte går att göra rätt för stackarn… haha!
Och så är jag så där trött som vi pratat om tidigare och så sover jag dåligt, vilket inte alls är likt mig. Och mår lite molande illa. Och har egentligen ingen matlust.
Jag längtar till jag kan göra ett test och få min kropp och lugna sig lite.
V är ungefär lika gravid som jag är. han har redan bestämt vilken vagn vi ska ha… Vilket självklart driver mig till vansinne!!