-
Semester!
Sitter på flygplatsen på väg ut i världen. Nu är det semester. Fyra och en halv vecka av ledighet att se fram emot. Ja, nästan. Några avbrott för att hantera anställda som flyttar till Sverige och meddela förändringar i arbetsuppgifter måste jag göra, men jag hoppas att de aktiviteterna ska gå snabbt och smidigt. Den sista arbetsdagen har varit allt annat än smidig. Igår fick vi besked om budget neddragningar, så det sista jag gör är att sitta och planera besparingar. Vilka konsultuppdrag som ska avslutas, hur vi fördelar resurserna bäst för att inte mista kompetensen. Det är inga roliga uppgifter att syssla med sista dagen innan semester, och absolut inte att meddela. Blä!
Den tidigare delen av arbetsveckan har varit cool lugn. I tisdags jobbade jag från en solvarm klippa och onsdagen tillbringades i jobbsammanhang på en segelbåt. Så jag lider ingen nöd även om det är lite taskig timing. Nu boardar jag, hejdå Sverige!
-
Barnfritt, tack!
Vet inte om jag berättade det men när vi flög hem från New York så satt vi framför ett par med en bäbis på kanske sex månader eller ja, runt där. Han kunde inte gå så han var under ett år.
Vi blev försenade så, så vi fick vänta både vid gaten/flygplatsen och sedan en bra stund på flygplanet. Vid gaten så gjorde inte detta barn något väsen av sig men från det att vi satte oss på flyget till att vi lyfte gallskrek barnet, i panik. Troligen var ungen otroligt trött (men vad vet jag?). Barnet fortsatte också gallskrika bra länge i luften. Så sammantaget kanske han gallskrek i 1.5 timme.
Visst är det “synd” om barnet som blir så hysterisk av en eller annan anledning. Men grejen var att hans föräldrar var helt sjuka (?). De skrek på flygpersonalen, de slog i min stol när jag lutade den bakåt, de skrek åt varandra (och åt sina föräldrar som var med).
I mina ögon så var det inte konstigt att barnet var hysteriskt och levde om när föräldrarna var exakt likadana.Först och främst så skiter jag i vem som sitter bakom, jag har betalat lika mycket som någon annan på planet för min biljett och jag vill fälla stolen på ett nattflyg över atlanten oavsett vem som sitter bakom.
För det andra: JA!, jag vill ha barnfria flyg eller barnfria avdelningar på flyg. (Eller kanske främst föräldrafria flyg). Det finns barn och föräldrar som är hur duktiga som helst på att flyga men när jag flyger så vill jag koppla av. Jag vill inte höra eller se andra människor och barn har inte riktigt lärt sig gränser ännu (åldern på barn kan ni säkert fundera ut).
När jag reser med barn så skulle jag vara mer avslappnad om jag vet att “på det här flyget så “räknar” folk med att det finns barn och att det kan störa”. Även fast jag så klart kommer göra allt för att ha så tysta och lugna barn som möjligt.Vill man inte ha barnfria miljöer så kanske man kan säga “tyst avdelning” som SJ har och där barn inte är välkomna. Varför skulle jag behöva betala extra för att få en lugn och fin flygning? Nej det är upp till flygbolaget att se till att jag (och alla andra) får en behaglig och bekväm resa och då måste man kunna göra valet om man vill resa med eller utan barn.
Vad tycker ni om barnfria miljöer?