• tips

    Filmtips: zoolander 2

    Eller snarare en varning, se inte denna. Alltså jag älskar zoolander (1). Det jag gillar är förutom att själva storyn är helt absurd att den är så fruktansvärt ironisk. Det finns repliker från den filmen som får mig att vrida mig av skratt. 

    Allt detta hade de missat i tvåan. Filmens story kändes inte alls originell och dessutom så kändes den lixom “för mycket” på ett sätt som ettan aldrig gjorde. 

    Den här filmen tyckte jag inte alls var sevärd trots att de fått med precis hur många kändisar som helst i olika konstiga små roller. 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: zoolander 2
  • tips

    Filmtips: how to be single

    Den här filmen påminner otroligt mycket om filmen He’s not that into you. Den handlar om våra föreställningar om kärlek. Vad som är rätt och hur man bör göra när man dejtar etc. 

    Superklyschig handling med andra ord men med roliga kryddor. Den är rolig på det där lite groteska viset som tex filmen baksmällan. 

    Dessutom gillar jag rebel Wilson. Jag tycker att hon är rolig. 


    Filmen är inget mästerverk men den får mig att skratta flera gånger. Mysig och lättsam film för en tjejkväll eller regnig dag framför TVn. 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: how to be single
  • tips

    Filmtips: wild 

    Jag har, som sagt var, velat se den här filmen jättelänge. Jag tycker att Reese Witherspoon brukar göra bra filmer och att hon är mångsidig som skådis. Dessutom är jag väldigt fascinerad av människor som gör saker ensamma. Som lixom tar på sig vandrarskorna eller sätter sig i bilen och kör iväg helt själva. 

    Själv drömmer jag om att packa väskan och ta med en massa böcker och luffa runt i Europa. Jag var två veckor i new York sjölv gör några år sedan och det var ljuvligt. 

    Åter till filmen. Huvudpersonens mamma dör och hon börjar knarka och sälja (?) sex. Men för att komma till ordning med sitt liv så ska hon vandra i flera veckor i Mexiko (?) eller till Mexiko kanske det var. 

      
    Jag hade förväntat mig mer djup i filmen. Man följer hennes vandring och ser i korta sekvenser återblickar från hennes tidigare liv, både lyckliga och olyckliga. I slutet är hon lycklig och hel igen, efter vandringen. Men jag förstår inte hur hon kom dit. Det finns inte direkt några tankar som redovisas under vandring eller inga med ett djup utan hipphapp så var filmen slut och allt var lyckligt. 

    Jag tycker dock att vandringsbiten av filmen skildras fint och det är fint med möten med andra människor. Dock på ett ytligt plan även här. 

    Filmen är med andra ord okej men inte mer.  

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: wild 
  • tips

    Filmtips: suffragette

      
    Kära nån vilken bra film! Precis som titeln avslöjar så handlar den om en grupp (kanske specifikt en) suffragette i Storbritannien som så klart kämpar för kvinnors rättigheter. 

    Förutom att jag tycker att filmen är fantastiskt välspelad så älskar jag filmer med en verklighetsförankring. Detta har ju hänt. Kanske inte exakt men i stora drag. 

    Och jag känner en sådan enorm tacksamhet till dessa kvinnor, som gjorde grundjobbet, som gör så att jag kan tjafsa om vem av mig och V som diskar mest ofta och kalla det jämställdhet. Dessa kvinnor som offrade allt! Jobb, man, vänner, barn för att de trodde att kvinnor var lika mycket värda som män. De fängslades och hånades och här sitter jag i ett av världens mest jämställda länder och funderar på vem av oss som lagade middag igår. 

    Tankeväckande och inspirerande film! 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: suffragette
  • Girlytalk

    Filmtips: Insidan ut

    V var på någon jobbgrej igår så jag passade på att spendera kvällen i soffan med sånt som jag bara jag gillar typ barnfilm. 

    Så jag såg “insidan ut”. 

      
    Jag tyckte den var riktigt riktigt bra. Även om jag kanske inte är den primära målgruppen för filmen. 

    Filmen handlar om kontrollcentrum i hjärnan där känslorna glädje, vemod, ilska, rädsla och avsky försöker styra och hitta en balans i flickan Riley. När glädje och vemod går vilse i minnen uppstår det kaos. 

    Jag tycker det är himla viktigt att barn får veta att alla könslor är okej och detta kan vara en bra utgångspunkt för samtal om känslor och hur man kan hantera och tänka kring det. Jag ska absolut se den här filmen med vårt barn när hen blir lite äldre, kanske runt 5-6 år. 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: Insidan ut
  • tips

    Filmtips: mockingjay part 2

    Under julen såg vi mockingjay part 2, jag tycker verkligen om böckerna och V har en crusch på “katniss”. Så vi har sett framemot den här filmen.  

      
    Precis som i allt för många trilogier så har de gjort två filmer av den sista boken. I mockingjay part 1 så tyckte jag att filmen fortfarande kändes rapp och “relevant” men i part 2 så blev det lite utdraget. Det hade med all säkerhet rymts med allt i samma film.

    Filmen är dock fortfarande välgjord och överraskande och i slutet har man fortfarande en heldel frågetecken kvar. Så det är en bra och sevärd film om man gillar fyndig action. Dock måste man nog ha sett de andra filmerna först. 

    Min reagensen färgas säker också av att jag satt och tänkte: kräks inte nu, kräks inte nu, hela filmen. 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: mockingjay part 2
  • Film

    Filmtips! Och ett tack!

    Julen har varit tom och jag har mest prokastinerat och gjort annat som straffar sig nu. Saken är den att jag har mest gått och väntat på att bli ledsen. Ni vet när känsloberget bara blir större och större och man väntar på att det ska bli för mycket. Det är svårt att komma tillbaks om man inte bryter ihop.  Därför har jag sett nästan alla sorgliga romantiska filmer som Netflix har att erbjuda. Mycket otrohet har det varit. Hursomhelst, den är inte så supersorglig men  det är sorgligt rolig och bra tycker jag. Så här kommer ett film tips från mig. För mellan er och mig så har Alex ganska dålig filmsmak. Happy likaså. Alla som tyckte The Kingsmen var bra skulle jag inte lita på i filmväg. Jösses alltså. This Is Where I Leave You däremot är värd att titta på.

     

    Ps. Stort tack till Johan som hjälpte mig fixa bloggen.

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips! Och ett tack!
  • tips

    Filmtips: en man som heter Ove 

    Jag och V såg en man som heter Ove på juldagen (med svensktext). Jag har läst boken och sett enmansföreställningen med Johan rehborg så själva storyn kunde jag. Hur var då filmen? 

      
    Jag gillade den. Gillar detaljerna och speciellt när filmen utspelar sig i dåtid. Jag tror att alla kan känna igen sig i Ove. Ensamheten och kärleken. Men sedan har alla fixideer där en liten detalj måste vara på ett visst sätt! 

    Filmen blandar verkligen lycka och sorg i en fin balans. Lite så som livet är. 

    Jag rekommenderar filmen till alla, men att se den på bio är inte nödvändigt. 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: en man som heter Ove 
  • tips

    Filmtips: the butler 

    Jag såg the butler här om dagen. Ja, jag är nästan alltid sist med det senaste! 

    Filmen handlar om en man och hans liv, under stora delar jobbade han som butler åt vita huset och de olika presidenter som bott där från början av 60-talet typ och fram till 80-talet(?). 

    Dessutom är hans son med i kampen för svartas rättigheter vilket blir som en parallell historia. Filmen är baserad på verkligheten. 

      
    Filmen är fylld med kända skådisar och personligheter. Och visst är den välspelad. Jag är en sån som älskar historiska filmer och brinner för allas lika värde, så visst är det skrämmande att allt detta bara utspelade sig för runt 40 år sedan. 

    Jag tyckte den var bra, men man ska alltid se amerikanska filmer med en nypa salt de är ofta så väldigt hyllande. Men absolut en sevärd film med bra skådisar och ett hemskt men fantastiskt budskap. (Grät som ett barn i slutet och det kan jag tyvärr inte skylla på gravidhormoner). 

    Kommentarer inaktiverade för Filmtips: the butler 
  • tips

    Film: Serena 

    jag gillar Jennifer Lawrence som spelar huvudrollen i den här filmen och överlag är det kända och bra skådisar med men filmen faller så platt. Visst kostymdrama i 1930-talets USA med depression. En affärsman gifter sig med Serena, en stark kvinna som inte är rädd för att “effektivisera” sin mans föredrag, hugga i och hjälpa till i skogen eller mörda sin mans rivaler. 

      
    Kanske inte den typiska 30-tals kvinnan? Eller inte så kvinnor på 30-talet brukar porträtteras. Men självklart blir hon galen. 

    För visst är det väl så: en stark kvinna som beter sig “som en man” är ju inget annat än mentalsjuk? Kan inte en stark kvinna få vara just det, en stark kvinna? 

    Den här filmen vara verkligen platt och man vet när den börjar hur den kommer sluta. 

    Kommentarer inaktiverade för Film: Serena