Såg ni familjer på äventyr igår?

Jag är helt fascinerad. Speciellt av två av familjerna, eller nja, snart är det nog tre.

Segelfamiljen som seglade jorden runt i fyra år. Först och främst var det en fantastisk plats de var på, så vacker och ödslig och det märktes (på det lilla man fick se) att de var så otroligt lyckliga och bara gjorde det som de ville och mådde bra av. Det inspirerar mig. Människor som gör det som de mår bra av.
Dock kan jag inte segla men att inte låta något, varken barn, ekonomi eller samhällets ideal hindra dig från att göra det du vill göra det tar jag med mig. De har en blogg jag hört om länge och jag ska nog passa på att läsa från början till slut under veckan.

Den andra familjen som jag tycker är spännande är familjen i Brasilien. Där pappan lämnade sin dotter hemma hos mamma och flyttade med sin “nya fru” till Brasilien och öppnade hotell. Jag grät hela tiden de var på tv. Även fast pappan lämnade sin dotter i Sverige och att de inte såg varandra så hade de en sån stark kärlek och en så fin kontakt. När han berättade om när dottern skulle åka hem första gången då bröt jag ihop, igenkänningsfaktorn var total.

Att resa med barn är en självklarhet för mig. Att barn ska få vara med i de “vuxnas värld” men på sina egna villkor är superviktigt och det var det som var så häftigt med dessa familjer. Att de involverade barnen i sina drömmar. Jag måste verkligen minnas detta när jag själv sitter där med barnen, att de kan resa och mår bra av det, lär sig och utvecklas av att se andra kulturer, miljöer och länder.

Verkligen ett häftigt program som jag starkt rekommenderar.