• Funderingar

    Fundersam?

    Igår fick jag ett bekymrat sms med information om att min ex-man ligger  på sjukhus. Enligt hans Facebook status har han efter tre veckors influensa blivit inlagd på sjukhuset förlamad sen slutet av januari!

    Relationen till min exman är problematisk. Tyvärr. Efter flera års relation gifte vi oss och skilde oss inom ett år. Jag var så besviken på hans tomma löften om hur han skulle fylla vår relation med tid och energi “snart”. Efter skilsmässan lyckades vi ha en stabil relation i ca ett halvår därefter träffade en ny tjej, en kinesiska. Där gick saker och ting åt helvete. Hon började ringa, smsa, hota om att dyka upp vid min port, ställde krav på mig något som jag tyckte var helt utom kontroll och jag klargjorde att jag överhuvudtaget inte ville ha kontakt med henne, jag hade ingen relation till henne! Som ni kanske förstår skyddade han henne och förklarade hennes beteende med att “så var det i hennes kultur”. Där skar det sig mellan oss. Totalt.

    Det hindrar mig inte från att bry mig om honom. Vi hade fantastiska år tillsammans, han är i grunden en bra man. Och nu vill jag höra av mig, fråga hur han mår, visa lite omtanke – men sist jag gjorde det blockade han mig från Facebook. Som ni märker är han inte speciellt bra på att hantera separationer… Kan man skicka ett anonymt krya på dig kort?

    Hur hade du gjort?!

    Kommentarer inaktiverade för Fundersam?
  • Girlytalk

    Skönheten och min exman? 

    Igår var ändå en bra dag. Nils skrek mellan 21-00 i fredags, hysteriskt och galet trött var han. Jag måste beundra honom för hans uthållighet och målmedvetenhet. Sedan däckade både han och jag och jag sov fem timmar. Vaknade före min lilla vän och var i chock. 

    Vi hade toppen väder och en härlig dag på stan. Och på kvällen eller kl 18 var jag på bio och såg skönheten och odjuret. Den behöver väl ingen närmare presentation eller rescension men jag, som är en sucker för Disney och romantik, tyckte den var fantastisk och välgjord. Jag har dessutom en crusch (sedan moulin rouge) på evan McGregor så vad kunde gå fel? 

    Jo odjuret såg ut exakt som min exman. Eller exakt kanske var att ta i. Men han har också så där stora snälla blåa ögon och kanske är det någon likhet med munnen också. 


    Såå… Ja nu vet ni hur han ser ut också. 

    (Att jag någonstans mitt på dagen svimmade av sömnbrist? väljer jag att ignorera). 

    Kommentarer inaktiverade för Skönheten och min exman? 
  • ex

    Analysen.

    Det låter så enkelt. Men det var galet svårt. Det var det svåraste beslut jag någonsin tagit, men det är också ett av de beslut jag är mest stolt över. Jag tog konsekvenserna av mitt eget handlande. Det här var inte på något sätt min mans fel. Jag var i allra högsta grad delaktig i att det gick åt pipsvängen. Det har snurrat många tankar och analyser om vad som egentligen hände. Jag var så kär, så kär i min man!! Sen irrade vi bort oss och min energi att försöka lappa och laga, att vara den som ger mer och håller ihop tog slut.
    Den tog helt slut.  Den hade räckt i 5år, och helt plötsligt så fanns den inte mer. Jag var den som behövde stöd, nå mina mål (som jag trodde var våra) och Han fanns inte där. Kanske tillskrev jag honom egenskaper som han aldrig haft, kanske försökte jag forma gemensamma drömmar som gick stick i stäv med hans egna?

    Vad jag vet är att vi båda två är delaktiga i att det gick som det gick. Jag tog det korkade beslutet att vara otrogen, men jag tog också konsekvenserna av det. Jag vet att jag inte kan leva meg lögner eller ens osanningar, jag kan inte dölja mina känslor – de står skrivna i mitt ansikte, kroppsspråk och hörs i min röst. Att jag inte lyckades hålla ihop mitt äktenskap är min största sorg, men att jag vågade och orkade fatta beslutet att skilja mig innan jag satte mig i en ihållbar situation, det är jag stolt över.

    Jag har varit otroligt ledsen över att min man blev helt tagen på sängen. Trots att jag upplever att jag var tydlig, rak ärlig, pratade om det och visade hur ledsen och besviken jag blev när han inte såg/hörde. Jag har varit jätteledsen för att jag så totalt sårade honom, och hans självbild. Jag beklagar och funderar över om jag kunde ha gjort det på något annat sätt – men då och där var det mitt enda sätt. Man kan alltid vara efterklok… Men historien med vad han tillät sin nya flickvän att göra så har det övergått till helt andra känslor. Det här är min sida av historien, det finns så klart andra. Men det är min blogg och mina perspektiv som presenteras.

    Kommentarer inaktiverade för Analysen.
  • ex

    Min exman

    För att fortsätta historien om ex, så går jag vidare till min exman. Här har vi en väldigt icke-fungerande relation, och vi hade ett väldigt trasigt uppbrott.

    Initialt gick det bra. Trots att anledningen till att vårt äktenskap tog slut berodde på att jag träffat en ny så uppförde vi oss som vuxna människor. Jag flyttade snabbt ut och vi redde uu det praktiska med skilsmässa. Vi pratade om de forum där vi skulle (ofrånkomligen) träffa på varandra och kom överens om att vi alltid skulle sträva efter att kunna prata med varandra och ha en fungerande relation som vänner.

    Sen kom det en ny flickvän in i bilden. Den nya flickvännen vände upp och ner på allt det tidigare överenskomna. En kväll, ett halvår efter vi separerat, ringde hon mig för att reda ut ett och annat. Hon förbjöd mig att ha någon som helst kontakt med min exman, och han godkände detta. Under det kommande halvåret betedde sig hans flickvän väldigt “possesive” och trots att jag ingen kontakt tog med min exman kunde hon ringa och hota och lämna lååååånga meddelanden om vad jag gjorde och inte fick göra. Den sista kontakten vi hade med varandra, och som från min sida skulle var av engångskaraktär slutade i katastrof. Han skrek, hotade och var allmänt väldigt instabil. När vi idagsläget ses, på gemensamma aktiviteter, hälsar han inte ens om vi så stöter på varandra.

    Varför blev det så här? Dels, han har aldrig blivit lämnad förr, utan alltid varit den som lämnat. Som han sa, han var mer säker på mina känslor i relationen än på sina egna. Det funkade bra till en början, men sen kom en ny spelar in på plan och det är lätt att skylla på andra, men hennes sätt förstörde alla möjligheter till kontakt. Jag hade en förhoppning om att det skulle bli bättre nu när de separerat, men det har det inte. Kanske är det så att han fortfarande bär runt på en massa obearbetade känslor, kanske är han fortfarande väldigt arg och sviken – kanske kommer det aldrig att gå över. Jag försöker att vara artig och hälsa, men mer än så försöker jag inte ta kontakt. Han markerar tydligt att han inte vill ha med mig att göra, och jag kan inte annat än respektera det… kanske kommer han en dag till insikt att det är mer tärande än närande att vara arg och då kan vi prata med varandra igen. Men ingenting jag idag skulle kunna göra skulle underlätta situationen, så väl känner jag honom.
    Och ja, det gör inte ont men det skaver. Vi hade 5,5år tillsammans, jag känner honom innan och utan, vi delar massor med underbara minnen- men nu är det som att han inte finns alls.

    Kommentarer inaktiverade för Min exman
  • ex

    Mitt ex’s dialekt 

    idag var jag på födelsedagskalas för en vän och träffade på en annan svenska där som pratade samma dialekt som min exman. Och jag kom då så klart att sakna honom. Inte sakna som i man eller som i det klassiska kärleksförhållandet. Utan som vän. Herregud vad mycket roligt vi har haft tillsammans. Det finns ingen människa jag har skrattat så mycket med, för honom var varje dag en fest och det smittade av sig även på mig. Även fast jag av många olika skäl hade de värsta åren i mitt liv så hade jag också väldigt många fina stunder och alla de är tackvare honom. 

    

    Måste ringa honom någon dag och berätta det för honom. Och också höra hans dumma dialekt och skratta åt honom. 

    Kommentarer inaktiverade för Mitt ex’s dialekt