• Film,  TV

    Netflix tips: Snowden

    I helgen loggade vi in på Netflix för första gången på evigheter. Tycker det var ovanligt mycket där inne som inte alls lockade men vi enades om att titta på Snowden. Historia om Snowden från början till nutid.

    Man får ta del av Snowdens tidiga karriär som präglas av en stor patriotism. Det blir tidigt tydligt att Snowden är något extra, någon väldigt smart. Han träffar Lindsey som jag tycker verkar vara sjukt förstående och ett bra komplement till Ed. Tillsammans flyttar de runt i världen till Ed en dag får nog och säger upp sig. Han återvänder dock några år senare men är då betydligt mer skeptiskt. Det blir tydligt för att det inte är okej för honom att människor övervakas utan att de vet om det. Till slut händer något som blir droppen.

    Jag som inte är så himla insatt i hela Snowden affären och som nog inte tyckte det speciellt exceptionella uppgifter som han läckte. Jag utgår nästan alltid från att inget är hemligt på internet. Hursomhelst. Det är var ingen actionrulle precis men likaväl sevärd. Speciellt om man är nyfiken på Snowden som person.

    Kommentarer inaktiverade för Netflix tips: Snowden
  • TV

    Årets mest deprimerande dokumetär

    Häromdagen såg jag en dokumentär om dagens samhälle och kanske mer specifikt dagens ungdom. Ganska tidigt i dokumentären kände jag att jag vill skjuta mig själv. Lite längre in så suckade jag djupt över dagens ungdom. Lite här och där kom också känsla att jag aldrig vill ha barn.

    När jag var ungdom i slutet av gymnasiet och under universitet så var det självklart mycket fyllor och ligg. Jag var inte en av dom. Jag drack inte och jag låg inte runt. Förstod aldrig det där och förstår det uppenbarligen fortfarande inte. Men alltså, tjejer har blivit något slampigare och killar snäppet vidrigare. Att dagens ungdom en dag ska ta beslut på typ regeringsnivå är ju en charmerande tanken. Eller inte alls.

    Tolka mig rätt, tjejer får vara hur som slampiga dom vill. Jag lägger absolut ingen värdering i det. Som tjej får jag såklart klä mig hur jag vill och ligga runt hur mycket jag vill men alltså, man kan göra det med värdighet och göra det för att man vill. Det är inget fel på det. Inte alls. Jag älskar urringar och hångeltävlingar. Killar kan få vara hur pushiga som helst man man måste visa vart gränsen går. Det här kanske är superlätt för mig som faktiskt aldrig haft några problem. Visst har jag hamnat i mindre härliga situationer men det har alltid varit för att jag typ velat och sedan ångrat mig och när jag sagt nej så är det nej. Det har aldrig varit någon diskussion. Jag tror att det beror på att jag borde är och utstrålar självsäkerhet.

    När det gäller killarna vet jag inte om jag ska tycka synd om dom eller bli arg. Det känns som de är helt vilsna och det är man ju ibland under sin ungdom. Mina killkompisar var ganska sviniga och saknad ibland respekt för lite väl fulla och lättklädda tjejer men det var aldrig vidrigt. Det var förföring som mest. Det var illa men kontrollerat. Nu har det ju helt spårat ut.

    Man kan skylla på samhället och media och allt men jag vill ändå tro att föräldrar kan uppfostra barn tillräckligt bra och stabilt för att de inte ska påverkas av allt som media och samhället utsätter dom för.

    Vill ni se världens mest deprimerade dokumentär finns den på Netflix här: Liberated: The New Sexual Revolution.

     




    Kommentarer inaktiverade för Årets mest deprimerande dokumetär