jobb

  • jobb

    Jag har långtråkigt

    Jag har rätt långtråkigt på mitt jobb just nu. Du vet långtråkigt på den nivån där jag kastar mig över minsta lilla projekt som bubblar upp och behöver resurser. På sista tiden har jag engagerat mig i husrådet och jobbat med att justera saker efter vår flytt för någon månad sen. Nästa projekt som jag engagerat mig i är en kompetensdag för vår del av företaget. Den ska äga rum någon gång i mars månad och vi ska ha ett utkast framme redan tills i början av december.

    Jag kanske borde njuta av att jag har sån koll på min leverans att jag kan slappa lite, men jag är inte så bra på att få dagarna att gå när jag inte har sysselsättning. Det blir lätt tråkigt och segt och jag tappar fokus.

    Okej men absolut bästa med våra nya kontor är faktiskt dessa…

    När man bara vill ha en stund för sig själv (och sin kaffe) så kan man slå sig ner i dessa högerhanden fåtöljer som dämpar ljudet och gör att man kan fokusera på något annat. Miljöombyte!

    Kommentarer inaktiverade för Jag har långtråkigt
  • jobb

    Ett misslyckande

    Alex har ibland påpekat att hon tycker jag verkar vara en bra chef och är det något jag verkligen lägger tid på så är det just det. Att försöka vara den chef mina anställda behöver. Tyvärr lyckas jag inte alltid. Jag har till och med misslyckats rätt rejält!

    För ungefär en månad sen medans jag gick en väldigt intensiv fyra dagars utbildning såg jag en notis på Facebooka ty en av mina anställda fyllde år. Jag har hittills alltid grattat åtminstone med ett virtuellt kort på mailen och ett samtal. Har det varit jämna födelsedagar har det varit tårta och till och med middag med present. Nu hann jag inte. Jag glömde bort det. Mitt i den intensiva kursen föll det helt i glömska, helt.

    En vecka senare kom medarbetaren till mitt skrivbord och ville prata. Det visade sig att han fyllt 50!!!

    Hade jag kunnat försvinna där och då hade jag gjort där och då. Jag skämdes, jag skäms, jag skäms så fruktansvärt! En annan medarbetare firade samma födelsedag tidigare i höstas, då hade jag en dialog med hen i god tid. Frågade om hur hen ville firas, önskemål på present mm. Den är medarbetaren hade jag inte ens koll på fyllde jämt. Det är mitt jobb som hens chef att veta om sådana här saker. Pinsamt.

    Jag lyckades övertyga hen om att jag skulle få uppvakta i efterhand. Så imorgon ska vi ut på en lite finare lunch med en handfull kollegor och hens tidigare chef. Jag har fixat ett presentkort (enligt önskemål) och lite finare choklad istället för blommor. Trots det kan jag inte tvätta av mig känslan att jag misslyckats.

    Kommentarer inaktiverade för Ett misslyckande
  • jobb

    Utmattningssymptom

    Den avdelning eller division som jag arbetar på i det här stora multinationella företaget har under många år utsatts för sparkrav. Det har varit för att förbättra resultat, få kontroll över skenande kostnader och utmana kostnaderna för en ren stödfunktion som IT är. Det betyder att vi årligen, om inte oftare fått utmaningar i knäet för att effektivisera, spara, minska kostnader eller räkna på det ena eller det andra.

    I min gruppering har jag sett resultat av denna spar-iver, när medarbetare efter medarbetare mår dåligt på grund av arbetsbelastning och förväntningar från olika stakeholders och en vilja och ett driv att göra våra slutkunder nöjda och glada.

    Eftersom det här inneburit sjukskrivning och utmattningssymptom för en av mina medarbetare och mycket tydliga tecken på detsamma från en annan har jag i årets budgetprocess vägrat justera ner mina siffror. Antingen får de minska förväntansnivån på vad vi ska hinna göra – eller så får de betala för det vi gör. Så jag har slagits med näbbar och klor för mina siffror och mitt team.

    När vi nu återigen diskuterar och ifrågasätter nästa års budget ser jag att det är fler team som är drabbade. Vad gör penga hysterin för våra medmänniskor? Går förnuftet ut när hetsen knackar på? Eller förstår vi inte vad konsekvenserna är?

    Kommentarer inaktiverade för Utmattningssymptom
  • jobb,  resor

    På resande fot

    Sitter på ett plan mot Indien. Dags för årets andra tjänsteresa, jag har lyckats skjuta på den flera gånger men till sist fick det vara nog. De anställda i Indien frågar och tjatar om när vi chefer ska komma, sen när vi kommer är det egentligen ingen som tar initiativ att träffas eller bokar möten.

    Men, nu är jag på väg. Fyra arbetsdagar sen bär det av hemåt igen. Jag hoppas på ett långt möte med mina två chefer på plats, vi behöver en genomgående diskussion om ledarskapet, framtiden, att kunna skilja på vänskapsrelation och chefsrollen och andra samtal som man bäst har ansikte mot ansikte.

    Så. Fyra dagar. Har nu rest i 14 timmar och det kommer dröja 3-4 timmar till innan jag landat i en säng med huvudet på en kudde. Hade åtminstone bolaget kunnat skicka oss i något bättre än Economy hade resan varit bekvämare… men snart är hälften av transporterandet klart. Bara levererande kvar!

    Kommentarer inaktiverade för På resande fot
  • jobb,  Shopping

    Åtta dagar

    De senaste två månader på jobbet har varit så tuffa. Riktigt tunga. Det tär att tillbringa åtta timmar om dagen på ett ställe där man inte känner så så välkommen och inte är sysselsatt. Trots det så hade jag ett bra snack med min chef förra veckan. Sista mötet. Nu är hon på semester och jag har åtta långa dagar kvar och en söndag. Jag blir helt matt av jobbet nuförtiden.

    Samtidigt så går mycket tankeverksamhet till festplaneringar, bröllops klädsel och semester. Sådant som gör mig glad. Jag firar också att jag tog mig modet att skicka en läskig ansökan. Som belöning klickade jag hem väskan som jag längtat efter så länge. För så funkar jag, belöningar är ett måste. Åtta dagar…

    Kommentarer inaktiverade för Åtta dagar
  • Girlytalk,  jobb

    Ingen fortsättning

    Jag har haft ett ett års kontrakt på jobbet där jag är nu. Det sista jag hörde i höstas var att målet var att förlänga det. Sedan dess har såklart mycket hänt inklusive en resa till London för att träffa mina kunder, en introduktion om “manager” i broschyren utan att nämna det för mig samt så klart andra saker som förlorade marknader och intäkter.

    För två veckor fick jag veta att som det är nu kommer mitt kontrakt inte förlängas. Så som det är nu så är sista dagen i mitten av juli. Redan veckan efter så hade jag överlämning och nu känner jag att motivationen inte finns att jobba. Jag känner mig inte välkommen och jag har inget att göra. Det är ju flera veckor kvar tills jag ska sluta så jag vet inte varför överlämningen skulle ske så fort. Jag vill avsluta på ett snyggt sätt och det kanske tar mig max 3 veckor men vad gör jag sedan? Med ett stundande bröllop och bröllopsresa så har jag inte råd att inte jobba. Jag vet att de brukar uppmana folk som ska sluta att ta semester men jag kommer inte ta semester utan dom semesterpengarna vill jag spara. Så jag misstänker att det som kommer hända är att de på riktigt kommer säga upp mig snart och då är min sista dag en månad från den dagen.

    Jag tycker såklart det är tråkigt att inte kunna jobba kvar men tråkigast är nog tankarna som följer, oron. Hur ska vi kunna flytta till något större, vågar vi ska skaffa barn på en inkomst? Självklart känns bröllopet lite oroligt men den budgeten baserad vi på mitt ett års kontrakt. Lite värre är det med bröllopsresan man vi får hoppas det löser sig. Det är så himla många par som aldrig kommer iväg. Vi vill verkligen åka, bara vara med varandra och njuta.

    All stress med jobb och livet leder till galet mycket huvudvärk och migrän. Så jag tänker att jag måste reda ut jobbsitutationen. Få lite klarhet i vad som händer.

    Kommentarer inaktiverade för Ingen fortsättning
  • jobb,  Vardagen

    Offline

    Det har varit himmelskt skönt att vara ledig. Grejat i trädgården, hjälpt min bror med hans nya bok och åkt med att stort lass till återvinningen. God mat, skönt familjhäng utan bråk och så har vi äntligen kommit ikapp lite med bröllopen. Min kjol är beställd men ska faktiskt beställa en till. Om i fall att det inte blir så bra som jag tänkt.

    Nu är vi hemma och har lämnat bilen hos mina föräldrar så från och med nu är vi billösa. Ska bli spännande och se hur länge vi orkar med det. I veckan väntar samtal med chefen om huruvida jag kommer få ett permanent kontrakt eller inte. Vill inte säga att jag är nervös men jag visst spänner jag mig och jag stressar lite över osäkerheten. Det är nog 50/50 att jag får ett permanent kontrakt. Har faktiskt inga känningar åt det ena eller det andra hållet. Mycket har ändrats sedan hon sa att hon gärna vill ha mig kvar.

    På torsdag åker jag till Trondheim på studieresa så det blir en kort vecka igen. Men jag klagar inte. Det är så mycket tankar som far runt att jag känner jag behöver lite mer fritid än normalt.

    Först, sömn.

    Kommentarer inaktiverade för Offline
  • jobb

    Gränslöshet

  • Jag är chef för flera olika team, då är jag inte bara deras personalansvariga utan dessutom ansvarig för det som teamet levererar, i mitt fall IT system. Dessutom har jag i alla mina team en gruppledare/team Leader som sköter den dagliga arbetsfördelningen, dialogen och prioriteringen så är jag är endast involverad i de mer strategiska diskussionerna, högre nivå av prioriteringar eller eskaleringar. Det är cirka 1,5år sedan jag tog över dessa team från min företrädare och jag inser varje vecka att det kommer ta tid att tvätta bort den stämpel han satt.
  • Ett av teamen har varit extremt utsatt för press och stress och osunda förutsättningar. De har fått springa fritt och haft svårt att säga nej. Ingen har hjälpt dem sätta ner foten och säga nej, ingen har sett hur de mått och ingen har banat väg och röjt hinder ur deras väg.
  • Resultatet är vad jag nu står med. Ett dysfunktionellt team där en av team medlemmarna förra året mådde piss men kämpade på, två konsulter slutade och nu är en av de anställda sjukskriven för stress symptom. De litar ännu inte på att jag skyddar dem, lyssnar på dem, tar deras strider och finns här för att stödja. Att jag helt enkelt är deras chef. Gränslöshet är det värsta du kan utsätta ett ansvarsfullt team för, för är teamet för bra på att ta ansvar kommer de jobba ihjäl sig.
  • Jag hoppas vi är på rätt väg, många aktiviteter är identifierade för att stärka individerna och teamet men det gäller att vi hittar rätt sammansättning av personer och kompetenser, kan bygga tillit och samarbete för att bygga ett långsiktigt hållbart team.
  • Kommentarer inaktiverade för Gränslöshet
  • jobb,  livet

    Andas, glöm inte bort att andas!

    Nu snurrar lovet på för fort. Jag springer och springer och hinner inte stanna för att lyssna. Jag har lönesamtal “by the book” men känner mig inte närvarande, jag är på konferens men svarar samtidigt på Mail och beställer konsulter. Sen försöker jag röja i radhuset efter jag stressnjutit av kvällssolen på en promenad. Äter hör jag men kommer inte ihåg att smaka på maten och sover gör jag men vaknar alldeles för tidigt.

    Och nu har mina föräldrar landat i gästrummet. De har inte varit här sen i höstas, mitten av november kanske. Så nu ska jag njuta och jag ska andas, smaka på maten, andas vårluften och samtala med mina föräldrar. Okej, deal?

    För i nästa vecka fortsätter hamsterhjulet!

    Kommentarer inaktiverade för Andas, glöm inte bort att andas!
  • jobb

    Utvärderingssamtal

    Jag har haft mitt årliga utvärderingssamtal med min chef och trots att, eller kanske på grund av att jag får idel lovord undrar jag vad jag skulle ha gjort för att överträffa hans förväntningar.

    Det är nu 14 månader sedan jag började i min roll, dvs jag har innehaft rollen i lite mer än ett år. Jag har den näst största leveransen i hans avdelning och jag sköter utan att han behöver involvera sig. Inte ens som riktigt ny hade jag ärenden på hans bord, frågor eller behov av stöd. För ett år sedan utvärderade han mig som “överträffar förväntningarna” – men det var baserat på tre månaders arbete. Nu kan vi lägga 11 månaders ytterligare erfarenhet till det och helt plötsligt har jag halkat ned och levererar bara enligt hans förväntan?

    Jag lämnade mötet som var fullt av lovord med en bitter eftersmak, en undran av vad jag skulle ha gjort ytterligare för att överträffa vad han förväntade sig av mig? Räcker det inte med goda lovord från såväl affär som kollegor? Att hag lyckats leda verksamheten genom ett stort och nydanande projekt, frigjort pengar till det, fått affären att acceptera en leverans från Indien och till och med våga satsa på det genom att ta hit ett 15 tal medarbetare på kunskapsöverföring? Räcker det inte med att jag hindrat två medarbetare från att springa in i väggen, att kunna hantera leveransen trots att jag inte fått ersätta två av våra nyckelpersoner? Att det team som levererar från Polen har gått från en skakig och rörig lösning till en stabil leverans med en positiv trend?

    Allt pekar åt samma håll. Kundnöjdhet, personalnödjhet, stabilare leverans, bättre samarbete med våra syster system och ökat samarbete mellan teamen. Detta är dock vad han förväntat sig. Jag vet inte vad jag ska göra för att överträffa detta, men tydligen tror han att jag kan MER.

    Kommentarer inaktiverade för Utvärderingssamtal