Förhållanden

  • Förhållanden,  Killar

    The non-girlfriend commitment ring

    Jag känner att jag inte riktigt hunnit rapportera om Mr Icey. Sedan tre veckor tillbaks så pratar vi varje kväll istället för lite då och då. Det är det där ärliga och vilkorlösa samtalen. Världens bästa lugnande medel är han. Jag lugnar ner mig, kopplar av och kan somna skönt.

    Vi pratar ibland om oss och min rädsla för förhållanden. Vi har hittat en balans som fungerar för oss. Vi vet var vi har varandra och det räcker. Han säger att han villigt väntar tills den dagen jag är redo och att vi tar det i baby steps tills dess. Min problem med att lita på folk ställer till det en del ibland det ska erkännas. När vi var i Köpenhamn så skulle jag ta på mina ringar igen och då bad han att få hjälpa mig och sa efteråt att han tyckte om idéen om att sätta en ring på mitt finger. Vi pratar lite om ringar och jag säger lite på skämt och lite på allvar att en ring kanske skulle hjälpa mig lita på honom när han säger att han vill få detta att funka. Igår när vi var på ett shoppingcenter så försvinner han ett tag när vi fikar. 

    På kvällen när vi sitter och pratar så tar han fram en liten ask och säger att han köpt oss en sak. Jag börjar förstå, får panik men lugnar mig efter ett tag. Då fortsätter han och säger att det är en symbol för att han är committed till oss, till att få detta att fungera och att han är min och bara min. Sedan frågar han om jag vill vara hans non-girlfriend och ta emot denna baby steps ring. 

    Det låter väldigt oromantiskt, bissart och konstigt men för mig betyder den där lilla ringen mycket. Och att han aldrig, inte en enda gång, pressar mig att bestämma mig om oss betyder ännu mer. Han betyder väldigt mycket. 

    Kommentarer inaktiverade för The non-girlfriend commitment ring
  • Förhållanden,  Singelliv

    Favorithelg

    Igår satte jag mig på bussen till Helsingborg för att träffa Icey. Jag har längtat efter denna helg och även om det alltid känns lite märkligt första timmen så är allt så himmelskt bekvämt. Vi åt lunch på Joe & The Juice och utan att vi ätit där innan har han snappat upp vilken som är min favoritsmörgås (vi beställde kaffe där en gång och då sa jag det). Jag älskar att han verkligen lyssnar, verkligen bryr sig, är omtänksam och tänker på alla de små sakerna.

    Igår kväll medan jag hade ett telefonmöte gick Icey och hämtade mat. Jag hade nämligen önskat en hemmakväll. Han hade som en överraskning köpt champagne också. Det blev mat från Drottninggatan 35. Det blev totalt fyra rätter och en osttallrik som dessert. Min favorit var den japanska tacosen och den gryerefyllda grissidan. Jag var vrålhungrig men två rätter per person räkte gott och väl. Maten rekommenderas varmt! Det var en urmysig kväll. Definitivt en av det bästa. Han gör mig lycklig, genuint lycklig. Ibland är der något som saknas men det märks mest när jag inte är med honom. Hursomhelst tänker jag inte tänka mer på det nu. Nu vil jag njuta av vår helg.

    Kommentarer inaktiverade för Favorithelg
  • Förhållanden,  Känslor,  Killar

    Lycklig

    Ja, så det är komplicerad med Mr Icey. Och jag är lite jobbig som inte vill ha ett förhållande men jag vill också påpeka att han gör mig lycklig. All stress och press försvinner och hela världens problem upphör när jag är med honom. Det finns bara han och jag just där och då. Kanske den finaste presenten min sönderstressade själ kan få. Så. Slut på meddelandet och tjat om Icey. Imorgon kommer det där 2017 inlägget. 

    Ps. Ja, Islänningarna är ansvarig för den finaste chokladförpackningen någonsin. Eller just designen är det faktiskt en sydafrikan som gjort men ändå, är inte Omnom chockladen fin? God är den också. Hela story är faktiskt ganska fin, läs den vettja!

    Kommentarer inaktiverade för Lycklig
  • Förhållanden,  Känslor,  Killar

    A lot of people do

    Skulle inte påstå att jag kämpar mot att ha känslor för Mr Icey. Det är så mycket med honom som jag tycker om men det finns även saker som jag inte tål. Vi är extrema motsatser och det driver mig ibland till vansinne. Jag jobbar hårt för att försöka identifiera känslorna för att kunna placera dom i något fack där jag känner att de hör hemma. För en trygghetsknackare som mig är det ibland svårt att veta om jag saknar honom eller någon som han som får mig att känna mig trygg. Jag älskar hur han inte tittar på sin mobil,  hur han vaknar mitt i natten bara för att hålla om mig, hur han får mig att leva i nuet och jag älskar hur han kan trycka sig tätt intill mig för att kyssa mig som om det var den allra sista gång. Har jag sagt att Icey är från Island? Landet som jag tycker är nordens Japan. Med andra ord bara konstigt. Märklig kultur, märkliga människor, märklig mat, märklig natur. Ändå så tycker jag så mycket om att ligga i hans knä och höra honom beskriva de vackraste platserna på ön. Det är som att få en sagovärld beskriven. Jag har förvisso varit på Island en gång men har knappt sett något alls. För någon som mig som ändå är någorlunda berest är det kul att inte redan veta allt, det är spännande.

    När jag frågar om han inte blir rädd av att älska någon så mycket så svarar han “ja, jag är rädd för att det inte ska vara tillräckligt för dig”. När jag påpekar att det vore mer rimligt att vara rädd för att bli sårad och säger att människor älskar inte för alltid så svarar han som om det vore det mest naturliga i hela världen att många gör det När jag är skeptisk över kärlek så får han mig att se det för det vackra som det kan och ska vara. Han får mig att glömma alla gånger mitt hjärtat brustit, alla gånger jag gråtit över kärlek och alla gånger jag hatat kärleken. Han får mig att fundera på varför jag verkar ha slutat tro på livslång kärlek och lyckliga slut. Jag tror förresten inte jag träffat någon som så villkorslöst förtjänar ett lyckligt slut så mycket som han gör. Jag tror inte heller att jag någonsin varit så rädd för att såra någon.

    Jag tänker mycket på varför han skulle träffa just mig. Jag tänker mycket på vad som är rätt och fel. Jag tänker på hur mycket vi styrs av definitioner. Jag tänker på varför det alltid blir så komplicerat för mig. Jag tänker på varför jag har så  lätt att hitta det som saknas men svårt att se det som finns där. Tänker, tänker och tänker. Och lyssnar på vad som blivit vår låt.

    Kommentarer inaktiverade för A lot of people do
  • Förhållanden,  Känslor,  Tjejer

    Allt utom förhållandet

    Inatt vaknade jag vid 3 och hade en bisarr insikt. I fredags blockerade jag Miss M på mobilen och avföljde henne på Facebook. Det är löjligt att blockera och jag tänker att jag ska avblockera henne om ett tag. Jag var bara tvungen att få lite space. Det är lite lättare att klippa bandet om man inte har kontakt med personen i fråga. I natt insåg jag i alla fall där vid 3-snåret att Miss M och jag har testat alla varianter och lösningar förutom att faktiskt ha ett förhållande. Nu kvittar det för den där relation är helt söndertjatad och sönderbråkad. Jag tycker dessvärre inte om henne mindre men ni vet, ibland måste man bräma upp broar som man annars bara krossar gång på gång på gång.  Men ändå, en intressant insikt att vakna av mitt i natten.

    Jag reflekterade också över att jag inte är superledsen över att jag bränt dom där broarna. Jag tror det beror på två saker, dels att jag inte hinner känns efter men kanske framför allt för jag innerst inne hoppas vi hittar en relation som fungerar för oss bägge. Även om det bara så är en kompisrelation (fast den tror jag inte på själv).

    När man  känner sig allmänt orkeslös (och lite oälskad) så kan jag starkt rekommendera söta djurkonton på Instagram som tröst. Jag känner igen mig en del i den sista. Man försöker och försöker men kommer ingenstans.

     

    Why won’t you love me back???❤#PUPFLIX ?@emma_the_westie

    A video posted by FOR PUPPY & DOG LOVERS (@pupflix) on

    Why won't you love me back???❤#PUPFLIX ?@emma_the_westie

    A video posted by FOR PUPPY & DOG LOVERS (@pupflix) on

    #thestruggleisreal ?? #Retrieverstation ? @raisingteddy

    A video posted by Retriever Dogs (@retrieverstation) on

    Kommentarer inaktiverade för Allt utom förhållandet
  • Förhållanden,  tankar,  Tjejer

    Andras lycka

    nlh87_supercuteinpink_2

    Hej och hå alltså. Shit vad livet går i 180 men ändå inte, är superplanerat men ändå vidrigt rörigt och jag känner mig mest som en passagerare i mitt egna liv. Nu borde saker ha lugnat sig och på många sätt har de det. Stressen är borta men det finns fortfarande massvis att göra och hålla koll på.

    Jag läser både Happy och Alex bloggar och känner mig lugn med att Alex mår bättre och Happy blir överröst i kärlek. Jag är glad för deras skull. Eller ja, så glad som jag blir. Jag är nog väldigt introvert när det gäller känslor. Jag har nog aldrig tänkt på det utan det var min vän K som påpekade det. Vi har ändå känt varandra sedan sjuan så hon vet; jag blir inte sådär hysteriskt glad och visar glädje. Jag tror kanske det ibland misstolkas och att många tror jag inte bryr mig men det gör jag. Få saker gör mig så glad som när mina vänner är lyckliga liksom att få saker gör mig så orolig som när mina vänner är ledsna. Det känns någonstans tryggt att veta att alla inte har mitt liv just nu. Jag funderade faktiskt på om jag också ville vara spralligt kär, ha ett förhållande och kanske åtminstone tänka på barn men nej, jag är inte där.  Jag tror inte jag skulle kunna ha ett förhållande i år även om jag ville och det är faktiskt självvalt. Jag tror inte det är en slump att jag förälskar mig i någon som bor i ett helt annat land. För jo, jag är fortfarande förälskad i en tjej, en samma tjej, i Miss M och jo, vi hörs, pratar och velar. Det är lika jobbigt som det är det är underbart. Känslorna är helt förvirrande och det går upp och ner. Jag tror jag har kommit till slutsatsen att vi skulle fungera ohyggligt mycket bättre om vi båda hade mindre upptagna liv med mindre stress eller om åtminstone bara en av oss hade ett sjukt stressigt liv. Den gråskaliga relationen vi hamnat i just nu är för mig jobbig. Jag är så fruktansvärt dålig på gråzoner. Ska jag vara ärlig mot mig själv så tror jag inte det här leder någonstans. Jag kan inte se mig ha flickvän och därför kan det inte heller vara bra mellan oss för det är liksom inget som leder någonstans. Ändå kan jag bara inte bryta upp det. Det här har ju pågått så länge att det blivit en normalitet mer än ett problem. I alla tjafs, brustna hjärtan, tveksamheten så finns ändå en enorm säkerheten där. Den säkerheten känns ibland så onaturligt stark att jag känner att det kommer lösa sig på ett eller annat sätt trots att jag inte vill ha en flickvän. Den lite klokare delen av mig vill avsluta det och ta mig ur gråzonen men Miss M är svår att slita sig från.

    Jag tror jag ska återgå till lite mer ovärdsliga dilemman, som vart jag hittar ett slutsålt tuggummirosa Hello Kitty nagellack.

    Kommentarer inaktiverade för Andras lycka
  • Förhållanden,  Fredagslänkar,  livet

    Fredagskänslor

    …lyser med sin frånvaro. Jag ligger fortfarande i sängen och mår illa. Det gick från att jag tänkte på allt jag behövde göra idag till allt jag behöver göra i livet. Där någonstans blev det lite övermäktigt. Det luktar England här idag och jag känner i hela mig hur jag inte vill bo kvar i Sverige. Nu är jag fast i ett år men efter det så måste jag här ifrån. Vi är så klara med varandra. Så då tänkte jag lite på livet och vänner jag oroar mig för. Efter det så kröp jag ihop och grät lite.

    Sedan tänkte jag en del på imorgon och hur jag vet att det kommer bli överjävligt att återvända till huset där jag bodde. Inte för att det var sju hemska år jag bodde där men för att jag fortfarande mest kommer ihåg de cirka 2 vidriga åren efter uppbrottet. Utöver det så gillar jag bara inte att vara så nära huset. Jag känner mig inte säker där. Tvärtom, jag känner mig hotad. Det är trots allt inte en vanlig situation, det är inte en vanlig tjej mitt ex hittat. Det är en tjej som är våldsam och inte alltid är resonabel. Hela mitt förhållande med mitt ex är jag så över. Jag är så trött på att det ens finns spår av det. Mitt ex är ingen jag tänker eller sörjer längre men att förhållande slutade i den totala förstörelsen kan jag fortfarande sörja. Att han inte vill prata med utan skickar hans sambo som bud kan jag tycka är lite tragiskt även om jag inte har ett behov av att prata med honom. Jag tror säkert att mitt ex förhållande är ännu en anledning till varför jag vill härifrån nu.

    Miss M har inte hört av sig sedan tisdag kanske. Jag känner att jag i vanlig ordning rört till det. Sagt för mycket, varit för ärlig, uttryckt för starka känslor och bara rört till det. Sådär som bara jag kan. Det känns ensamt när vi inte pratar men det kan ju också beror på att jag knappt pratar med någon just nu. Åh, jag skulle göra vad som helst för att bara åka bort med mina vänner ett tag.

     

    Här kommer några fredagslänkar bara för att.
    – Högt upp på vill ha listan är ett nagellack från O.P.Is  Hello Kitty kollektion. Eller minisetet för all del
    – Tycker alla (män kanske mest) ska läsa detta om att kvinnor inte lämnar ett levande förhållande.
    – Dagens kapp måste ju ända vara denna tröja från Custommade.
    – Dagens låt är den gamla goding från 3T. Perfekt snyftmusik.

     

    Kommentarer inaktiverade för Fredagskänslor
  • Förhållanden

    Konferenshäng med Miss M

    Ursäkta bloggtystnaden. Jag vet inte ens vart jag ska börja. Den senaste tiden har innehållit allt utom egentid. Jag känner mest press och en enorm stress över mitt liv. Ett liv som i ju dessutom inte innehåller ett betalt jobb. I veckan ska jag säga ifrån men det är så tråkigt för det hade varit ett perfekt jobb att ha under det här året. Sedan i december har jag förlorat mer pengar än vad jag tjänat på att jobba. Det är trist och väldigt stressande just nu.

    Då ska vi inte ens tala om mina känslor för Miss M som på riktigt är så starka att jag blir mörkrädd. Speciellt idag då vi setts varje dag sedan i onsdags och tillbringade ganska många nätter ihop. Vi har pratat, hållit om varandra, kyssts, hånglat, hånglat och tafsat, gråtit, bråkat och allt det där som verkar höra till när två tjejer tycker om varandra. som mer än bara vänner. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner mig helt tom när hon inte är här. Mm, det vårdar inte gott.

    Jag är supertrött, som man är när man snittat 4 timmars sömn i fyra nätter. Känslorna känns om möjligt ännu jobbigare just nu. Ska samla mig och återkomma.

    Kommentarer inaktiverade för Konferenshäng med Miss M
  • Förhållanden,  Sex,  Tjejer

    God vad-det-än-nu-är

    IMG_7542

    Är det morgon, förmiddag eller fortfarande natt? En timma. En fjutig timma är vad jag sov inatt. Extra kul en torsdag som denna när jag ska på dejt. Jag ser lite…hmm, sliten ut. Himla osmart faktiskt. Jag har använt alla de vanliga knepen som ljus conceler under ögonen, vit/silvrig eyeliner och en massa kaffe men jag ser fortfarande ganska ocharmigt trött ut. Vi får se om jag kan hålla mig vaken till 18:00 ikväll. Men nymålade naglar har jag i alla fall. Vintermörka i Essies “Carry On” – symboliskt för mitt hamsterhjulsliv just nu. Piffade till det med OPI 18 karats guldöverlack.

    Jag är nådigt irriterad på alla miljoner tankar som höll mig vaken igår. Jag är ruskigt trött på att Miss M insisterar på att skicka sms när det efter tredje meddelande blir tydligt att vi bara kommer missförstå varandra och tjafsa. Då ringer man upp. Eller det kan väl jag också göra men det är bara inte så vi fungerar riktigt. Inte just nu. Utan nu är det hon som ringer eller hör av sig när hon känner att hon orkar. Jag tycker det är jobbigt. Sådär som man tycker när man inte får höra av sig till den som man helst av allt vill vara med. Hon blir inte arg om jag hör av mig men hon behöver tid att tänka igenom saker (vi är inte inkluderade i det) och då har jag i gengäld lovat att inte vara så intensiv. Nu tror jag att alla som följt bloggen vet att intensiv skulle kunna vara mitt andra namn. Jag tycker det är jobbigt, såklart. Vad hon tycker om att jag ska på en dejt kan man ju undra. Hon är inte stormförtjust i det men hon är också en hippie som inte tycker man äger andra människor och därför inte kan säga åt dom vad de bör och inte bör göra. Nu är det förvisso så att kvällens dejt vet att jag inte är intresserad.

    Det är så märkligt alltihop. Hur jag plötsligt är i ett förhållande med en tjej. Jag vet inte om jag riktigt hänger med själv. Eller det gör jag inte. Speciellt inte efter en timmas sömn. Idag känns det bara underligt, vem har ens ett långdistansförhållande? Vad får man ut av det? Ja, så tänker jag idag. När jag var i Norge så undrade K om Miss M och jag hade haft telefonsex. Det har vi. Det var intressant att jag som är ett proffs på sextande och telefonsex inte hade speciellt mycket att säga överhuvudtaget. För så är det, jag vet inget. En oskuld är jag. Argument som att jag själv vet vad jag gillar så det borde vara lätt fungerar inte. Jag vet ju vad jag gillar men jag vet ju inte hur man gör. Nä, om man skulle sluta fundera så mycket och försöka göra något vettigt.

    Kommentarer inaktiverade för God vad-det-än-nu-är
  • Förhållanden,  Tjejer

    Tungt bagage 

      
    Känslor alltså. Finns det något svårare i hela världen? De är kännas så mycket och så självklara men de kan samtidigt vara helt okontrollerbara.
    Min senaste förälskelse har varit en sådan där där känslorna bara växer och växer ju mer vi pratar. Jag känner igen den. Det är samma företeelse som fick mig att vinka hejdå åt min familj och mina vänner, säga upp mig och flytta till Sverige. Då var det en kille, det varade i sju år och det fanns nog även där väldigt mycket känslor ändå till slutet även om det kanske inte var romantiska.

    Denna gången är det en tjej – något jag efter en månad fortfarande har svårt att smälta och stå för. Det är ganska många mil emellan oss och även om vi pratar mycket så tror jag frustrationen över att aldrig ses går ut över vår relation. Det krävs ofantligt mycket tillit i distansförhållanden. En tillit som är svår att skapa på distans. En tillit som jag märker att jag har ofantligt svårt för på grund av mitt tidigare förhållande. Det gör mig förbannad. Jag har jobbat hårt för att komma över och gå vidare från mitt ex. Jag har fått genomlida nsmärta, tankedemoner, bränna broar som jag helst hade velat ha kvar och tagit en massa steg bakåt innan det till slut gick framåt. Allt det och så finns det ändå spår av honom kvar. Snacka om att glömma bort att bearbeta vissa av anledningarna till att det inte fungerade.

    Konsekvensen är att det bearbetas i nästa relation som knappt får en chans att hitta en egen identitet och egna värden. Det blir en kombination av känslor och bagage. Miss M och jag har typ alla odds emot oss. Det är väl förvisso där någonstans jag trivs bäst men det tär. I lördags orkade ingen av oss mer och vi bestämde att vi måste ta det lite lugnare. En timeout förslog hon. Mitt ganska ocharmiga jag bad då om en definition av och regler för en timeout. Det var rörigt men vi hade ingen kontakt under 24h. Det är egentligen ingenting men för oss är det mycket. 

    Vi har pratat nu på kvällen men ju mer jag tänker på det desto mer vill jag avsluta det innan det går för långt. Jag har uppenbarligen en hel del bagage att bli av med. 

    Kommentarer inaktiverade för Tungt bagage