Date
-
Två år
Näst sista dagen på året är min och Ts dag. Det är då det sa klick för mig, T var snabbare – han hade trillat dit för mig redan på vår första dejt i november.
I år laddade jag för en tuff dag, för jag hade lovat min vän E att jag skulle ligga lågt, låta T vara den som tog initiativet, styrde dansen och jag skulle bara följa. Jag sysselsatte hjärna och händer med att tvätta, träna, se på Tour de Ski och vinka av Natalias föräldrar som åkte till Island för att fira in det nya året. Så på eftermiddagen trillade det in ett meddelande som frågade om jag hade tid att ses. Öh, självklart!
Vi sågs på en av mina favoritrestauranger i stan. En fransk bistro där det inte går att boka bord, men kvällen innan nyårsafton är en lugn kväll på stan, så jag var där först och fick snabbt ett bord och när servitrisen kom förbi beställde jag in två glas prosecco eftersom T precis klev in genom dörren. Sen hade vi en dejt, en riktig dejt. Vi pratade om allt möjligt och jag hade lovat mig själv att under våra dejter undvika tunga ämnen, jobbiga frågor och bara flyta med och njuta, men vi touchade även det. På ett skönt, sunt sätt.
Vi konstaterade snabbt att vi båda ätit extermt lite under dagen och beställde en delad förrätt, varsin huvudrätt, drack gott vin och flirtade.
Därefter strosade vi vidare mot vår lilla stammis vinbar där vi fortsatte pratandet, flirtandet och pussandet. I morse konstaterade T att han var väldigt glad att vi tagit upp dejtandet och han ville gärna ses någon gång i veckan som kommer. Så ett tufft kärleksår avslutades på bästa tänktbara sätt, med hopp om ett bättre 2018.
-
En fredagskväll…
Imorgon ska jag packa. Idag hänger jag i soffan. T har redan somnat. Han sov när jag kom från jobbet, så jag lassade in middagen i kylen och efter ett varmt bad kröp jag ner under täcket och väckte honom. Usch vad jag saknar honom når han är borta, samtidigt oj vad jag njuter av min egentid.
Nu har vi myst i soffan med tapas och rödvin. Sett på Vår tid är nu och hängt. Förresten, Vår tid är nu. Se den. Den är historisk, charmig och välspelad. Dessutom inspelad i Göteborg, men förtäckt till Stockholm och så är en av tjejerna från förra årets midsommarfest med och håller i trådarna.
Så medans jag förmedlar hyresgäst/boende och slötittar på fotbollskväll har T krupit till sängs och snarkar så gott.
-
Lite drama
Vad är det med mig och att inte kunna inleda relationer på vanliga, odramatiska sätt?
Om nu detta blir (är?) en relation verkar jag ha samma härliga utmaning en tredje gång. Tinder är fortfarande inte skild, jag inledde vårt dejtande med att sticka 2,5 vecka till Australien. Och imorse skjutsade jag honom till flygplatsen, och han är nu borta en vecka. Innan han kommer tillbaks för en 24timmars mellanlandning innan han åker tillbaks till Asien och kommer tillbaks första helgen i mars. Ja, och igår kväll åkte han 28mil tur och retur för att hämta upp sitt pass som ambassaden glömt skicka tillbaks… Och som behövdes för resan imorse. Så, vi inleder vår relation i olika världsdelar – för att vi måste! (Och jag kan ha beställt en flaska vin och en ask chokladbitar att finnas på hans rum när han landar imorgon…)
-
Tinder
Så, ska jag nu nämna Tinder så mycket kanske han är värd en ordentlig presentation?
Jag träffade Tinder via, Tinder, därav smeknamnet. Han är kanske 182cm lång och bredaxlad. Håret har förflyttat sig från huvudet till bröstet och ryggen (måste åtgärdas!). Han har ett par glada charmiga ögon och ett par manliga händer. Konstig detalj att känna till kanske?
Han är separerad och de har ansökt om skilsmässa, men då det är två barn involverade tar det lite tid. Ja, ganska exakt 6 månaders betänketid innan skilsmässan vunnit laga kraft. Tinder är så där osannolikt smart, medlem i Mensa, har läst Finansiell Ekonomi och en halv läkarutbildning. Just nu har han en tjänst som strategiskt ansvarig för ett stort omstruktureringsprogram på ett svenskt företag. Låter komplext, är säkert minst lika komplext. Samtidigt som han inte vet skillnaden på cava och prosecco, eller vilket år Gustav Vasa blev kung. Så smart, men inte inom alla områden.
Det bästa med honom hittills? Hans förmåga att få tiden att försvinna när vi umgås, hur han får mig att skratta och hur han tittar på mig. Att han är en gentleman och charmör på en gång, att han uppskattar och bekräftar mig för såväl min hjärna som min kropp. Den här mannen kan mycket väl vara en keeper…
-
Äntligen på väg
Då är jag på väg! Eftermiddagen har spenderats på Heathrow Airport – jobbandes! Jodå, faktiskt. Jag har hanerat mail, skrivit dokument och försökt få saker att röra sig framåt. Dessutom har jag blivit överöst med fina sms från Tinder. Han är en sån charmör. Rosorna på bilden ovan fick jag på vår fjärde dejt. Igår sågs vi en kort stund i hans bil på parkeringen mellan våra kontor och idag insisterade han på att få köra mig till flygplatsen. Han har inte bara ett stort och givmilt hjärta han är dessutom begåvad med en hjärna. Sånt tänder jag på, intellekt är kanske det sexigaste jag vet. (Ja, till och med sexigare än det här!)Och nej, han ser inte någonting ut som bilden ovan!!
Jag ser fram emot att ha någon att sakna medans jag är ute och reser och jag tror jag mår bra av den här ofrivilliga pausen i dejtandet. Jag har annars en förmåga att springa med huvudet före hjärtat och när hjärtat hunnit med… Som inneburit mäkta förvånade dejter som inte riktigt förstått vad som hände. Var den tvärvändningen kom ifrån som de inte sett spår av tidigare.
Så de här två veckorna kommer jag använda för att tänka efter, för att känna efter och sakna. Men mest av allt kommer jag använda de här två veckorna till att njuta, av sol, värme, hav, äventyr och egna val!!
-
Det känns bra…
Träff 4 med Tinder M igår. Ja, det går bra. Det känns bra. Nästan så jag inte vågar tro på det. Nästan så jag tänker att han snart kommer vakna upp och avsluta den lilla historien. Ja. Men vi får se, eller hur? Det gäller att satsa, så tänker jag.
Vi lagade mat igår, eller jag lagade mat (för jag satte honom på en stol att dricka vin). Han kom stiligt sent och tur var det för jag hade sprungit ett par kilometer i snön och var sen i förberedelserna. Med sig när han ringde på dörren hade han tre flaskor fantastiska viner och en bukett med röda rosor. Ja, han vet hur han ska charma mig!
Jag tänker att vi skippar detaljer, men oj vad det kommer bli trevligt med en dejt till innan jag åker till solen…
-
Träff med Tinder
Igår tillbringade jag säkert två timmar i en bar skrattandes, kyssandes, pratande, fler kyssar och mer skratt. Hur hamnade jag där? Ja, det är en rätt annorlunda historia. Jag matchade M på Tinder i november och vi sågs på en kort dejt i mitten av november. Min reflektion då var att han inte var lika snygg som på sina foton och han kändes rätt obekväm – men samtidigt väldigt lättpratad.
Vi bestämde oss för att ses igen, på en “riktig” dejt. Den avbokade jag med kort varsel för det fanns helt enkelt inte energi för en dejt. Så, jag trodde nog allt runnit ut i sanden efter min helg med besök, Indien vecka följt av utbildningsvecka. Men så hördes vi igen strax innan jul och när jag insåg att han var gift, var jag säker på att den dejten inte skulle bli av. Men ett bra svar på frågan om singelstatusen innebar att vi då sågs i förra veckan. När jag tittade på klockan första gången hade det gått tre timmar. Vi hade så himla skoj ihop. Han är intressant, har gjort en himla massa spännande saker. Är jävligt smart och dessutom rolig.
Vi sa hej då efter fem timmar och med tanke på hur mycket han figurerade i mina tankar under nyårsafton så insåg jag att han var material för en tredje dejt. När jag kort berättade för min kompis H vad som hade hänt igår, så konstaterade han att så här har jag inte pratat om någon på hela det sista året. Och det har han alldeles rätt i. Så, jag är nyfiken på var det här kan landa – för det har i alla fall börjat väldigt bra!
-
Soffsöndag
Oj, det är en sliten rackare som sitter bakom tangentbordet idag. Det har varit en intensiv vecka på kurs som avslutades med ett möte på kontoret innan jag kunde avrunda veckan och komma hem. Efter en vecka av fantastiska luncher, förmiddagsmacka, eftermiddagsfika och tvårättersmiddagar så kände jag mig som en rullande boll. Mitt 5:2 ätande har fått pausa under såväl Indien som utbildningsveckan, men ibland kommer livet emellan och det är så det är.
Fredagen avslutades i alla fall med ett väldigt skönt löppass, i okej tempo och långt, ja 14km blev det. Det var inte många medmotionärer ute i spåren den tiden på vecka, så det var nästan så att min gamla mörker rädsla började smyga sig på. Det är en ovälkommen träningskompis och blir som en tung ryggsäck, begränsande, stressande och oroande.
Ja anledningen till att jag är supertrött idag, jo jag och Natalia hade dejt igår. Otroligt välbehövligt! Det är längesedan vi hade tid och möjlighet att prioritera varandra, men igår gjorde vi det. En hel kväll som började med tjejsnack och slutade med tjejhångel. Ja och innan dess var den herrhångel, julklappsshopping, finlunch med vänner från min senaste singelperiod. En väldigt, väldigt fin lördag helt enkelt.
-
De där benen…
Kan man bli ihop med ett par ben? Såg ett par riktigt snygga ben på gymmet, ja håret såg inte så tokigt ut heller. Resten av kroppen har jag ingen aning om, den skymdes liksom av sån där frostad tejp. Men det är rätt okej att bara fantisera ihop en snygg kille utifrån en snygg del, som ett par snygga ben?? Föreställa sig hur resten ser ut och hur han är som person. För ett kort ögonblick kanske han finns där, den där som skulle kunna snatta nyckeln till mitt väl tillbommade hjärta. Men jag fortsätter mitt spanande även om jag helt ärligt inte alls hinner med dejtande nu de kommande två månaderna, eller jo kanske något kort i mellandagarna. Men vem är i stan i mellandagarna förutom kanske jag?!?
-
Ytterligare en Groda
Ja, jag kom aldrig så långt som till att pussa på Grodan för att se om det var en prins. Han diskvalificerade sig innan puss-stadiet. Vi hade en trevligt lördag M och jag, med promenad i skogen, middagslagning och prat innan jag tog tåget hem. Men rätt känslor gjorde inte entré utan igår avslutade jag det hela. Nu kommer nästa stadie, funderade på vad det var som inte funkade…
M var stressad, ja faktiskt superstressad. Han hade inte tid att dejta, lära känna, låta saker ta tid. Han ville vara I en relation. Han ville kunna varje liten detalj om mig, känna mig innan och utan på två veckor. Han sms:ade dagen lång, ringde dessutom dagligen utan att ha något att säga och hade han varit rätt för mig hade jag varit super-duper glad – men istället blev jag stressad, pressad och kände mig låst.
Jag insåg i veckan och i helgen att han var en för “enkel” man. Det fanns inga komplexa tankar där, inget mörker som kryper på eller intellekt som kan driva och intressera mig. M är den han var en byggprojektledare med hus i skogen och en enorm vilja att bilda familj. Han saknade förmågan att lyssna in, han ville placera mig i ett hus i skogen där man kan sitta på trappan och bara höra tystnaden. Jag försökte förklara att jag kan förstå att det lockar andra, men det lockar inte mig. Kanske för att jag har fått min del av skog och mörker? Kanske villa, kanske radhus, kanske lägenhet och sommarstuga – men inte villa i skogen eller på landet.
Jag tror att han förstod att något inte klaffat. För igår var han tyst, första sms:et kom inte förrän frampå eftermiddagen och jag skickade mitt svar några timmar senare när jag lyckats formulera mig. För han är en fantastisk man, bara inte min fantastiska man. Så nu fortsätter sökandet…