Juldagarna

Så här en vecka efter jul är det väl på tiden att berätta vad vi gjorde. Vi var på skansens julmarknad. Nils var inte superpeppad och vi gick mest runt vid stånden på bollnästorget så det kändes så kommersiellt. Överallt skulle saker köpas.

Vi ät potatis- och purjolökssoppa med saffran till lunch. Sedan gick vi in på akvariet.

Jag och Nils strosade lite på stan. Otroligt folktomt ändå. Innan vi besökte Alfons en snabbis innan vi hoppade på tåget not nordväst.

Danföredan var vi i ett grått Dalarna. Vi högg gran. Vi handlade en sväng. Jag fick 2.0 i blodsocker. Vi lagade en del mat och spanade på tåg. En riktig slapp dag. Jag tänker ofta att jag behöver dessa dagar. När vi gör ingenting. Först kommer idéer. Jag tänker tankar och åsikter. Funderar och formulerar mig. Men snart blir jag också uttråkad och irriterad. Nils verkar funka likadant. Gör vi ingenting en dag eller “vuxengrejer” så accepterar han det men sedan börjar han klättra på väggarnas

på julafton vaknade vi och såg att tomten jade varit här! Morgonpaketet öppnades och sedan började väntan. Hur gör ni andra med barn och julklappar? Vi gick ut och grävde lite i ett dike som hade kloggats igen.

Som ni ser firade vi en väldigt grön jul. Men temperaturen låg runt nollan så det fanns lite is och hacka på till allas glädje. Sedan åt vi julbord till lunch. Vi har alltid ätit julbordet till lunch, för mig blir det lättare med diabetesen då.

Medan vi andra åt läste Nils på paketen och sorterade dem i högar efter vem som skulle ha dem. Mycket bra taktik för att få kika på alla paket och för att skynda på öppningen sedan.

Sedan öppnades äntligen paketen. Nils delade ut och vi delade varandras glädje när det öppnades. Nils blev gladast för ett par fingervantar och en brandmanspyjamas.

Vi såg på Kalle och Karl-Bertil Jonssons jul och spelade spel och åt massor av julgodis.

på juldagen klädde jag på mig klockan 11. Det hade snöat lite lite lite så vi åkte madrass. Spelade mer spel. Åt rester. Och lekte väldigt mycket kurragömma. Nils blev tillslut helt upp och ned av att några i sällskapet inte satte gränser. När en gräns då kom blev han så klart superarg. Det är också ett litet hus med begränsade ytor för att både leka och vara ifred. Vilket påverkar Nils negativt. Så klart!

Annandagen spenderade jag inne. Nils och Volker var ute men jag längtade bara bort. Det är för mycket folk på för liten yta när vädret suger. Måste minnas det inför kommande resor hit. Det är otroligt skönt och avslappnat iaf och Nils lugnade sig lite när gränserna blev tydligare.

På annandagskvällen åkte vi hem. Så fortsättning följer… men vi hade härliga slappa juldagar i år. Precis vad jag behövde.