Girlytalk

Varför var vi ens i England?

En av mina bästa vänner (och fd sambo) bor i London och då vi växt upp tillsammans så är jag också nära hans familj. Jag och vännen hörs typ dagligen men familjen blir ju sekundär även om de var så viktiga för mig under tonåren. Så vi hälsade på dem!

De bor i Hull i mellersta (?) England på östkusten eller de första av dem. Och det var där vi var. Det var högsommarvärme och precis som i Sverige ganska svår torka. Det var underbart att vara där. Att bara hamna i ett tryggt sammanhang med någon form av familj. Leksaker för Nils och kompisar. Även om de inte pratar samma språk direkt (Nils kan en del ord på engelska men inte mer) så leker de utan problem. När blir språket ett oöverstigligt problem? Är det när vi blir självmedvetna?

Att semestra i England är inget jag direkt tänkt på även om Cornwall är på min önskelista över resmål så jag blev positivt överraskad. Jag har dock varit i Hull flera gånger men så alltid på våren eller hösten med betydligt sämre väder.

Här var jag i Hull och skrev om när vi sprang längs havet.