Girlytalk

Mitt förhållande till min granne 

Escaping reality skrev om sina klockan-fyra-tankar Och jag svarade då att jag ofta funderar på varför jag inte är vän med min granne som jag inte gillar. 

Vi bor ju nu i lägenhet och har två grannar. Den ena är en nyskild kvinna på 54 år som jag då och då byter några ord med och tar in posten åt och så där. Den andra är en ensamstående kvinna utan barn i min ålder. Vi har några gemensamma bekanta. Det är den ensamstående kvinnan jag “borde” vara vän med, baserat på två saker: 

1. Vi är lika gamla och umgås då och då i samma grupp av människor. Jag tänker gillar vi samma människor borde vi gilla varandra. 

2. Jag har alltid haft bra grannar som jag umgåtts mycket med. När jag var ett år bodde jag granne med en lika gammal tjej som fortfarande idag är min bästa vän och i Umeå bodde jag och min granne praktiskt taget ihop. Vi hade båda våra respektive på annan ort och hjälptes åt med att laga mat och bota ensamheten. 

Nu är ju då problemet att jag inte riktigt gillar grannen. Hon är lixom lite märklig. Så svårt att beskriva hur eller vad menar vi är väldigt olika. Ändå känner jag, enbart klockan fyra på morgonen, att vi borde vara vänner. 

Helt irrationell tanke alltså, vad tänker ni klockan fyra på morgonen eller har bi lyxen att sova då? 

Kommentarer inaktiverade för Mitt förhållande till min granne