kropp

Hur kroppen förändras

När jag var hos barnmorskan sist så pratade hon (vi) om hur min kropp kommer se ut efter graviditeten. 

Jag hade förhoppningar om att få gå upp i vikt under graviditeten och få känna mig kurvig och feminin men det blev ju det motsatta och sist hade jag gått ned i vikt igen. 

När jag ser min kropp ser jag inte mig själv som gravid. Allt passar. Mina jeans, mina tröjor, trosor, bh… 

Däremot känner jag ju att magen är större (men hag tappat alla muskler/fett på ryggen) och brösten är hängigare. Känns lite som om de kan vikas i bh-n. 

Jag har vädligt blandade könslor för min kropp just nu. Delvis är jag stolt över den och imponerad över att den orkat med den här graviditeten trots allt. Men samtidigt känner jag en sorg över att den är så sliten. Den känns gammal. 

Jag ser verkligen framemot att börja träna igen. Att kunna röra på mig som en vanlig människa, som jag vill. Jag har inget mål att få tillbaka min gamla kropp utan jag vill gå upp i vikt och känna att kroppen är stark igen. Igår gick vi sex kilometer uppdelat på hela dagen mellan affärer i mall of Scandinavia och sedan en kort runda i Vasaparken och jag var helt slut. Mina höfter gjorde ont och ryggen värkte. Det är inte den kropp jag vill ha. 

Jag förstår att det här kan vara provocerande. Jag förstår att det kanske finns kvinnor som går upp jättemycket i vikt under graviditeten och ser på mig med avund. Men jag vill påpeka att jag inte bryr mig om de få bristningarna jag fått, att brösten är hängiga eller att magen dallrar. Det är känslan i kroppen. Att kroppen knappt orkar bära mig. Det är den jag vill bli av med. Jag tror också att man måste ta hänsyn till varje graviditet och min har ju tyvärr varit lite bakvänd med viktnedgång istället för en uppgång. 

Tex detta är jag verkligen emot: