vänner

Vänskap på distans 

Att flytta innebär alltid en omprövning av vänskaper och relationer. Den person du träffat varje dag och haft sällskap med till jobbet behöver du nu ringa och bestämma tid med för att ses. Och ju längre bort du flyttar desto svårare blir det. Att inte kunna ses mer eller mindre spontant utan befinna sig en flygresa bort kan vara döden för relationen och är det för många. 

Majoriteten av mina vänner jag hade innan jag flyttade från Stockholm för 14 år sedan har jag ingen kontakt med idag. Några tappade jag kontakten med direkt några dog långsamt ut och vi sågs en del efter att jag flyttat men sedan rann det ut i sanden. Der slutade aldrig med hårda ord eller att vi är ovänner. 

Några vänner har jag kvar, de som idag är mina bästa vänner, hur kan det komma sig att vi har lyckats behålla en så bra relation då? 

  • Båda hör av sig. Ingen hör av sig mer än någon annan. 
  • Vi hörs på alla sätt det går. Vi smsar, ringer, skriver mail och brev. Jag är inget stort fan av Skype eller liknande men det är ju också ett bra alternativ. 
  • Vi ses så fort vi får chansen. Det här hade jag problem med länge. När jag var i Stockholm prioriterade jag att träffa de som inte hälsade på mig. Självklart ett misstag, jag måste prioritera de som prioriterar mig. Så i Stockholm eller andra delar av världen umgås jag med de som också prioriterar att umgås med mig och komma hit då och då. 
  • Vi ältar vardagliga saker. Vi ringer varandra och gnäller på jobb och kollegor, vänner, dåliga mataffärer. Inget är för litet för att ta upp och på så sätt delar vi varandras vardag. 

  

Det svåraste med vänskap på distans är att båda personerna måste vara engagerade. Jag har en vän som inte tycker om (?) att prata i telefon utan vi hörs bara på sms, vi kan aldrig förbli jättenära vänner. En annan vän slutade höra av sig, vi kan inte heller vara nära vänner. Utan lika engagemang så funkar det inte och då måste man släppa taget hur ont det än gör.