livet

Februari är inte vabruari, det är depruari!

Februari är en månad som jag egentligen bara genomlider. Jag tycker det är den månad på året som jag helst skulle kunna radera. Gömma mig under ett täcke och sova bort. Jag längtar efter våren, men det är mitt i vintern. Mörkret känns extra påträngande och mörkt, även om jag märker att det blir ljusare på morgonen. Min motivationsnivå att göra saker är låg, otroligt låg. Vad det beror på vet jag inte, men jag mår inte dåligt att mörkret på hösten… det är nu, när ljuset återvänder som jag dräneras på energi.

För att komma åt det försöker jag planera in roliga saker. Nu till helgen kommer mina föräldrar på besök och vi ska kanske åka och titta på och provköra bil. Sen, helgen efter, är det Pollyland med Natalia vilket ska bli jätteskoj. Fokus på roligt och återhämtning. Kanske lite shopping och god mat. Och sen är faktiskt februari slut. Slut. Då börjar mars, som är en vårmånad och som på riktigt kommer att innebära ljusare joggingturer på kvällarna, värmande sol och fågelkvitter.
Idag känns februari extra tung. Varför vet jag inte och det irriterar mig. Inte ens en god matlåda har jag fått med mig, nej, helt och hållet en dag jag bara vill komma hem och snöra på mig skorna och rensa hjärnan.

Pst. fick ett mail i natt, dejten från i söndags, han vill ses igen. så det kanske kan bli en ljuspunkt i februarideppen?