När dom två blir en

Kan inte somna. När jag sluter ögonen ser jag dom två ha sex. Bilden är alldeles alldeles för klar och detaljrik. Jag öppnar ögonen fortare än fortast och känner mig illamående. Jag mår illa över att dom har sex men också på grund av att han har sex med henne på grund av hennes unga ålder. Att hon dessutom tycker sexet är bra är väsentligt för honom. Hela hans existens bygger på sexuell bekräftelse. Det är lika bra jag säger det här, jag har verkligen inget ont emot henne. Hon är lyckligt ovetandes. Och sådär trotsigt naiv man är i tidiga 20-års åldern.

Hela grejen med livskriser är väl att man helt plötsligt vill vara allt man inte är. Hon är som hans 17-åriga jag och det får honom att må bra, känna sig ung istället för att känna sig som en misslyckad 40-åring. Jag kastas mellan att tycka han är vidrig och tycka rejält synd om honom. Inatt är det mest att han är äcklig, falsk och egoistisk. Visst är han osäker och korkad också och jag tycker det är oerhört sorgligt att hans vänner inte ser igenom honom. Vänner och vänner. Han har inga sådan för han vågar inte vara ärlig med någon för han skäms för den han är.