God morgon!

Förr hade jag hatat att vakna klockan 05.30 men nu förtiden gör det mig inget. De få timmar jag sover drömmer jag antingen om honom, honom och henne, honom med någon annan tjej eller att han är brutalt elak mot mig. Ofta vaknar jag för jag mår så illa av hans beteende i drömmarna men när jag vaknar så inser jag att han är precis likadan i verkligheten. Nu äter jag inte men annars skulle morning sickness vara en stående del av min morgon rutin. Det är lite galet det där, hur man kan må fysiskt dåligt av att må psykiskt dåligt.

Han är det första och sista jag tänker på och jag undrar hur länge det kommer vara så. Och hur han glömde mig på två dagar. Hur lyckas man med det? Alltså, jag glömmer inte ens one night stands så fort ännu mindre sju år.

Min plan är att på något sätt sluta vara så arg och besviken och sårad. Tänker att om han klarar att må bra på två dagar så borde ju även jag klarar det. Stressen.