• Girlytalk

    Kan det vara sant?

    Min mens är möjligen sen. Och jag känner mig gravid, som ni vet så gör jag alltid det… Men nu i eftermiddag när jag lämnat min vän på flygplatsen bestämde jag mig för att ta ett test. 

      
    Ett svagt svagt positivt test. Det kan lika gärna vara fel på testet, eller på mig. Men det är det närmaste gravid vi kommit. Jag har ingen aning om hur mycket det andra sträcket ska synas. Kanske är detta inte positivt. Jag får kolla imorgon med “morgonkisset” som man ska. 

    Min första reaktion på detta: det här ska jag inte berätta för någon. 


    (Har googlat positiva graviditets test och jämfört med bilder på nätet pinsamt länge nu. Läste också att om ett gravtest visar positivt är man antingen gravid eller har hormonproducerande cancer. Känner mig mer cancersjuk än gravid men tror det är dags att sluta googla nu). 

    0
  • Girlytalk

    Självdistans: är jag gravid nu?

    Jag vet inte om det kommer fram så bra i bloggen men jag har väldigt mycket självdistans och väldigt mycket humor. Det finns ingen som skrattar så mycket åt mig som jag själv. Det här med att vi försöker få barn kanske låter väldigt gnälligt i bloggen men i verkligheten ligger jag dubbelvikt av skratt åt mina egna inbillade tankar flera gånger i veckan. Här kommer några exempel på symtom jag har haft som visar på att jag är gravid:

    1) Så fort jag blir hungrig eller sugen på något tror jag att jag är gravid.

    2) Så fort jag inte är hungrig eller sugen på något tror jag också att jag är gravid.

    3) Om jag fryser tror jag att jag är gravid. (Jag har ingen aning om varför jag tror det för gravida kvinnor får ju mer blod och brukar ju känna sig varmare men det kopplar jag inte till gravid?)

    4) Alla former av ont i magen = gravid.

    5) När jag hade diarré i sex veckor trodde jag att det var gravidtecken.

    Med andra ord, allt som händer, varesig det är ovanligt eller vanligt så kopplar jag det till att jag ev. är gravid. Ibland gör det mig galen men oftast så kan jag skratta åt det, smsa V och sedan är det lixom bra med det. Jag vet intelligensmässigt att jag inte känner några sparkar i vecka 3 utan att det är gaser men ändå är det min första tanke.

    De två veckorna mellan mens och ägglossning är de bästa, för då kan jag inte vara gravid, visst jag inbillar mig det ändå så klart men det är lättare. Det är mellan ägglossning och mens som jag känner efter allt för mycket. Här om dagen fick jag för mig att jag hade foglossning, haha!

    0
  • Girlytalk

    Ledsen söndag 

    Idag är jag lite ledsen. Vaknade lite fel ochr V gick till jobbet ägnade jag en timme åt att läsa en jättehärlig blogg om en tjej med ett barn och som väntar nästa. Jag kände att jag vill ju göra all de där förberedelserna och ha det där familjelivet. Blev så himla deppig. Så jag sket i alla måsten som tvätt (tror jag har ett par trosor kvar) och städ och satte mig vid symaskinen. Att jobba med händerna är terapi för mig. 

    Så har jag matat själen med after eight. Jag älskar after eight och har dem i frysen, då blir de lixom sega och ännu godare! 

      
    Och kaffe så klart, bilden är från igår då vi var iväg och fikade. 

      

    0
  • Girlytalk

    Inget bäbissug

    finns det någonting jag inte har är det ett bäbissug. Helt ärligt tycker jag att bäbisar är ganska tråkiga och den första tiden med bäbis med sömnbrist, amning och alla hormoner skrämmer mig. 

    Bäbisar är mysiga, ljuvligt söta och absolut värda att ägna min uppmärksamhet. Men jag längtar efter ett barn. Efter en till dimension i livet. Att få visa en eller två nya människor Hr fantastisk världen är. Med kärlek, vänner, kramar, glass och skidåkning för att bara nämna några saker. 

    Jag har så svårt att förstå när människor med barn som är +2 år får det där bäbissuget. Det är väl då det roliga börjar? Och vad exakt är det man är sugen på? Ett litet sovande liv i famnen? 

    0
  • Girlytalk

    Framtiden är så oviss

    Något av det jag upplever som mest frustrerande med att försöka få barn är att jag inte kan planera framtiden. Jag älskar ju att planera och att drömma, att resa är ju som ni kanske vet ett enormt intresse jag har. Så nu har några vänner frågat om vi ska åka skidor i Schweiz i mars. Vi har åkt skidor tillsammans i över 20 år, en gång om året, och jag älskar det. Det är en så fantastiskt vecka med god mat, skratt och massa skidåkning. Jag ska svara senast imorgon. Och jag vet ju inte!

    Om jag blir gravid den här månaden då är jag i vecka 27 när vi ska åka skidor. Visst kan man må väldigt bra då och känna sig pigg och fräsch men man kan också känna sig ganska tung och ur form. Men, och det här är kruxet, jag vet ju inte om jag blir gravid den här månaden. jag vet ju inte ens om jag blir gravid nästa månad eller månaden efter det. Kanske blir jag gravid i februari och då kan jag ju troligen åka skidor utan problem. Så här är det hela tiden.

    Jag blir rädd för att planera för det finns så många “om”. Om jag blir gravid då eller då. Om jag mår illa. Om jag har foglossning. Ja ni förstår.

    teen-skier-with-colorful-sports_small

    0
  • Girlytalk

    Babyfilt-time! 

    Jag Är så kär i det här garnet så jag beställde mer. Det är sååååå mjukt och lättstickat. Varmt men ändå lätt. Perfekt för en babyfilt. Så jag köpte mer.  

     
    Det vinröda ska jag sticka först till en vän och det blå ska vi ha själva (OBS! Är inte gravid. Men jag är ingen snabbstickare!). Det är V som valt färgerna. Han jar betydligt bättre smak än vad jag har. 

    0
  • Girlytalk

    Blä! 

    Jag är så fruktansvärt trött. Igår vid 18 funderade jag på att börja gråta av trötthet. Att stå kändes som en övermäktig uppgift så jag la mig i soffan. Där låg jag och mådde illa. Jag har dessutom ont i magen. Långt ned i magen. 

    Jag tror inte att jag är gravid. Vi hade möjligen sex på ähglossningsdagen men det var allt. Det blev inget runt de där dagarna och sex varannan dag den här månaden är så långt ifrån sanningen. 

    Ändå funderar jag. Kan jag vara gravid? Men mest är jag irriterad. Vad är det för fel på min kropp? Varför är den så trött. Jag har varit trött i vad som känns som månader. Tog mig i kragen och återgick till mina kosttillskott här om dagen. Kanske blev det bättre. I alla fall med illamåendet och den värsta magontet. 

    Idag känner jag mig så less och nere. 

    0