• Resor,  vardag

    Saker corona tagit från mig

    Vi har under corona pandemin varit otroligt priviligierade. Vi har inte varit sjuka och inte heller förlorat någon vi känner. Det är verkligen något jag är tacksam för min ändå har corona påverkat mig och mitt liv. När livet nu sakta börjar återgå till det normala är det saker som ändrats, kanske för alltid, kanske bara för en stund.

    Min vilja att planera är borta! Jag älskar ju att planera men jag är helt oförmögen nu. Vi har väntat så länge på att åka till Sverige, besöka vänner, gå på Ica och allt och inget och ändå kan jag inte förmå mig att planera. Kanske av rädsla för att det ska ställas in. Jag hoppas att planeringslusten snart faller på för mitt liv blir så mycket roligare när jag har saker planerade att se framemot.

    Vänskaper. Vissa vänskaper har runnit ur i sanden, på gott och ont. Jag är en sån som stenhårt håller fast vid människor så corona har hjälpt mig på traven här. Men vissa relationer saknar jag och hoppas kunna återta. Men det känns väldigt främmande att bege sig utanför kvarteret för att umgås.

    Mitt tålamod är sååå kort. Detta kan ju bero på graviditet och nu sömnbrist men alltså jag orkar inte med bullshit. Håller en person på att strular då avbryter jag direkt. Strula på du men mitt liv ska flyta smidigt. Vissa värderingar har också blivit starkare tex vikten av att följa med i nyhetsrapporteringen har stärkts och ska vi umgås är det viktigt att du också gör det. Jag vill lixom bara ha kul och umgås med människor jag älskar och orkar inte med något tjafs!

    Min hemlängtan är borta. Eller förändrad. Det har tagit mig 1 år och nästan fyra månader att ta mig till Sverige. Vi har varit på väg men ställt in. Vi har missat födelsedagar och begravningar. En sorg så klart men rastlösheten och den mer eller mindre konstanta längtan till Sverige är borta. Däremot längtan efter mina vänner den är konstant.

  • Pyssel,  vardag

    En ny kalender och en töntig dröm

    När jag köpt min kalender i fjol så satte jag ett mål att nästa gång jag beställer en sådan kalender ska jag ha två barn på framsidan. Alltså jag ska vara mamma till två barn och ha den på framsidan. Kort där efter blev jag ju faktiskt gravid och årets kalender har båda mina älsklingar i sommarskrud som inslag:

    Man får med klistermärken när man beställer och jag förstår verkligen inte vad jag ska ha dem till. Men en trevlig gest.

    Eftersom att jag inte ska jobba i år så valde jag en annan layout. Jag har inte haft en sådan kalender på drygt 20 år så det ska bli spännande att se hur jag mår i det. Sidan bredvid är prickad för anteckningar och listor.

    Längst bak tog jag massor av förtryckta listor och sånt. Är som alltid lite kär i min kalender och älskar papper. Börjar hitta lite lust att planera efter 1.5 år utan…

  • V,  vardag

    Vi är inte ett sånt därnt par

    Läste hos Jessica att de alltid gör saker tillsammans. Blev lite avundsjuk. Eller jag vet inte blev jag det? Tyckte att det lät så mysigt. För oss är livet lite tvärtom. Framförallt min man är i behov av egentid, men också jag. Speciellt nu när barnen är små och väldigt på en, så är jag i behov av att få vara ifred nånting!

    I förra veckan jobbade V några dagar i berlin. För första gången på över ett år var jag ensam hemma. Som jag njöööööt! Lite klurigt att lägga båda barnen men annars var det som en dans.

    Läste bok medan båda barnen sov, drack lite cola och kände mig som en supermamma!

    Generellt i livet saknar jag tiden där jag är fri. Den som inte fylls med måsten (ja jag har sånna i mitt liv) eller med en bäbis i famnen. De dagarna hon vägrar sova någon annanstans än på mig håller jag på att explodera. Samtidigt som det är mitt sista barn och jag verkligen försöker njuta och ta tillvara på tiden. Jag känner mig lite kvävd utan den där egentiden. Eller tiden ensam. När det är tyst och stilla och jag bestämmer själv över vad jag ska göra eller lyssna på.

    En gammal bild på en kopp kaffe i 25-gradig sol som jag njöt av i min ensamhet.

    Det jag skulle komma till är att vi gör ganska mycket var för sig och njuter av det. Sedan njuter vi så klart av tiden tillsammans också men under pandemin har tiden tillsammans verkligen maxats så jag hade verkligen längtat efter det här ensamma dygnet. Ljuvligt!

  • vardag

    Lite bilder från försommaren

    Nils fångade en fjärilar! Med händerna. Hur gjorde han det?
    Nils firade fem år med plättbakelser! Slurp sa det men att göra dem var svettigt! Har heller inget plätt-lagg så bara det var ju ett projekt att få tag i. Önskar att jag inte var så påstridig med mina idéer…
    Det är fotbolls-EM och vi har gjort olika flaggor som vi kan vifta med. Var tvungen att googla i vilken ordning färgerna ska vara på den tyska flaggan. Min man blev besviken.
    Kalas med tema guld och Sverige. Kanelbullar och chokladbollar bjöds det på. Slurp sa det bara så var det slut!
    Tog tag i en riktig hatsyssla. Putsa fönstrena. Tänker alltid att det inte spelar någon roll för man märker ingen skillnad men jo det gör man! VERKLIGEN!
    Volker tog Majken till BVC och jag och Nils fick kvalitetstid. Vi drack kaffe, pysslade fler flaggor och hade det riktigt mysigt.
  • Funderingar,  vardag

    Livet är privat

    Livet känns så jäkla skört just nu. Jag har längtat efter vaccin och att corona-greppet ska släppa världen lite. Så hände det och jag känner mig tom. Jag vill också visa alla bilder på glada barn och allt kul vi gör, vardagen, ja själva livet men det går inte. Det är som att livet under corona blivit mycket mer privat. Vi är i vår lilla bubbla och det känns tryggt och bra. Stabilt. Som att livet snurrar lagom fort och nu när jag får gå utanför bubblan har jag glömt lite vad jag ska göra där utanför.

    Sommarlovet lunkar sakta fram. Vi fikar. Jag försöker läsa och vila ibland. Vi pysslar och jag har träffat vänner. Vi bråkar en del, jag och Nils. Han kan verkligen sätta hårt mot hårt nu. Riktigt sätta sig på tvären och trycka till på den där sista nerven som jag inte har. Men däremellan är det mysigt också. Njutbart. Äntligen sommar! Som vi har längtat. Tre veckor kvar sen var V också långledigt och det ska jag verkligen njuta av. Att vara tillsammans alla fyra.

  • Funderingar,  vardag

    Sorgsen

    Det är så bra nu. Våren är här, typ, vädret är iaf finare. Corona verkar sakta men säkert besegrad. Jag har kunnat umgås. Saker faller på plats. Majken är så nöjd. Livet rullar på bra.Och nu! Kommer sorgen.

    Jag vet inte ens varför när jag sitter här. kanske är det baby blues som kommit på besök. Kanske är det att jag vågar hoppas på något. Rädsla för att åter hamna i karantän. Lock down. Året med corona och allt annat har varit tufft!

    Kanske är det bara känslan av att tiden springer. Att jag vill njuta hör och nu men inte förmår. Men heller inte vågar vila i längtan och framtidshoppet. Att corona avlöstes av andra sjukdomar för nära. Att vardagen är så långt borta. Eller kanske är borta för alltid.

    Jag hoppas på en godnatts sömn och ljusare tankar imorgon.

  • vardag

    Bilder från livet

    Jag fick en hel låda med 90-tals (?) godis från min bästis med ett kort. Grät för att kortet var så fint.
    Jag prioriterar att läsa. Andas. Mysa. Stimuleras. Jag gillar det verkligen och det gör mycket gott för mitt mående.
    Den här blomman är deppig, vad ska jag göra? Den växer lixom bara på höjden?
    Lågt blodsocker fick rådas bot på med den hör sockerchocken.
    Gjorde nästan en liter maränger. Är inte så förtjust i maränger men hade äggvita över. De slinker nog ned med glass.
    Min svärmor gör världens godaste kakor, heter de något speciellt vet jag inte det. Som en minipaj. Det är svartvinbär i och grädde på toppen!