• Barn & gravid,  Funderingar

    lite av varje och hot via brev

    Livet snurrar vidare. Idag är 20% av graviditeten avklarade och jag mår mycket bättre än jag gjorde med Nils. Har kräkts en handfull gånger. Kan bli lite orolig förhyr en graviditet blir om jag inte kräks om jag så kommer bli väldigt stor och tung? Men jag försöker ta en dag i taget.

    Nils är inne i en pyssligperiod och det klippa och klistras mest överallt. Dessutom är han inne i en väääääldigt mammig-period. Så klängig och ja, faktiskt ganska jobbig.

    Angående vårt företagsstrul så verkar det ha löst sig. Har kollat med advokat och i ett forum. Så jag övar mig på att släppa det. Det är över. vet ni vad som hände när jag fick hot brevledes? detta är så absurt och också så längesen nu. Så här var det. Jag flyttade till en ny stad och engagerade mig ideellt i en idrottsförening. Från början var det guld och gröna skogar men sedan sa jag emot de två personer som var i ledningen i klubben. Och det var det så började. Först via föreningens hemsida, där de två ledande personerna (i 55-årsåldern) började ställa ”anonyma” frågor till mig i gästboken, för att när detta inte gav effekt ringa från dolda nummer och när jag slutade svara så kom breven. De ljög också om hur ekonomin fungerade i klubben och betalade inte räkningar och sen kom kravbreven till mig.

    Jag minns än idag hur dåligt jag mådde. Tyckte tillslut att det var jobbigt att gå ut och typ bara sov hela tiden. Var dessutom i ett ganska dåligt förhållande och saknade mina vänner. När jag äntligen flyttade därifrån var det en enorm lättnad och jag har inte varit tillbaks i den staden än, fast jag haft möjlighet. Iallafall så är det i det där att ”posten är farlig”-tänket som jag kastas tillbaka i när typ sånt här strul med myndigheter eller annan konstig post dyker upp. Men jag vet också att det är hjärnan som spelar mig spratt och de där idioterna gav mig verkligen en livsläxa.

    0
  • Funderingar

    Sommarmål 2020:

    Då är det dags var mål för min 8 veckor långa semester. Saker som gör att jag mår bra:

    Röra mig långsamt:

    Inte stressa. Ta en promenad. Lågintensivträning. Välja bort bilen så mycket som möjligt. Låta saker ta sin tid.

    Lägga undan mobilen:

    Ibland känns det som om jag har mobilen för att mina händer gillar att pilla på saker. Nu vill jag skriva, teckna, sticka och läsa istället. Saker som ger mig så mycket mer än mobilen men ändå är den svår att släppa ibland.

    Acceptera läget:

    Mycket kommer bli på andra sätt i sommar. Sverige rekommenderar inte resor hit och tvärtom. En sådan sorg. Jag måste sluta tänka på hur det brukar vara eller hur det hade kunnat vara och njuta av allt det fina här och nu. Där vi är lixom.

    Sen vill jag också:

    Vara ute – bada – fika på trappan – umgås – leka – ha vattenkrig – se roliga filmer/serier – träffa nya vänner (Winta kanske?) – lyssna på musik – åka på roadtrip – vara på landet

    Här är förra årets sommarmål.

    0
  • Barn & gravid,  Funderingar

    Känslan just nu

    Jag vill bara vara ifred. Krypa ihop i ett hörn. Kanske med en bok. En lättsam serie och en stor vattenflaska.

    Det är så mycket som är oklart. Främst på jobbet. Så mycket som inte har bearbetats. Så mycket jag borde göra. Så många som tycker saker om mig.

    Mycket beröm får jag nu. Så trevligt. Vill ha semester. Läsa i solen. Vill att mina föräldrar ska visa intresse för att ses. Säger att det är för Nils skull men visst är det väl kul att ha föräldrar även som vuxen.

    Vill se midnattssol, bada på natten i havet, dansa, äta glass i skuggan och se turkost vatten.

    Jag längtar till världen slutar snurra så mycket och fort. Jo min mens är sen. Några dagar. Skulle vara så osannolikt att jag var gravid nu, men inte omöjligt att jag inte ens testar mig. När stressen släpper kommer den säkert.

    0
  • Funderingar

    Världens mest priviligierade människa

    För mig är det kluvet med rasism. Orättvisor är något som upprört mig sedan jag var liten. Jag har också så svårt att förstå hur man kan ogilla en person eller flera pga hudfärg. Men ju äldre jag blir desto mer förstår jag att jag inte äger frågan. Om rasism och mitt agerande kan ju bli väldigt problematiskt. Jag försöker dock tänka att vi måste hjälpas åt. Hade jag varit utsatt för problem så hade jag uppskattat att andra hjälper mig, stöttar mig och står vid min sida.

    Sedan är det ju så att Nils kommer växa upp till att bli ”världens mest priviligierade människa”. Vit, man med ett visst kapital. Världen ligger ju för hans fötter. Jag ser det som min skyldighet att visa honom att det finns mer av världen än vårt vita villaområde och det är din skyldighet att hjälpa de du kan i livet oavsett vem de är.

    Därför deltog vi i BLM-demonstrationen här i helgen. Det är ju en extra faktor med corona. Men jag kände att om människor som saknar de mest basala rättigheter och kanske vet att de inte har tillgång till vård (i usa tänker jag nu framförallt i tyskland är det ganska likt Sverige med allmän sjukvård.) kan riskera att få corona för att demonstrera för detta så viktiga ämne vem är då jag att sitta hemma med alla mina priviligium och vänta?

    För mig räcker det inte med att prata om det, dela bilder på sociala medier. Jag vill agera, jag vill visa Nils hur man demonstrerar och vad som är viktigt. Sedan är det ju svårt att göra 100% rätt. Men det känns bra i magen.

    0
  • Funderingar

    Vardagsmorgon klockan fyra

    Jag vaknade klockan fyra av något som surrade i sovrummet. Jag låg där två avsnitt av vänner men insåg att jag inte skulle somna om så jag smög mig ner och satte på kaffe.

    Jag älskar att äta frukost ensam. Jag är verkligen en morgonmänniska. Det är Nils också. Så gångerna jag ätit frukost själv kan jag räkna på en hand.

    Jag satte på vänner nere istället. Tänkte att jag borde jobba, borde städa, borde en massa saker men satt där med min kaffekopp och tänkte på somrarna i norr. Med sol dygnet runt, med midsommarblomster till midsommar och med goda vänner.

    Den här månaden gick ägglossningen oss förbi. Satt ändå och googlade lite på gravidsymtom jag kanske har. Satt och funderade på om jag skulle ta en chokladboll för att fira. Och storhandlade. Tänkte på att jag inte hade träningsvärk trots att jag körde ett supertungt löppass dagen innan.

    Nu är klockan halv sex. De andra vaknar om en timme. En timme ensam. Så värdefullt!

    0
  • Funderingar

    Guilty displeasures

    Alltså saker som ”alla andra” gillar men som jag inte tycker om.

    • Youtube – har absolut inte fastnat där och tycker typ att 99.9% av allt som finns där är värdelöst. Varken informativt eller underhållande.
    • Katter – eller kanske husdjur. Tycker de luktar illa och är ivägen. Kan stå ut med vissa väl uppfostrade hundar.
    • Kändisar på Tv – typ lets dance, fångarna på fortet, så mycket bättre… snark.
    • Personliga poddar – alltså människor eller kändisar som pratat om grejer de tycker något om. Så ointressant.
    • Ståplats på konsert – hatar trängseln och lägger mer tid på att försöka hålla balansen och se än att njuta och lyssna på musiken.
    • Bo stort – vårt hus är ca 130 kvadrat och det tycket jag är alldeles för stort. Älskar små och mysiga hem.
    • ”lilla familjen” eller ”stora lilla familjen” – dessa uttryck som används om familjer som är mindre än normen (normen är 2 vuxna och 2 barn) äcklar mig så mycket. Det är inte gulligt alls, utan förminskande som att de inte är en riktig familj.
    0
  • Funderingar,  tips

    P3 dokumentär serie: kapten klänning

    Jag har aldrig fattat mammor som kan lyssna på så många poddar medan de är hemma. Nils tjatar hål i huvudet på mig men alltså nu, när vi är tillsammans jämt finns det lite mer tid för podd.

    Jag tog mig, av någon anledning, an dokumentärserien om kapten klänning. Den var ganska lättsam, det var lätt för mig att göra annat medan jag lyssnade. Den var ganska fin med mycket utrymme för offren och polisen och mindre utrymme för förövaren vilket jag verkligen uppskattade.

    Jag återkommer hela tiden till vikten av att ha en sund syn på sex. Och tänker mycket på hur man kan prata om samtycke, kanske framförallt med pojkar? I tider då jag befinner mig typ enbart i mitt hem känner jag att det snurrar runt lite för bra i huvudet ibland. Så jag lämnar er med den funderingen. Och tar gärna emot råd om ni har pratat med era barn på något bra sätt om samtycke.

    För fem år sedan läste jag boken om kapten klänning och skrev så här om mina tankar kring det.

    0