Funderingar,  vardag

Sorgsen

Det är så bra nu. Våren är här, typ, vädret är iaf finare. Corona verkar sakta men säkert besegrad. Jag har kunnat umgås. Saker faller på plats. Majken är så nöjd. Livet rullar på bra.Och nu! Kommer sorgen.

Jag vet inte ens varför när jag sitter här. kanske är det baby blues som kommit på besök. Kanske är det att jag vågar hoppas på något. Rädsla för att åter hamna i karantän. Lock down. Året med corona och allt annat har varit tufft!

Kanske är det bara känslan av att tiden springer. Att jag vill njuta hör och nu men inte förmår. Men heller inte vågar vila i längtan och framtidshoppet. Att corona avlöstes av andra sjukdomar för nära. Att vardagen är så långt borta. Eller kanske är borta för alltid.

Jag hoppas på en godnatts sömn och ljusare tankar imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.