Funderingar

Jag är expert på att romantisera stora saker. Jag vet själv att det är en orimlig fantasi och att jag inte kommer göra slag i saken men funderar och fantiserar ändå om det. En sådan sak som jag klurar på är livet på landet.

När vi åker bil på landsbygden och ser de där söta husen som ligger helt öde då drömmer jag om att bo där. Det är någon form av självförsörjande jag sysslar med. Jag ser framför mig hur jag med glädje odlar, klipper gräs, samlar svamp och bär. Eventuellt har jag ingen el. Åtminstone ingen mobil eller tv.

Jag går runt mycket. Lixom rör mig hela tiden. Det är mycket som ska göras och fixas innan vintern kommer. Jag har några grannar. Vi hjälps åt. Ibland dricker vi kaffe tillsammans. Pratar om hur skörden går och så där. En riktigt god vän har jag så klart. Som alltid ställer upp. Kanske bor vi tillsammans där i den lilla stugan.

Dock, ska jag säga, är jag inte en sån person. Jag är inte så där pysslig och fixig och nöjd. jag ser inte alltid det vackra i det lilla. Jag blir inte lycklig bara av att solen går upp.

0

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.