• Funderingar

    Jag är vad jag presterar

    Det här inlägget skulle också kunna heta ”vad killar lärt mig” eller ”ett inlägg om självkänsla” för att vara extra tydlig.

    Jag har nog alltid haft bra självkänsla. Gillat mig lixom. Och ibland tänker jag att det är genetiskt. Precis som diabetes eller psykisk ohälsa. Varför skulle inte självkänslan i grunden vara olika?

    Jag ät äldst av fyra syskon. Mina yngsta syskon är tio år yngre än mig så jag är ganska mycket äldre. Att vara duktig och smart är en enorm del av den jag är. Det var med de höga betygen jag blev sedd och bekräftad. Kan ni då förstå att det inte var guld och gröna skogar om det blev nästhögsta betyg? Mina föräldrar var helt oförstående till att jag upplevde mig tvingad till perfektion. Och lögnerna haglade. Jag skämdes och allt. Så här var inte självkänslan på topp.

  • vardag

    En present till mig från mig

    Som jag tjatat om ett tag så lider jag av att inte kunna planera. Gu va jag älskar att planera och analog kalender ska det vara. Jag har en på mobilen också som används vid nödfall men på jobbet då ska det vara papperskalender. Nu vet jag inte riktigt var jag jobbar till hösten men jag ska plugga och leva och ja… må bra och det gör jag om jag planerar.

    Köpte för första gången i livet en almanacka som jag har designat själv. Och jag är så sjukt nöjd!

    Bilden blev betydligt mörkare än vad jag trodde men så här ser en vecka ut. Prickade sidor istället för linjerade och små listor längst med. Älskar listor!

    Längst bak har jag fler listor och veckoplaner för mat. My good! Livet kommer bli så lätt och strukturerat…

    Jag tycker att kvalitén är över förväntan. Tjocka sidor och sidorna med bilder känns i superfint skick! Det känns nästan tråkigt att jag måste vänta ett år innan jag får göra en ny. har jag nämnt att jag älskar planering?

  • Funderingar

    Guilty displeasures

    Alltså saker som ”alla andra” gillar men som jag inte tycker om.

    • Youtube – har absolut inte fastnat där och tycker typ att 99.9% av allt som finns där är värdelöst. Varken informativt eller underhållande.
    • Katter – eller kanske husdjur. Tycker de luktar illa och är ivägen. Kan stå ut med vissa väl uppfostrade hundar.
    • Kändisar på Tv – typ lets dance, fångarna på fortet, så mycket bättre… snark.
    • Personliga poddar – alltså människor eller kändisar som pratat om grejer de tycker något om. Så ointressant.
    • Ståplats på konsert – hatar trängseln och lägger mer tid på att försöka hålla balansen och se än att njuta och lyssna på musiken.
    • Bo stort – vårt hus är ca 130 kvadrat och det tycket jag är alldeles för stort. Älskar små och mysiga hem.
    • ”lilla familjen” eller ”stora lilla familjen” – dessa uttryck som används om familjer som är mindre än normen (normen är 2 vuxna och 2 barn) äcklar mig så mycket. Det är inte gulligt alls, utan förminskande som att de inte är en riktig familj.
  • vardag

    vardagsbilder

    Jag börjar alltid dagen med kaffe. Gärna i favoritkoppen ovan. På måndag och tisdag tar v ut Nils vid 07:30 och då dricker jag kaffe och ser på nyhetsmorgon och andas djupt. Jag kollar min sockerkurva för natten och sätter mitt långtidsverkande insulin.

    Tar mina vitaminer, borstar håret och sätter ibland på lite maskara. Idag var en maskara-dag. Drog också på linement på ryggen och läste svenska nyheterna.

    Kom på att jag älskar sötpotatis och fetaost. My Good så gott det är! Och enkelt.

    Pysslade med nils. Han har ofta idéer och material men ingen aning om hur han ska genomföra dem. Älskar dock hans idéer. Här har vi byggt stötfångare av bomull, tråd och tändsticksaskar.

    Försökte få lite jobb gjort (till mitt svenska jobb) och mutade Nils med Aladdin. Det gick inte…

    Har världens minst gröna fingrar. Glömde vattna så allt dog. Planterade nytt men alltså det ser mörkt ut i mina pallkragar. Men! Jag odlar utan prestige. Det är lite kul helt enkelt.

    Vi lämnar vardagen så… det är ju så mycket mer. Träning, matlagning, städning och läsning. Och Volker. Hojta om det är något ni är intresserade av.

  • vecka

    Vecka 22

    Kan ni fatta att det är sista veckan i maj? Den här våren har varit en evighet men samtidigt försvann den i en blinkning. Så konstig känsla.

    Den här veckan har jag två stora måsten som hänger över mig. Den ena är inlämning av mina rapporter för jobbet och den andra är att uppdatera cv och ”söka” några jobb. Jag skriver söka för att de är inom organisationen så jag har förtur på dem. Jag kan lixom bli förflyttad dit nu när min nuvarande tjänst är borta.

    Jag vet faktiskt inte vad jag vill med jobbet. Om jag vill ha eller inte eller på vilken plats eller ja ni förstår men så klart ska jag söka och träffa cheferna där. Och det är det. Semestern närmar sig med stormsteg och inget är planerat och allt blir uppskjutet.

    Lägger ingen bild jag kallar ”junilängtan”
  • Funderingar,  tips

    P3 dokumentär serie: kapten klänning

    Jag har aldrig fattat mammor som kan lyssna på så många poddar medan de är hemma. Nils tjatar hål i huvudet på mig men alltså nu, när vi är tillsammans jämt finns det lite mer tid för podd.

    Jag tog mig, av någon anledning, an dokumentärserien om kapten klänning. Den var ganska lättsam, det var lätt för mig att göra annat medan jag lyssnade. Den var ganska fin med mycket utrymme för offren och polisen och mindre utrymme för förövaren vilket jag verkligen uppskattade.

    Jag återkommer hela tiden till vikten av att ha en sund syn på sex. Och tänker mycket på hur man kan prata om samtycke, kanske framförallt med pojkar? I tider då jag befinner mig typ enbart i mitt hem känner jag att det snurrar runt lite för bra i huvudet ibland. Så jag lämnar er med den funderingen. Och tar gärna emot råd om ni har pratat med era barn på något bra sätt om samtycke.

    För fem år sedan läste jag boken om kapten klänning och skrev så här om mina tankar kring det.

  • Girlytalk

    Farsdag

    Idag är det farsdag i Tyskland. Något jag typ glömt. Men just idag kunde jag reflektera över detta med att vara någons pappa. Jag tänkte på min pappa och mina föräldrar och blev plötsligt lite bitter. De sjuka saker de utsatte mig för flimrade lixom förbi och jag kände mig på någotvis ledsen. Men detta skulle ju handla om den far jag valt till mitt barn. Eller kanske de fäder?

    Nils har en fantastisk pappa. Snäll och busig. Bryter gärna mot reglerna och ger glass varje dag. Mysigast i världen, finns alltid där för att bära och stötta.

    Jag har fyllt ett helt liv av pappor för Nils. Pappa som i den betydelsen sv manliga förebilder. Så många sv mina Bästa vänner är män. att bli omringad av snälla, normbrytande och omtänksamma män hoppas jag formar Nils till en likadan man. Ger honom självförtroende att gå ut i världen och ta över den.

    Så till Volker, tack för att du är den bästa pappan toll ditt barn. Och till Jakob, Bill, Olle, Pelle, Lukas och Tobbe. Tack för att ni är superpappor åt mitt barn. Ni med.