• Vardagen

    Födelsedag, död och val

    Vi springer ur de sista sommardagarna tillsammans. Han leder, jag följer i fall att.

    Vilken vecka, det var! Första veckan på jobbet och långa dagar. Är mamma på heltid och jobbar på kvällen. Det är lite tuffare än jag trott men jag hoppas också att det blir lättare ju mer jag kan och vet. Nu i början är allt så nytt. Det är bara kundtjänst med det är kundtjänst med ett eget språk så måste alltid ställa om. Det måste jag kanske alltid faktiskt. Som person är jag inte som himla kundtjänstig av mig men jag har alltid gillat det. Gör det mig till psykopat? Eller ännu värre, falska? Fick så många frågor i sommar om varför jag inte gör det jag älskar, kan och är bra på; fixa fester. Men jag vill inte ha min favorithobby som jobb. Är livrädd för det. Får hellre betalt för att göra något som är helt annorlunda från vad jag gör på dagarna. I det här fallet vara trevlig.

    Fyllde även 40 i veckan som gick. Det var ingen höjdare. Dagen alltså. Ålder är jag noll problem med. Har velat vara 40 sedan jag var 7. Det var bara förväntningarna som inte matchade verkligheten. Ingens fel förutom kanske mitt. Jag hade kunnat ställa mycket högre krav men hoppades någonstans att alla skulle veta. Det började väl redan veckan innan när jag listade ut vad Icey skulle ge mig och han fick avbeställa beställningen. Jag tyckte ändå jag varit tydlig, jag vill ha något som minne av min 40-års dag som jag kan ha varje dag för alltid. Det blev i alla fall middag med min pojkar och det tycker jag alltid är himla kul. Visst hade vi kunnat ta barnvakt men sanningen är den att jag gillar att ha med Baby Ice och vill att han ska kunna vara med oss.

    Så blev det då den 8 september. En sådan himla sorglig dag. Min man grät, jag grät för en drottning som inte egentligen var vår drottning men som ändå var hela världens drottning. Man kan skoja om att man vill vara drottning men Drottning Elizabeth II var för mig en sådan fin förebild. Så majestätisk, intresserad, nyfiken, trogen och med en oslagbar pliktkänsla som förenade och lugnade när det behövdes. Sedan är det ju att när man är så gammal så tänker man nästan att dom alltid ska finnas. Jag tycker hon var en makalös människa och jag kommer sakna henne. Den enda som kommer i närheten av henne är Princess Anne som jag också beundrar otroligt mycket. Som människa.

    Inget var väl sig likt efter den 8:e december men dagen efter var det min brors födelsedag. När han slutade jobbet började jag så jag hann aldrig ringa men vi hördes av och spånade idéer inför nyår. Nyår är min kompensering för att jag fick vara “ensam” på min födelsedag.

    Whoops var det helg. Vi var alla trötta och den lille förkyld. Vi skulle egentligen gå ut med några kompisar men ställde in för vi ville inte lämna barnvakten med en förkyld och klänning Baby Ice. Han sover dessutom dåligt på grund av hosta och kräktes av hosta en kväll. Vi fick ju Covid vår sista vecka i Sverige och det tog ganska hårt på Baby Ice. Han var inte akut sjuk men han var dålig och hostan har suttit i sedan dess. Så vi höll oss hemma. Baby Ice och jag smög upp och gjorde pannkakor till frukos så att pappan fick sovmorgon. Tar gärna komplimanger för att jag på fredagen gick och lade mig inna 23:00 på fredagen.

    Söndagen var det val. Ja, vad ska man säga om den pajkastningen och peka finger politik som råder. Det känns om ett otroligt ansvarsfullt beteende i ett land som mer än någonsin kräver samarbete och ordning. Man är det man gör och inte det man säger tror jag och det finns inget parti jag har förtroende för. Kan man inte agera som man vill att andra ska göra ja, vad är man då för ledare. Helt orimligt också att SD får så mycket skit. Alltså det är inte det enda partiet med dålig historia och inte det enda partiet med rötägg. Ett mer misslyckad pokerhand av politiska partier än den man hade i år har jag aldrig varit med om. Jag är absolut för medmänsklighet. Hade tyckt det var underbart om vi kunde komma förbi att döma och särbehandla människor utifrån det ena eller det andra. Jag har varit mörkhyad i Sverige och jag har varit invandrare utomlands många många gånger. Det finns invandring och så finns det invandring. Det låter jättefint med integration men invandraren i mig kan meddela att det är skitsvårt. Invandraren i mig kanske också meddela att språket är väsentligt. Klimatet ska vi väl inte ens börja med. Eller pensionen. Eller sjukvården. Nä, nu blev det som det blev. Jag hoppas alla tar sitt ansvar och kan acceptera och gilla olika färger. Kanske kan de till och med leka tillsammans trots olika färger? Vore inte det ett fint exempel på integration. Ja, filosofiskt fil säga.

    40-års veckan var väl ingen hit. Den här veckan har redan börjat bättre. Känner att jag har lite bättre koll (marginellt men ändå..). På fredag åker vi dessutom bort.

  • Vardagen

    Första dagen – check!

    Första höstmåndagen avklarad. Inte någon som helst höst ute där temperaturen visade 28°C . Däremot först termindagen om det finns något som heter så.

    På morgonen så var vi på svenska kyrkan som ska anordna öppen förskola. Jag är tydligen frivillig ledare men det är okej, viktigast för mig är att det blir av. I tretton månader har jag tjatat och legat på. Nu får vi se om det blir något. Idag kom det bara en till men jag tror det kommer ta ett tag att få igång det.

    På lunchen sov jag. Vet inte om det är Covid men jag är så sjukt trött. Samma gäller Icey och Baby Ice. Kan också vara värmen såklart. Skönt att stänga ögon ett tag i alla fall. På eftermiddagen från 16-20 jobbade jag med första stift. Tycker det gick helt okej. Och fyra timmar är ju optimalt. Man hinner knappt börja innan man ska sluta.

    Nu på kvällen spanar jag vidare på smycken. Känns som jag hamnat i fel minuset och försöker hitta något bara för sakens skull. Måste försöka nollställa. Och sova en lång natt.

  • Vardagen

    Anställd

    Alex skriver att hennes åtta veckor långa semester har börjat. Själv har jag cirka två veckor av frihet innan jag börjar jobba. Japp, så är det. I förgår skrev jag på kontrakten. De senaste tre veckorna har jag lunchat, haft telefonintervjuer, haft intervjuer på plats och hela förra veckan väntade jag på ett kontrakt. Har inte vågat berätta för någon (mer än Icey) för jag har inte orkat med pressen som kommer med att folk vet att man går igenom en anställningsprocess. Jag har hoppats och oroat mig tillräckligt för ett helt land känns det som. Så jag är glad och lättad att det gick i lås. Glad och självklart lite nervös för en helt ny utmaning. Nervös är bra och jag hoppas att det som vanligt pushar mig mer än stjälper mig.

    Mitt nya jobb är på en resebyrå som säljer gruppresor. Jag kommer ha cirka 4-5 kundkonto som jag ska packa på resor till. Har fått en miljon frågor om det där med huruvida jag är bra på att sälja eller ej. Jag har sagt som det är; att jag inte är så förtjust i det men jag är väldigt charmerande, envis och bra på att övertala. Så nu hoppas jag att jag ska klarar av detta med bravur. Att jag ska överträffa min satta budget och sälja resor som ingen annan.

    Det är ingen höjdarlön men det är ett internationellt kontor utan skandinaver vilket passar mig perfekt. Det är i internationella miljöer jag trivs bäst. Det är ett litet team och man får jobba både i lag och självständigt. Så jag hoppas att det är en arbetsplats som jag kommer trivas på och ett jobb som jag vill gå till varje morgon. Det har varit och är viktigt för mig. Hellre en dålig lön och en bra arbetsplats än en hög lön och en sämre arbetsplats. Lönen är inte heller den huvudsakliga anledningen till att jag vill jobba.  Dom som jag hunnit träffa på kontoret har varit riktigt sköna tjejer och vi klickade. Det är en bit att resa, mest pågrund av lite knepiga förbindelser men det är i alla fall under en timma vilket jag tycker är okej.

    Så nu åker jag till sommarstugan och njuter av mina sista två veckor av semester. Har precis varit på skattekontoret som ligger på vägen så att både vi båda i hushållet kan uppdatera vår norska status.