Tjejsnack by Natalia

En del av Girlytalk

Etikett: Måndag

Tjoho det var måndag!

Vaknade med en lugn själ och dagen gick hur fort som helst. Vi har fått nya skrivbordslampor på kontoret så min ögon är inte ens trötta. Kände mig faktiskt så pigg att jag jobbade sent, mötte upp sambon på centralen och sedan åkte vi till närmaste O’Learys och såg på fotboll. Chelsea-Manchester United. Jag är Chelsea fan, han är Man U fan. Sedan behöver vi inte prata mer om det. Tur ändå att han är biljoner gånger snällare än mig. Han tycker inte om när jag blir ledsen och det blir jag när mitt lag inte presenterar.

Skönt att ha kickat igång veckan!

Skitmåndag

Det här med att måndagar ska vara bråkigare än andra dagar har jag aldrig fattat förrän nu. Först förlorar Falcons Superbowl. En sådan orättviss förlust att jag kan nästan tänka mig bojkotta sport i alla framtid. Sedan kör jag ett stödrace innan vi ger oss av tillbaks till stan. Vi sätter oss i bilen, åker en bit, jag inser att jag glömt mina ringar så mamma vänder och åker tillbaks till stugan. När hon ska vända stannar bilen. Tvärstopp. Jag fattar att det inte är batteriet så jag öppnar motorhuven och ser att generatorremmen har gått av. Försöker förklara för min mamma men det blir mest tjafs och jag ber henne ringa bärgning. Bärgningsbilen behöver cirka 80 minuter på sig att hitta hit och mamma ringer och avbokar läkartider medan och jag funderade på hur vi ska lösa all packning. Vi skulle ju till tippen. Bärgningen kommer. Vi inser att bilen inte kommer bärgas bort från ön samt att ön inte har några hyrbilar. Och att min mamma inte kan komma upp i bärgningsbilen på grund av hennes dåliga knä. 

Vi kom till verkstaden. Vi drack massa automatkaffe. Fick en hyrbil körd till oss och insåg att det var meningslöst att åka hem så vi åkte tillbaks till en iskall sommarstuga. 

Så trött på denna måndag nu. Jag fattar grejen med måndagiga måndagar.

Helgbus och Trump

IMG_7164

Vilken helg! Fredagen var kanske inte så exceptionell. Fredagskvällen började hemma i soffan, halvsovandes och med en dålig magkänsla över att Miss M skulle ha lite väl kul med någon annan. Hur gör man egentligen för att bli av med den där känslan? Eller hur gör man för att bli av med allt baggage från tidigare förhållanden? Till slut gav jag upp och gick och lade mig. Efter cirka 15 minuter blev jag väckt av min lillebror som ville gå ut och helst vill ha skjuts. Då passade jag på att bjuda med mig själv. Hans kompisar må vara unga men de är ögongodis allihop. Nu är de dessutom inte så unga. De är väl 3-5 år yngre än mig.

Lördag var sedan seg. Det skulle städas, planeras, struktureras men när det var klart så mötte jag upp Happy vid 16.30. Tänkte att vi skulle vara ute till sådär 23.00 kanske. Sött av mig ändå att ha så naiva tankar. 03.40 fick jag ringa och be min bror släppa in mig. Vilken kväll! Jag är en grym wingman om jag får säga det själv. Det dracks en hel del vin, snackades om både det ena och det andra och sedan började jag prata med herrarna som satt bredvid oss. Happy skäms nog lite mindre nuförtiden när det händer men jag kan se att hon är inte helt bekväm med det än. Det släpper ju efter en stund som tur är. Hur kul och roligt vi än hade så finns en och samma person i tankarna precis hela tiden. Jag blir knäpp på mig själv. Jag skulle behöva en av-knapp. Vill man förresten skoja till det med amerikaner när man är ut och festar så kan jag tipsa om det heta ämnet Trump som ingen amerikan skulle våga erkänna att man gillar. När man sedan lyssnat klart på hur illa de tycker han är och hur ingen tidigare president någonsin varit så dålig så kan man fråga vem de skulle välja mellan (unga) Bush och Trump. Bland kvällens roligaste var det och det fungerade lika humoristiskt på alla (tre) amerikaner jag träffade i lördags. Det bör kanske tilläggas att jag generellt har svårt för amerikaner.

Idag skulle jag även behöva lite sömn och jag tror faktiskt jag ska åka hem och sova lite. Är sjukt trött. Sova eller kanske att jag ska ta en sväng på stan och köpa årets första julklapp. Sömn är ju ändå lite överskattat.

Diagnos

1b8c26780085fd0984cc4c09e0b19b42

Måndag-efter-Super Bowl-huvudvärk är vad jag har. Jag försöker fokusera men tänker mest på en massa småsaker. Då kom jag på hur bra jag är på att tänka på mycket och många samtidigt. Kan alla det? Eller är det ett symptom på en bokstavskombination? Jag är väldigt bra på det men vet inte om det är mest dåligt eller mest bra. Det kan ju lätt bli lite knepigt när man som jag är överbra på att säga vad jag tänker. Är det också en bokstavskombination tro? Om jag fick önska en sak så skulle det vara att tankarna kretsade lite mindre kring vänner och lite mer kring mig. Den där M från i lördags cirkulerar en hel del där upp. Det är typiskt mig. Jag målar upp en bild av en person och sedan överträffar personen den bilden. Då blir jag galet nyfiken. Jag är väldigt nyfiken som person. Nyfiken på allt och alla. Men när jag har fel så blir jag om möjligt ännu mer nyfiken. Och när jag är nyfiken så kan jag inte sluta tänka på det eller den. Vet ni? Jag skulle behöva frigöra lite tid och gå ut och bli kär. Innan någon nu får för sig att jag borde signa upp på en dejtingsida så nej, det är inte aktuellt. Inte för att jag har något emot sidorna eller för att jag inte skulle tycka det var kul. Jag behöver det bara inte. Jag kan lika gärna ragga upp någon i kön på ICA. Men den tid jag har som inte fylld av måsten eller bokade på annat sätt vill jag vara själv. Det skulle säkert vara trevligt att vara kär och en del saker skulle säkert bli lite roligare för man är ju konstant glad men jag blir så intensivt kär att det även dränerar mig på energi. Så jag fortsätter väl tänka på allt och alla. Snart snurrar jag in på vad som egentligen gick så in i helvetes fel med mitt ex. Hur jag kan ha lagt allt bakom mig men han som ju till och med har en liten familj nu inte kan lägga det bakom sig. Och där slutar jag. För de där tankarna är jag inte intresserad av att tänka på.

Måndag

20140428-111436.jpg

Måndag och jag ska med små små steg försöka ta tag i mitt liv. Eventuellt ska jag sluta vara så snäll också.

Det var en tufft start och det innebär förmodligen att hela dagen blir en kamp mot ledsamhet men jag får ta det. Jag kan inte ändra på hur saker är men jag kan ändra på vad jag gör med det. Och det här med att vara så här deppig över en karl som skiter fullständigt i mig. Det känns faktiskt inte så jag. Eller jag vill i alla fall inte att det ska kännas så jag haha.

Grattis till Lini som vann biobiljetterna.