• Vardagen

    Önskningarnas önskningar

    När man fyller 40 ska man ju gärna slå på stort och fira men som vän/familj/bekant ska man ju också slå på stort för att fira milstolpen. Så det är väl nu man ska passa på? Jag är väldigt bra på att önska mig ting jag tycker om. Har generellt inga problem med att skriva en önskelista. Kan lösa det på 5 minuter och anpassa det till högtiden. Men så har man ju också blivit lite till åren. Samlingen av ting har växt till sig och så även klokheten. Det finns således inte allt för mycket man önskar sig med gott samvete. Misstolka mig inte, vill fortfarande ha presenter men dom måste vara lite mer genomtänkta på många fronter ibland och det gör verkligen inget om dom inte är sprillans nya. Vill verkligen inte framstå som någon miljökämpe för det är jag tyvärr inte men visst, jag försöker tänka till ibland på vissa aspekter i mitt liv.

    Tycker därför att det varit orimligt klurigt att fundera på vad jag önskar mig såhär när jag fyller jämt. Jag har hela tiden haft en önskning, att vara med min familj. Dom försökte men vi fick inte ihop det och det här har varit och är en sådan sorg för mig. Jag är så ledsen för att vi inte är tillsammans hela gänget att det känns inte så kul att önska sig något – för inget kan kompensera för uteblivet familjehäng. Dessutom, 40 kräver sin symbolik. Det ska vara en gåva som hänger kvar många år – klassiker så att säga. Livspresenter helt enkelt. Så jag har fått luta mig tillbaks på livets önskelista och tidigare önskelistor. Är det nu jag kommer kunna checka av dom? Högt upp på listorna finns det finaste av armband men jag tror kanske det får vänta tills 50. Så jag har landat i dessa önskningar. Räknar inte med att kamma hem en storvinst men kanske kan ge er andra storfirare lite inspiration?

    Den förekommer ofta på mina önskelistor men ljusstakarnas ljusstake. Vänskapsknuten från Svenskt tenn.
    Älskar dubbel och delad glädje. Underbart vackert välgörenhetsarmband för Childhood från Sophie by Sophie

    En kvalitetsfilts slår aldrig fler. En med tyngd dessutom. Kan inte tänka mig en härligare filt än 10kg filten från Wesomnia.

    Diamantörhängen som man kan ha dag efter dag efter dag. För alltid.

    Finast är kanske ändå något personligt, självklart och överraskande? Ni vet dom där presenterna man önskar sig utan att veta om det. Presenterna man aldrig gör sig av med för man vill inte och man kan inte. Dom är för fina och för sentimentala. Jag blir förvisso sentimental över i stort sett alla presenter jag får. För det ligger en omtanke i konceptet present och det gillar jag. Vem gör inte det? Vill gärna ge mig själv en present för att jag faktiskt är här och på så många sätt är lycklig och tacksam för vart livet fört mig. Vad det blir får jag lova att återkomma om.

  • Livet

    39!

    Bitterballen på Wagu

    Åh, jag har fyllt år! Igår för att vara exakt. Fick så många presenter bland annat en planeringsbok, två tights, en supermysig väst, tyska viner och en väska. Jag vet, man ska inte önska sig skötväskor i födelsedagspresent men jag tyckte mest att väskan var fin och rymlig. Dessutom är det superlätt. Jag försöker att inte ha med mig så mycket grejer när jag är ute med Baby Ice och jag vägrar traditionella skötväskor. Har oftast en vanlig handväska med hans grejer där i också. Men så här, mina handväskor var ganska tunga inna jag fick barn så hans packning måste vara någorlunda minimal. Märker dock på andra mammor att väskorna verkar bli större ju större barnen är?! Jag känner faktiskt att det är okej att få en skötväska när man även får en låda med viner från en man som man under en middag lånades vara gift med. Så nöjd att jag kunde ha kvar det äktenskapet trots mitt nya! Hur mycket längtar man inte efter festliga middagar med roliga bordherrar som går med på lite upptåg. Vilken story vi kom på längs vägen – improvisationsteater när den är som bäst!

    Hursomhelst, fick en underbar födelsedag med min mini familj. Den började med babysim, scones, lång förmiddagslur, väldigt sen lunch med extra allt. Kunde inte bestämma mig för vad jag ville ha så beställde in Bao, sushi och bitterballen. Sedan var jag så mätt att jag skippade min efterlängtade middag. Istället åt vi glass och pratade eventuellt nytt boende. Det är också 25-27°C här så aptiten så ett mål om dagen räcker typ. Eller kanske inte räcker men man är inte så hungrig. På kvällen fick jag också sms om en ny släkting. Som jag hoppas mår bra för den lilla bebis kom nästan två månader för tidigt. Vi har varit ganska oroliga och tänkte en hel del på vår släkting som legat på sjukhus sedan helgen. Vattnet hade gått när dom var på en roadtrip. Det var skönt att få ett sms om att alla verkade må bra nu trots omständigheterna. Ett perfekt avslut på min födelsedag. Det bästa av allt är att jag vet att fler kort och presenter är på ingång så jag kanske tar och firar min födelsedag igen till helgen.

  • Shopping,  Smycken,  Vardagen

    Tre önskningar

    Det har vänt! Jag känner att förkylningen är på väg åt rätt håll, det vill säga bort från mig. Jag är superduper glad för det för det är så himla trist att vara förkyld. Idag har jag försökt städa lite. Intervall städning tills jag blev yr och fick vila lite. Kanske inte den sundaste av träningar men men någonstans måste man ju börja.

    Under mina viloperioder så har jag funderat lite på vad jag önskar mig. För jag fyller ju år snart. Väldigt snart. I år hinner jag inte med någon fest/samling dels för att jag lite glömde bort och dels för att jag inte alls vetat vart jag ska vara men också för att det känns som hela sommaren varit så lyxig med firanden och lycka. Önskningar finns. Kanske lite sentimentala även om jag funderat på att köpa något till mig själv. Det känns som om liv håller på att förändras och jag ville så gärna ha kvar lite av det som var. Jag är sådan som lätt gör det genom materialistiska medel. Så mina tre önskningar.

    Ett fint smycke såsom dessa från Caroline Svedbom.
    Ett dubbeljärn från Åviken sägs göra det bästa våfflorna.
    Ett underbart litet fat för sovrummet. Tänker mig doftljus och mina favoritsmycken. Fint!

    Egentligen har jag ju fått det finaste av smycken denna sommar. En fantastisk morgongåva och en vigselring. Både har mycket symbolik för mig vilket gör det extra speciellt. Men ändå, något fint för att sätt punkt på denna 36-åriga resa känns rätt.

    Lite norsk blev jag till slut och från ingenstans vill jag ha våfflor mest hela tiden. Drömmen vore ju ett ärvt i gjutjärn men något sådant finns inte i min släkt och jag är egentligen lite för praktisk för de manuella – varför steka en om man kan steka två samtidigt?!

    Det mesta som kommer från Maria Nilsdotter tycker jag är fantastiskt och flera av hennes smycken står på min önskelista för speciella tillfällen. Ja, för symboliken och sådär. Men ett litet smyckesfat vore ju fantastiskt vackert att ha i sovrummet.

  • Livet

    September

    Den är här! Älskade älskade september. Årets bästa månad. Som jag längtat efter den. Och den 1 september fick jag äntligen veta vart Icey och jag ska åka på min födelsedagshelg. Vi ska till London! England är september är banne mig svårslaget. Jag är så glad för att det blev just London.

    Idag åt jag dessutom en tidig födelselunch med Happy. Vi valde Taco & Tequilla och jag frossade i deras majsröra. OMG så god den är. Bästa lunchen på länge! Och aå fick jag en grym väska som var precis som den jag önskade mig.

    Kvällen avslutades med septembers magiska solnedgångar och en film. Grät från början till slut. Såg att någon skrivit att det är en “feel good” film. Jag kan med ganska stor säkerhet säga att den personen är inte adopterad. Berättar vilken det var imorgon!

    Nu går jag och lägger mig tacksam över mitt liv men kanske med en liten mini sorg som alltid finns där och hoppar fram lite då och då när någon/något är tillräckligt nära för att öppna dörren.

  • Känslor,  Killar,  Livet

    Natten innan B-Day

    Nu är det min födelsedag. Jag fyller 33 och helt plötsligt slog värsta depp vågen till. Från ingenstans sveptes jag med i någon sorgesam tankestämning. 

    Jag vet inte varför men helt plötsligt kände jag mig inte så himla glad över min födelsedag. Jag vet att jag inte kommer vakna imorgon och få tårta på sängen som jag brukar. Inte heller kommer tillbringa min födelsedagskväll med familj eller vänner. Det är ju helt självvalt. Jag har ju själv bestämt att hänga med Panda men det har tydligen resulterat i att jag känner mig bortglömd. Dramatisk som jag är känner jag mig även aningen oälskad. Det grundar sig säkerligen i att jag inte alls älskar mig själv just nu eller mitt liv som är löjligt uppbokat. 

    Anledningen till varför jag väljer att tillbringa min födelsedag med en främling beror helt enkelt på att jag om några dagar ska åka till London för att vara med min familj. Jag vet inte vad Panda och jag har och faktiskt svårt att se något annat än vänskapliga känslor men ändå kände jag att jag inte ville att det skulle gå ytligare en vevka. 

    Just nu känns min födelsedag som knappt börjat bara blä. Så blä att jag funderar på att göra mitt födelsedatum synligt på Facebook. Nä, nu tog jag i. Jag håller mig till genuina grattishälsningar. Må någon komma ihåg mig.