• Gravidtankar,  Livet

    Representation

    Jag är på konferens i Danmark och inspireras, kommer med input och framförallt representerar.

    Resan var planerad sedan länge men hjärtat och hjärnan är helt frånvarande och jag tycker det är rätt tufft. Egentligen vill jag vila och vara själv med mina tankar. Men det går inte. Istället ska jag le, vara alert, galet social och trevlig. När en nybliven mamma idag frågade mig om jag hade barn så brast det nästan för mig. Lustigt ändå. Barn har aldrig varit en känslig, stor och inte heller en aktuell eller pressande fråga för mig men sörjer jag graviditet. Att det blev så dumt.

    Ska sova nu. Rekordtidigt för att vara mig men mitt känslotillstånd blir inte bättre av den ökända sömnbristen som finns på dessa konferenser. Ska smita iväg på en promenad imorgon med. 30 minuter med bara tystnad. Havet, vågorna och tystnaden.

  • Vardagen

    Helgen som gick

    Jag blödde aldrig så mycket mer men vi behövde inte åka tillbaks till sjukhuset i torsdags. På fredagen hade jag ändå väldigt ont. Jag hade ont, var trött, missnöjd och ville göra slut. Jag fick inte ihop tankarna och känslorna och stressade över hur jag skulle få hem alla mina saker (som för övrigt rymmer i en vanlig resväska). En liten poäng fanns kanske där men jag skyller episodet på hormoner. Det har varit en omtumlande veckan. När jag känner mig redo så tänkte jag dela med mig av våra tankar kring beslutet att göra abort.

    Även om jag inte blöder mycket så blöder jag. Och kroppen känns öm eller obekväm eller båda på en gång. Således har vi tagit det lugnt denna helg. Denna extra helg som vi fick tillsammans. Jag skulle åkt hem förra tisdag men ändrade när saker inte gick som tänkt. På tisdag morgon sätter jag mig på ett flyg hem till Göteborg igen. Egentligen bara för att packa om innan jag beger mig igen. Egentligen är mitt höstschema lite mer än jag orkar. Det var det redan innan abort men nu känns det verkligen som att jag pushar välmåendet lite. Förhoppningsvis kommer jag inte tömma mig helt på energi som förra året men visst kommer det vara intensitet. Så att Icey och jag fått vara tillsammans en helg utan illamående och oro värdesätter jag enormt. Jag har varit här i nästan tre veckor men det har för det mesta varit dagar då jag varit illamående eller trött. Det var egentligen inte förrän i onsdags som jag kände att jag kunde leva fullt ut igen. Jag kunde gå på promenad och njöt så förbaskat mycket av det. I helgen har jag frivilligt inte gått så mycket. Vi har slappat framför TV, jag har haft långa telefonsamtal med styrelser, vi har bokat biljetter en masse, vi har gått på loppis (besvikelsen!), vi har upptäckt att getost inte finns på ön, vi har klätt upp och gått på dejt och vi har missat fantastisk norrsken.

     

    Hur har ni det?