Ligger här i det alldeles för varma sovrummet. Båda fönster är öppna men det är varmt ändå. Myggor och knott kommer dessutom på besök. Det får jag leva med vet jag nu efter tre år i Rotterdam. Det är alla vattendrag som lockar insekterna och det är stenhusen som gör sovrummen varma.

Jag är jättegravid. Ett supergravid som min kompis sa. 15-20 minuters promenader räcker gott för sedan gör det ont. Imponerande ändå tyckte sjukgymnasten som snabbt konstaterade att denna graviditet inte innehållit mycket vila. Ändå tycker jag att det enda jag gör nu är att sova. Och jo, trots smärtan så vill jag fortfarande ha sex. Det går även om nya positioner och lite kuddar behövs. Idag var nog sista gång gången. Känner mig inte så himla sexig med läckande bröst och en stor mage. Det är dessutom inte långt kvar tills bebisen är här.

Bebisen ja. Igår fick Instagram för sig att jag behövde se inlägg från föräldrar som förlorat sin barn precis efter födelsen. Tack men måste bestämt tacka nej. Behöver verkligen inte se det. Många säger att det är så himla ovanligt men när jag var tillsammans med mitt ex så skickade vi blommor till fyra förkrossade föräldrar och gjorde insättningar till Spädbarnsfonden två gånger på två månader. Jag var på orimligt många begravningar med mitt ex. Det var små bebisar och en 40-åring. När jag pratade med mitt ex i veckan så skulle han på begravning av en 17-åring som dog av cancer. Känns inte statistiskt rättvist att en umgängeskrets ska ha så många unga dödsfall.

Jag är glad att bebisen rör på sig i magen men tänker samtidigt att då måste något annat vara fel. Slår borta tankarna men de kommer tillbaks. Vill på något sätt vara beredd på det värsta. Försöker fokusera på nuet istället. På min fantastiska man och vår underbart härliga son som ligger här emellan oss. Medan många föräldrar gör allt för att deras barn ska sova i egen säng så går vi gärna och hämtar vår son innan vi somnar. Vi sover som bäst när han är nära. Vi mår som bäst när vi alla är tillsammans, nära.

Längre än mitt längsta förhållande har jag bloggat här. I år är det faktiskt 10 år sedan Alex och jag startade Girlytalk och började blogga ihop. Det har ändå gått fort och mycket har hänt. Jag separerade, var hjärtkrossad men härligt singel tills jag blev motvilligt osingel. Gick med på att vara i förhållande, ville gifta mig och flyttade runt. Bloggen hängde med. Så vill jag så gärna att det ska fortsätta.

Jag har säkert bloggat sedan jag var 21 och förra året fyllde jag 40. Det är egentligen inte så att jag har ett enormt intresse av att dela med mig av mitt liv men jag älskar att kunna få skriva. Forma tankar, känslor och idéer till meningar. Innan jag började blogga med Alex hade jag alltid bloggat på engelska och det kan jag sakna men jag gillar också den lilla extra utmaningen som det är för mig att skriva på svenska. Så jag vill gärna fortsätta, för min skull.

Samtidigt så ska jag inte sticka under stolen med att jag just nu är så trött och oinspirerad. När jag väl har någon minut över så orkar jag som mest läsa Daily Mail hundra gånger om. Att formulera meningar eller något annat halv intellektuellt är en uppförsbacke. Fast det kanske är exakt så jag ska ha det? Jag gillar ju att träna i uppförsbackar. Ska det göras så ska det göras ordentligt och helst i lite härligt motstånd eller under tidspress. Så jag tänker att jag bloggen och jag kör ett år till. Vi sätter upp en plan. En rimlig plan men press. För att få det bästa av två världar. Jag tänker att det blir inlägg på måndag, onsdag och fredag. Kanske dyker det upp något bonus inlägg under helgen men är det en bonus. Jag skulle bli så himla glad om ni kunde ge en tumme upp och heja på lite. Så hoppas jag att jag får skriva av mig och får den där nödvändiga hjärngymnastiken jag behöver.

Jag har gått och lagt mig. Min förkylning ställer till det med min sömn på natten så det har sömnmässigt varit en tuff vecka. Baby Ice vaccinerade sig i onsdags och blev dålig och fick så ont i benen. Han har mest sovit på mig sedan dess. Och nu har han fått min förkylning.

Vi avslutade ändå veckan på topp med semlor och monterade trappgrindar. Jag har också köpt klart alla födelsedagspresenter. Skulle förvisso vilja köpa en bok om födelsedagar och om att flyga eller kanske någon rolig med flärpar. Hans nyaste fascination är nämligen att förpackningar har små flärpar som man kan vika upp.

Men ja, nu är kl 21.26 och jag måste försöka sova så jag får några timmars sömn.