Familj
-
Minisemester
Sorry för dålig uppdatering.
De senaste två veckorna har jag känt mig väldigt nere. Vet inte vad det beror på och har haft svårt att sätta ord på exakt hur och vad jag känner. Det är så mycket tankar och funderingar som cirkulerar i mitt huvud och jag kan inte riktigt sortera dom. Vet inte om det helt enkelt blivit för mycket. Så att jag inte kan tänka en tanke fullt ut och tydligt. Är det en grej? Psykologen tjatar på att jag behöver egen tid men med egen tid så kommer ångesten över förlossningen och paniken över att dö. Lugnar jag ner mig från det så börjar jag fundera på vad vi gör om det inte är ett friskt barn. Och det enda som verkar motverka dessa känslor är att få vara nära Baby Ice. Då stillar sig mitt hjärta och tankarna får vila.
Instagram insisterar på att vissa inlägg efter inlägg från mammor som knappt överlevde förlossningen, bebisar som inte överlevde en hel graviditet och barn som föds med allvarliga sjukdomar. Jag blockerar ord efter ord för att slippa se inläggen men det slinker förbi ändå. Så nu är det bara in och ut som gäller i den appen.
Jag har bett Icey om att antingen inte prata mycket om en eventuell flytt eller att greja med det själv. Mitt fokus måste få vara Baby Sweed. Samtidigt tycker jag det är lite jobbigt att vara gravid nu. Jag känner mig stor, har ont och känner mig mest rädd. Tycker också det är så svårt att vara den mamma jag vill vara till Baby Ice. Jag kan inte röra mig som jag vill eller leka som vi brukar. Han är världens bästa som anpassar sig men jag vill kunna ge honom det bästa. Så jo, det är tufft men jag vill inte vara den som klagar så kämpar på och gråter mest i ensamhet.
Vi bestämde därför oss för att åka till Spanien till min mamma och pappa för att få känna lite trygghet. Jag ville också ge Baby Ice ett litet äventyr innan det kommer en bebis. Åh, det är så mycket jag vill göra för honom innan han blir storebror. Och två barn, två barn känns övermäktigt. Samtidigt som syskon är bland det finaste och bästa man kan ha genom livet.
Nu ska jag försöka lite av min minisemester eller minipaus som jag egentligen vill kalla det.
-
Vad gör jag nu för tiden?
Det var ju ett tag sedan vi hördes så en liten uppdatering på tillvaron kanske behövs.
Jag jobbar inte längre och letar inte heller efter något just nu. Det är ett gemensamt beslut men i dessa tider kan jag känna att det inte skulle skada med en liten extra inkomst. Vi försöker klara oss ändå. Baby Ice har fortfarande inte fått en förskoleplats. Vi har kikat på lite andra ställen men de känns hemska så vi står kvar på de väntelistorna där vi står. Det känns osannolikt att något kommer hända med tanke på att förskolorna i storstäderna har svårt att få ihop personalstyrkan. Vi försöker vårt bästa med att få ihop dagarna men tyvärr är det tufft att hitta aktiviter. På onsdagar och fredag är många föräldrar lediga så då finns det en massa aktiviter men resterande dagar gapar det tomt i agendorna. Det går men jag skulle absolut vilja att han fick träffa fler barn även om dom ju inte leker med varandra i denna åldern. Däremot så har vi faktiskt börjat kika på förskolor i Sverige.
För jo, jag kanske inte jobbar men min hjärna är konstant på högvarv. Jag känner en enorm press att se till så Baby Sweed mår bra och kommer vara frisk. Så det stressar mig att knyta an projekt till ett till barn men jag har lovat Icey att om jag bara fick vara gravid och föda här i Nederländerna så kan jag tänka mig flytta till Sverige efter det. Så nu vill vi ju gärna flytta så snart som möjligt. I mitt huvud skriver jag listor försöker tänka på hur vi ska få ihop det samtidigt som jag försöker lista vad vi behöver inför ett nytillskott. Sedan är det ju Baby Ice andra födelsedag snart så jag försöker planera den lite. Det är mycket i mitt huvud och det tillsammans med rädslan och ångest för att något ska gå fel i graviditeten gör att jag nog är generellt mer nedstämd just nu. Min psykolog sa idag att jag behöver ta mer tid för mig själv om än så bara 10 minuter.
Jag har dessa 10 minuter i baktanken och ibland lockar det men inte alltid. Det är inte superlätt alla stunder med Baby Ice men det är nästan alltid kul och lärorikt. Baby Ice pratar inte riktigt än och det kan han nog känna är lite frustrerande även om han är väldigt bra på att visa vad han vill. Dessutom är han väl i den åldern då det är mycket känslor och viljor för en liten person. Kanske just därför och speciellt eftersom vi förhoppningsvis snart är fyra så vill jag ge honom så mycket tid med Icey och mig som jag bara kan.
-
Första födelsedagshelgen
En väldigt fin födelsedagshelg är till ända och jag känner bara en enorm lycka och tacksamhet över mitt liv. Kanske lite trött också haha.
Vi har haft vänner här i helgen. Fantastiska vänner som flög hit från Norge för att fira Baby Ice. Vi har haft nyfunna kompisar på kalas och Baby Ice har fått paket på posten typ varje dag. Tänk att jag var så orolig för att hans första födelsedagskalas inte ens skulle bli av på grund av att vi inte känner så många här. Det blev lite svajigt i planerandet på grund av Covid – några hade det i början av veckan och några fick det dagen innan kalaset så vi har massa mat över men lyckades som tur var att avbeställa tårta två.
Jag känner mig rätt säker på att Baby Ice märkt att det var något speciellt. Är glad att vi kunde ge honom det. Vår fina, glada, nyfikna, busiga, roliga son som älskar att jaga katter och som hatar att tvätta sig efter maten. Han är självsäker och bestämd med världens härligaste skratt. Och han gav sig själv den bästa presenten nämligen modet att våga gå lite själv. Så stolt över att han vågar släppa taget. I veckan blir det till att öva och öva utan gåvagn. Inget skulle göra honom gladare just nu än att kunna gå helt själv.
-
Den lyckligt lottade otillräckliga mamman
Tackar och prisar solen som hjälpt lite dessa dagar. I torsdags började det släppa men jäklar vilka tuffa dagar det varit. Lilla Baby Ice som är så stor på så många sätt har varit så liten. Biverkningarna från vaccinationerna satt i länge och han ville mest bli buren för benen gjorde så ont. Sedan blev han förkyld och var så rädd för det kändes annorlunda att andas. Under tiden har vi också kämpat med utslag/eksem som han fick på grund av överkänslighet mot apelsiner. Han har så himla känslig hud att det har tagit veckor och massa insmörjningar för att få det lite under kontroll. Han har små utslag över hela kroppen för han är så torr så vi smörjer in honom varje dag.
Jag har burit, tröstat, sovit med honom i mina armar, försökt hitta mat han vill äta, tröstat igen, blåst näsan, smörja krämer, försökt underhålla, försökt finnas där men nä, vet inte. Har aldrig mått sämre som mamma. Har känt mig så otillräcklig och så elak varje gång jag ska blåa hans näsa eller smörja kinderna. Som om jag plågar honom. Tårarna och gråten som kommer från honom är helt hjärtskärande. Pappan blir lätt populär för han gör inga sådan saker. Jag, jag är häxan själv.
Där till har hela vår kämpiga situation känts helt hanterbar. Mer än en gång har jag tänkt fy va för att vara barn och ha barn i ett krig. Varje natt när jag satt och sjöng visor för Baby Ice så kom tårarna. Min son var bara lite förkyld och jag kände mig hjälplös men jag kunde lägga ner honom och veta att han var trygg. Inte alls långt härifrån finns det barn som är i skyddsrum och som förhoppningsvis har en trygg vuxen men som förmodligen är försiktigt rädda och som säkert inte heller förstår varför någon vill dom något illa. Icey och jag har hjälpt med en insamling och åkt dit med det som behövdes för dagen. Så mycket känslor som svämmade över när jag var där förra helgen. Självklart en enorm tacksamhet över att människor vill hjälpa till men också en hemsk känsla av att se alla hundratals lådor och veta att det aldrig kommer räcka. Det var helt omöjligt att hålla tillbaka tårarna. Nu har Iceys företag startat en insamling för flyktingar i Polen så vi ska plocka ihop och köpa till lite saker.
I onsdags var jag helt slut. Känslomässigt slut. Mådde till och med illa och kände mig ofantligt ledsen inombords. Hade Baby Ice inte velat äta och varit grinig på torsdagen så hade jag nog tappat det. Vi vaknade med en glad liten pojke i torsdags och i fredags var han helt tillbaks till sitt glada och hungrig jag. Det hjälpte. Även känsla av att kunna hjälpa initiativ som jag vet gör något bra för de drabbade i Ukraina. En lugn helg har också hjälpt och nu mår jag bra igen. Så bra att Icey och jag kunde prata igenom vilka aktiviteter vi vill att Baby Ice ska gå på under våren.
Men först, middag och sedan väntar Zumba med min mammakompis.
-
Mellan bajsblöjor och logistik och jobbintervjuer och vaccinationer…
Körvädret i söndags. … ja, någonstans där emellan försvann men pepp på 2022 haha. Vi kom hem i söndags. Som vanligt tog vi färjan från Göteborg till Kiel och det gick jättebra. Båten avgår vid 18 och kommer fram vid 9 på morgonen dagen efter. Det går lite saktare nu under pandemin och denna gång var maskkravet tillbaks. Vi höll oss som vanligt mest i hytten och hade som tidigare med oss middag. Vi brukar boka en lite större hytt och då får vi ett bra bord och mycket plats för Baby Ice att krypa omkring runt. Väl framme i Tyskland ösregnande och det var tröttsamt att köra men jag tog oss genom Tyskland och sedan tog Icey över. Jag kör alltid i Tyskland, det är bland det mest terapeutiska jag vet. Väl hemma så tog det fem minuter att packa ur det som hade tagit 24 timmar att packa in i bilen. Vi förstår verkligen inte vad som hände för vi hade verkligen inte mycket när vi körde upp eftersom vi skulle fylla bilen med öl. Tre månader och en generös jul senare var bilen smockfull.
Veckan började sedan med illamående och migrän för mig. Sedan blev Baby Ice dålig och vi har bytt bajsiga kläder på löpande band och nu i slutet av veckan blev Icey dålig. Idag verkar alla vara på bannan igen men Baby Ice har lurat oss förut. Icey påstår att han läst att barn kan bli dåliga i magen när dom får tänder. Stämmer det? För så har det inte varit för Baby Ice innan. Vi kan inte komma på att vi gett honom något annorlunda i matväg så vet inte riktigt vad den dåliga magen beror på. Mellan allt bajs så har jag också haft en liten jobbintervju. Eller ja, det var inte så mycket av en intervju. Jag skulle absolut kunna få jobbet om jag ville och kunde. Men kan inte och vet inte om jag vill heller. Har lovat komma med ett erbjudande efter helgen så ska sätta mig ner och se om jag kan erbjuda några timmar. Det är inne i Amsterdam så det är lätt tre timmars pendlande varje dag och det är jag inte så intresserad av. Mer än det så går det inte just nu. I julas kom jag ihåg varför så många sätter sina barn i dagiskön vid födelsen. Jo, väntetiden är lång och med en vanlig mamma ledighet är du tillbaks på jobbet inom två månader. Vanligtvis så är kön mycket längre än så men någonstans måste man börja. Vi har satt Baby Ice i kö nu utan att egentligen veta om jag ska jobba eller inte. Jag vet inte riktigt vilken ända man ska börja i men någonstans får man väl börja så vi började där.
Va mer? Just det. Vi försöker planera våren och sommaren. Icey har fått en Islandssemester i present av sin familj så vi kan hälsa på alla släktingar och tanken var att vi skulle åka till sommaren. Jag har så mycket ångest över den där resan men hursomhelst så har jag tänkt att jag inte gillar sommarplaner och förslog därför att vi kanske skulle åka över påsk. I Nederländerna tror jag det finns cirka fem röda dagar på ett år så det blir till att ta ledigt men det måste också funka för hans familj. Nu letar vi datum och behöver bestämma oss innan 1 mars då Iceys mamma måste lämna in sina semesterdagar. Just nu lutar det åt påsk…om (!!!!)… jag hinner få ordning på mitt covidpass. Jag tog min tredje spruta i Sverige i december och det är då Sverige som ska ge mig mitt vaccinpass för covidvaccinationerna. Holy crap. Det är lättare sagt än fixat. Men hey, det kan ju vara kul att ringa runt mellan e-Hälsomyndigheten, vaccinatörern och Västra Götalandsregionen. Det vore betydligt enklare för mig att bara ta en fjärde spruta men jag misstänker att jag då alltid kommer ha en spruta för mycket. Det verkar förvisso vara ett erkänt problem och många verkar ju ha tagit betydligt fler än enligt schema. Har en kompis som berättat om en norrmän som var både i Norge och Spanien och var uppe i åtta covidvaccinationer. Tycker det är helt vettigt att covidvaccinationerna läggs till i vaccinationspass tillsammans med alla andra vaccinationer. Tycker även att det är helt vettigt att länder kan välja att ha covidvacciantion som krav för inresa. I teorin är det också himla smidigt att hela EU ska ha ett gemensamt men i praktiken verkar det ju inte riktigt funka. Så, hur illa är det att ha en extra spruta i kroppen? Apropå på det så har jag även hunnit boka vaccination för Baby Ice nästa vecka. Inte mot covid-19 utan det är väl ett gäng standard vaccinationer för kiddos.
Nu ska jag ta tag i denna våriga dag och gå till marknaden. Sedan ska banne mig vårt kaos med väskor och lånar packas upp. Ikväll ska allt vara lugnt på ytan Och då, då ska jag ta tag i veckans jag-har-tappat-räkning utmaning som involverar jurister. Äh, den här veckan var ingen höjdare men det vänder på måndag. Såklart. Eller hur?
-
Sjukstugans långdragna shopping
Nu har min man varit sjuk i nästan en vecka tror jag. Och han är förkyld på riktigt, helt däckad. Vår son börjar också vissa tecken på förkylning. Själv har jag lite halsont men det har jag lite då och då (kan det vara en allergi/intolerans?). Tror inte det är en förkylning på gång hos mig i alla fall. Fast nu jinxade jag väl det.
Det här är ju stora shoppingvecka och jag brukar passa på att köpa julklappar och sådant som jag behöver. Tänker jag skriver ihop en lista med lite tips idag. Det går annars extremt segt att shoppa med en sjuk man och en liten grabb som vill leka och försöka gå hela tiden. Och ibland blir det helt fel som idag när vi såg att vi väntade paket i Rotterdam. Whoops!
Hittills har prio varit julklappar men en sak har jag köpt, fast det är en julklapp till mig från Iceys mormor. En ny jacka som jag gillar väldigt mycket men som ändå inte känns helt hundra. 99,7 men inte 100. Älskar cape jackor men vet inte. Kanske är det modellen, den är super stor så jag fick köpa XS/S (är ju vanligtvis XL). Ska fundera på det så får vi se, kanske lämnar tillbaks och ger plats till något annat.
