Tjejsnack by Natalia

En del av Girlytalk

Kategori: bröllop (sida 1 av 3)

Bröllopsstress

Folk runt omkring mig känns så himla stressade över bröllopet och över min brist på stress. Jag tycker allt känns under kontroll. Det är en del kvar att fixa men det mesta kommer inte gå att fixa förrän sista veckan. Men jag tror på riktigt jag slår nästa person som stressar upp sig över min brist på bröllopsstress. Alltså, jag är så himla redo att det riktigt kliar i fingrarna att sätta ihop en ny fest. För ja, jag älskar att ordna fester och tillställningar. Älskar!

Jag behöver som sagt fixa en outfit men skulle inte outfit A fungera så har jag en plan B. Jag är lugn i det. Jag tror också det handlar om var man sätter förväntningarna. Jag vet hur jag vill se ut på min bröllopsdag; jag vill se ut som mig. Jag vill inte ha en typisk tillgjord bröllopslook. Jag vill att min lycka syns igenom och att jag ser lite ut som en brud (hej slöja). Men i övrigt vill jag vara jag. Ingen sminkning och ingen komplicerad håruppsättning. Detta har jag velat sedan vi bestämde oss för att gifta sig och min outfit har aldrig varit högt på prioriteringslistan. Att jag är lite laid back i min det-löser-sig attityd stressar tydligen folk. Och gör mig irriterad. Det vill jag fortsätta vara i glada bröllopsbubbla där jag känner mig så pirrigt glad över mina vänner och min blivande man.

Måste man vara stressad inför ett bröllop? Är det som så att jag missat något? Har jag glömt att fixa något? Jag fattar inte.

Little Market

Det finns få saker jag uppskattar så mycket som att få möjligheten att stödja små företag och organisationer. När jag letade bröllopspresenter till våra nära och kära så hittade jag en liten pärla som heter The Little Market. Det är en välgörenhet som säljer handgjorda väskor av kvinnor från hela världen. All vinst stannar i The Little Market och möjliggör fler jobbtillfällen för kvinnor. Och allt är helt fair trade. Det allra bästa, det finns något för allt och alla.

Här är mina favoriter!

Ståväskor med hjärtan
Filt av större storlek med pom poms

Bröllop, livet och döden

Medan jag kämpar med små saker som att jaga rätt på exakta de armbanden jag vill ha på mitt bröllop så brottas jag med tankar om döden.

Jag började följa Terese för en massa år sedan när hon drev “Spark i baken” på Veckorevyn. Jag minns förberedelserna inför hennes bröllop och där någonstans slutade jag följa dagligen men jag har ändå hängt med lite så jag minns ätstörningarna, flyttarna, graviditeterna och barnen. När jag i våras såg att hon var gravid igen så började jag hoppa in på hennes blogg lite mer frekvent. Tonen i bloggen hade också förändrats. Det har aldrig varit några pekpinnar med Terese men bloggen var lite spralligare och gladare. Framför allt var hon överlycklig över att hon väntade deras tredje barn. Jag tittade in lite då och då – uppskattade precis som förr mixen av personliga inlägg och träningsinlägg. Men så gick det ju så himla fort. Graviditeten avbröts, Terese lades i för magsmärtor och bara på några veckor var hon borta. Det är så overkligt men i högst grad en verklighet för en hel familj. Det jag har svårast för är den ångesten man måste känna när man helt plötsligt vet att man kommer dö och måste ta farväl av sina barn. Den ångesten kan jag inte alls acceptera att någon ska få uppleva. Den är så brutalt orättvis. Jag förstår att hon ville sova och slippa brottas med ångesten. Och få sälja farväl på sina vilkor.

Terese dog, blott 37 år gammal. Jag skänkte en slant till Cancerfonden. Jag har inte lagt hennes öde bakom mig. Verkligen inte. Jag vet bara inte hur eller vad jag ska göra. Är det verkligen vettigt att lägga en massa tusen kronor på ett bröllop och bara skänka ett par hundra till Cancerfonden?

Bli sams igen

Jag blir arg när jag blir arg. Jag kan absolut kompromissa men inte när det gäller saker som jag tycker är viktigt. Då måste det kännas rätt.

Icey fick tillbaks förlovningsringen dagen efter den där natten. Jag sa att jag inte ville han den. Till saken här hör att han sagt att han har tycker att han kan ha ett problem med alkohol. Så där att han inte gillar det själv. Då tycker jag att man tar tag i det. Är det så att man inte kan hålla det rimligt så är det kanske bättre att helt avstå? Men det där är hans beslut.

Vi pratade och jag sa att jag klarar inte av en till lögn. Det spelar ingen roll att det är ord jag vill höra. Är det inte sanningen så är jag inte intresserad. Visst, det kanske är en vit lögn men när allt stormar så lämpar det sig inte med vita lögner. För om han ljuger om små saker, hur vet jag då att han inte ljuger om stora saker. Vi är olika. Jag tycker inte nödvändigtvis att konflikter är dåliga. Han undviker dom till varje pris. Han har så svårt att säga saker som han vet sårar men bortser från att det som sårar mest av allt är oärligheten. Säger han något som jag inte tycker om och som sårar så går det över. Bryts tilliten är det ta mig fan kämpigt.

Han läste på. Funderade över vad som var viktigt för han. Jag sa att jag inte ville ha tomma löften. Vill han supa sig dyngrak så får han åtminstone stå för det. Han kan inte lova att avstå från saker som han vill ha kvar i sitt liv. Han måste få vara han och jag måste få vara jag. Utifrån det får han och jag välja om vi vill vara tillsammans eller inte. Han kom fram till, igen, att han ville försöka hitta ett bättre förhållningssätt till alkohol och tillägnade tid åt att läsa på om just varför alkohol lockar, varför det är svårt att sluta och hur man kan sluta.

Jag har lugnat ner mig. Idag tog jag på mig förlovningsringen. Det känns inte 100% än men jag vill få det att fungera. Vi måste bara hitta ett sätt att kommunicera som han inte upplever är en konflikt och jag inte upplever bara är en massa lögner. Vi måste förstå varandra och vad och varför man reagerar starkt på. Mina allergitabletter har nu gett mig två nätters oavbruten sömn. Känner mig lite som Blondinbella som tar en insomningstablett hit och dit. Jag vet att om sömnen inte finns så får jag inte ihop det andra. Just nu är det mycket. Det är mycket tankar, funderingar, planering, stora beslut och känslor. Shit, jag är bara mänsklig. Ibland rinner det över. Då får man ta den hjälp som funkar bäst.

Bröllopsbudget

Vi satte en budget utefter våra prioriteringar. Vi har fått justera den två gånger vilket ändå inte är så dåligt med tanke på att vi satte budgeten i höstas. Som jag nämt tidigare har prioriteringslistan i bröllopsboken hjälpt mycket.

Jag har försökt hålla utkik efter rabattkoder och tagit mycket hjälp av min fina vän K för att inhandla saker i USA. Urvalet är såklart mycket större där och slipper man betala frakten så är det ju guld värt. Det är sista vändan hon är där nu så ni försöker vi köpa så mycket vi kan och så mycket som får plats.

Det är också nu när inköpa är gjorda som vi märker vad det exakta kostnaderna blir. Hittills är det plus minus noll eftersom visa poster gått över och andra under. Men det är också nu det roliga börjar. När idéerna ska bli verklighet och budgeten ska hållas. Jag gillar utmaningen. Som till exempel hur man det här på en till minsta möjliga pris.

Det är ofta billigare att gifta sig på landet, utanför storstäderna, men det man kanske inte alltid tänker på är att det ofta tillkommer mycket transporter. Riktigt tråkiga utgifter men som man helt enkelt för ta om man inte vill hålla på att köra själv fram och tillbaks. Och här får man ju känna efter men vi kände direkt att vi vill outsourca det som kan outsourcas. Speciellt med tanke på att upphämtning och återlämningen tar sin tid med tanke på avstånden. I efterhand så skulle vi budgeterat lite högre för just transporterna. Nu funderar vi på att kompensera med att göra andra saker vi själva. Det finns ju saker vi kan göra men som inte kräver att vi sitter i en bil i 2-3 timmar.

Vad vill ni mer veta om det stundande bröllopet? Kanske inte så himla stundande eftersom det är i augusti haha. Har ni några önskemål om blogginlägg så hit me!

Bröllop utan gäster

När vi skickade ut inbjudningarna visste jag att några av mina vänner och kompisar inte skulle komma. De flesta hoppades jag skulle hitta sätt att närvara, speciellt när vi skickade safe the date kort nästan ett år innan, men nu blir det inte så.

Tre saker…

  1. Bröllopsinbjudningar – Det är inte varje dag eller ens år man gifter sig. Det är stort. Det är speciellt. I min värld så ska det mycket till för att tacka nej till en bröllopsinbjudan.
  2. Lojalitet – Jag har inte en massa lösa kompisar här och där. Jag har ett gäng, ett gäng jag är notoriskt lojal mot. Ber dom om min närvaro så kommer jag.
  3. Fest – Självklart kan man ha kul även om det man är ett litet sällskap, såklart går det. Men det kräver rätt folk och rätt ställe och där är inte vi.

Dessa tre saker gör att jag är ledsen när jag inser att mina kompisar inte kommer till mitt bröllop. Anledningen till att de inte kommer spelar i slutändan inte så stor för resultat är det samma. Samtidigt gör det ju förbannat ont att så många av Iceys vänner kommer, till och med dom som han inte är så tajt med. Vår inbjudna har till och med slutet av maj på sig att lämna besked så några fler trillar förhoppningsvis in men just nu känns det tufft. Det är svårt att ens prata om bröllopet, ännu mindre att planera det. Jag blir bara ledsen.

Så vad gör man då? Vi funderar lite på om det finns fler vi kan bjuda. De som vi funderade på men kände att listan var för lång. Samtidigt vill inte bjuda folk bara för att bjuda folk. Visst, vi behöver betala för 70 oavsett men vi vill ändå ha människor där för att vi vill ha dom där. Så nu tar vi en vända till och skickar ut några fler inbjudningar.

För övrigt min drömkjol. Dock lika dyr som hela min outfit budget.

Veckan

Veckans yay: Jag är åter på benen efter att ha varit förkyld och sedan förgiftat (sådär så man spyr upp allt inklusive vatten). En veckas sjukskrivning – check. SVT Play har släppt ett nytt avsnitt av Eageles och BBC har släppt den nya säsongen av Line of Duty.

Veckan nay: Jag grubblar mycket över vänner och kompisar till mig som inte kommer på bröllopet. Hittills har säkert 90% av Iceys kompisar och släktningar sagt att de kommer medan på min lista har kanske 5% sagt att de kommer. Många har hintat/indikerat att de inte kommer och det gör faktiskt ont. Av många anledningar som jag inte orkar gå in på nu. Det leder till många tårar och väldigt sömnlösa nätter. För någon som inte längreär ledsen så ofta så blir jag dessutom ledsen över att vara ledsen.

Veckan utmaning: I ett försök att få min kropp att absorbera lite mer vitaminer och mineraler så har detoxar jag och har lagt om till Paleo AIP som är anti-inflammatorisk och ska hjälpa tarmen läka. Poddar och bloggar säger att det funkar och när det kommer till sköldkörtelen litar jag mer på dom är läkare. Det är inget fel på maten men det gäller bara att vara väldigt noggrann. Fram till påsk tänker äta strikt. Skulle egentligen vilja göra det lite längre men den här dieten funkar bäst när man inte är på resande fot.

Veckan köp: Trots att bröllopet inte alls lockar för tillfället så köpte jag mina bröllopsskor igår då dom var på rea. Dom låg gömda i rean så blev glad när jag lyckades hitta dom.

« Äldre inlägg