Tjejsnack by Natalia

En del av Girlytalk

Författare: natalia (sida 1 av 151)

Skitfredag

Idag vet dietsorgen inga gränser. Jag inser att ska jag ge denna diet en ärlig chans så kommer det här ta ett tag. Fair enough. MEN dag 12 och jag är så trött på den. Märker ingen skillnad heller. Jag är arg på sjukvården, frustrerad över att man måste läsa på om allt själv och att man aldrig blir frisk från en autoimmun sjukdom. Jag är rädd för att bli gravid och rädd för att inte bli gravid. Jag sörjer maten jag inte får äta och träningen jag inte får träna.

Jag är bara ledsen. Läser berättelser om hur så många andra blivit bättre när de ändrat kosten och livsstilen men känner ändå en enorm hopplöshet. Jag ger inte upp men jag är trött nu. Det är tungt, ensamt och det är lätt att fyllas av hopplöshet.

Lite mer än 14 dagar kvar till 30 dagar, måtte förändringen komma. Måtte hjärndimman, kraften och vikten komma i ordningen igen. Först, 75 minuter (!) av mindfulness.

Hur man vågar gå till gym

Vissa kanske har jättelätt för det där med gym, att bara dyka upp och gör sin grej. Det har inte jag men så har jag inte hängt på så många gym heller. När jag valde gym här så valde jag samma kedja som jag haft i Bryssel i hoppet om att det skulle vara lika stort. Det är det inte men så var gymmet i bryssel i ett mindre slott haha. Gymmet här klassas säkert som stort med sina sju våningar men det är klart att det kan vara lite intimiserande när man som tjock och otränad dyker upp. Det tycker jag inte det är, kanske är det åldern men jag tror kanske mest att jag har mitt gamla träningsställe att tacka för det. Där tränade vi alla tillsammans oberoende av nivå, kroppsform, mål och erfarenhet. Det gick hur bra som helst! Som en av killarna där sa till mig, att man är där visar ändå motivation och vilja.

Idag hade jag en intro träff på gym våningen och visst, jag var inte 100% bekväm men skulle nog ändå säga 98% bekväm. Jag tog på mig träningskläder jag kände mig bekväm och snygg i och smög inte in utan klev in självsäkert. En annan sak man lärt sig med åren är att ingen bryr sig. Jag vet, alla säger det men så är det. Någon kanske kollar lite i någon minut men det går inte att gymma och samtidigt tidigt på någon annan. Fokus hos dom flesta ligger därför på sig själv och sina övningar. När jag var klar så var klockan 13:30 och jag hade ingen lunch så fick gå ner till loungen och köpa vatten och en smoothie. Att sitta där lite småsvettig var nog den jobbigaste delen av dagen.

Så, mina tre bästa tips:

1. Klä dig bekvämt
2. Vet vart du ska (boka alltid ett into möte även om du känner till alla maskiner)
3. Fokusera på dig, gör det du ska i din takt

Hormontårar

Igår kväll började det, eller egentligen i söndags kanske men igår kom det med besked. Någon slags hormonellorkan svepte in. Jag grät för ingeting. Absolut ingenting. Det är inget som är fel men jag bara grät och grät. Sedan kom jag på alla olika möjliga scenarion och då grät jag ändå mer. Kunde inte somna för jag var så ledsen samt att det blåste storm ute och det lät i sovrummet som är högst upp. Humöret var inte bättre imorse efter alldeles för lite sömn.

Icey åkte iväg idag och sorgen visste inga gränser när han skulle säga hejdå. Alltså, verkligen inte en katastrof men jag kunde inte kontrollera det. Jag skulle egentligen på yoga vid 13 men avbokade. Kände inte för att storlipa i en sal med främlingar. Så jag gick och lade mig och sov lite. När jag vaknade fick jag min mens. Så tvådelad, å ena sidan lite ledsen över att jag inte är gravid men å andra sidan en lättnad över att hormonorkanen skulle lägga sig. Nu på kvällskvisten är det bättre.

Trots dålig aptit och sug på en massa härligt så har jag trots allt hålla mig till det jag ska äta. Och fått i mig tre måltider. Nu disk, Harry Styles och disk. Imorgon är det nya tag.

Andra veckan

Sådär ja, jag klarade en vecka men kan också vara ärlig med att det aldrig hade gått utan Iceys hjälp. Han hjälper mig planera, tänka och laga mat. De första tre dagarna var riktigt tuffa och igår tyckte jag synd om mig själv men annars har det gått bra.

Dieten jag följer heter autoimmun protokollet (AIP) och är en restriktiv form av Paleo, alltså en striktare version av antiinflammatorisk kost. Den ska återställa och därmed läka kroppen (eller tarmen i alla fall). Det är svårt att veta var man ska börja när det är så mycket man vill ändra på men jag tog beslutet att börja inifrån. Med en kropp som vill ta upp all näring och vitaminer den får. För det vill den inte nu. Jag har en bråkande skörtkörtel och märkte i julas att jag tappat hår igen. Troligt är att jag har två autoimmuna sjukdomar, Hashimotos och Alopecia areata men Hasimotos är en självdiagnos (efter mycket läsande). Så en rejäl omstart behövdes.

Fördel men att börja med AIP när vi flyttade är såklart att vi flyttade i ett tomt hem med ett tomt kök. Således finns det nu inte så mycket i köket jag inte får äta. Icey äter samma mat som mig om kvällarna och helger men tar en smörgås till jobbet på vardagarna. Så i köket finns det ost, mjölk, bröd, skinka, kaffe och peppar som jag inte får äta. Listan på vad man ska undvika är lång men å andra sida är listan på vad gärna får äta också lång, bara fylld med lite mer obekanta namn.

Att äta ute är så gott som uteslutet, du kan ju få tag på en sallad eller en smoothie men du behöver alltid kolla vad som är i. Som i lördags när vi var på stan och jag hade glömt att ta med mig mat. Då gav jag nästa upp men Icey stod på sig och sa att det var dumt att ge upp när jag nästan klarat en vecka. Till slut hittade vi ett salads ställe där jag kunde plocka ihop min egen sallad och tonfisken kom från en burk med olivolja (till skillnad från solrosolja som jag inte får äta).

Jag ska inte ljuga, jag tycker det är mycket att hålla koll på och igår när jag skulle planera veckan så blev det överväldigande mycket och jag var ledsen. Man måste läsa ingredienserna var gång man handlar, man måste på ett ungefär ha koll på vad man få och inte får äta. Icey åker till USA imorgon så då måste jag fixa detta själv. Och det gör jag så klart för nu har jag en veckoplan men jag beundrar dom med heltidsjobb eller familj eller bägge delarna och som ändå får ihop den här dieten. Extra glad blev jag såklart av Happy när hon skickade en överraskning i form av en kokbok med lätta AIP recept. Sådant blir man både glad och rörd av. Stöttning på distans. Tack tack!

Tänker inte att bloggen ska handla så himla mycket om den dieten utan jag ska försöka ta mig igenom 30 dagar och skriver då en rapport om hur det varit och om jag märkt någon skillnad. Nu ska jag snart göra mig i ordning för att åka till gymmet. Skrev in mig i lördags på David Lloyd’s som jag tränade på i Bryssel. AIP dieten ser helst att man undviker hård träning eftersom det är en form av stress för kroppen. Så 2020 är tydligen året jag börjar med yoga på riktigt. Måste försöka se det positivt (känns mest långtråkigt innerst inne). Vi hörs sen!

Snabbt hej!

Vill bara kika in och säga hej från Rotterdam där jag numer tydligen bor. Ja, sedan i lördags. I en ganska stor lägenhet med stor kalla fönster och med många smala trappor. Hittills har den största utmaningen varit att få ordning på, rutin med och balans över min nya diet. Idag är första dagen jag mår bra. Jag ska skriva mer om dieten sedan och kommer med en rapport efter 30 dagar.

I övrigt promenerar jag mycket med undantag av idag då jag inväntar paket hela dagen. Tänker ändå att det är bra att få in nya vanor direkt. Vad är det dom säger, att det tar 21 dagar att skapa nya vanor. Jag ger mig själv i alla fall en vecka för att försöka få allt på plats. Vi hörs på måndag, då blir det rivstart! Har skrivit ner några idéer på inlägg men om det är något speciellt ni önskar så lämna en kommentar.

Nytt år, ny start, nya chanser!

Det var länge sedan jag var så här pepp på nystart. Visst fasiken kan man starta om på vilken dag som helst dock funkar det nästan alltid bäst på måndagar. Årets första dagar är ingen nystart för mig men det kommer. På måndag.

Skärmdump från @hergrowthgame på Instagram

På lördag flyttar vi till Rotterdam i Holland och jag längtar. Mycket. Av en massa olika anledningar. Jag behöver nämligen en ordentlig nystart och jag har i flera år längtat tillbaks till de lite mer centrala delarna av Europa. Vi kommer köpa något härligt ställe att bo i men dels dess så kommer vi hyra. Är inte överförtjust i att bo i ett möblerat hem utan så många personliga saker men det är temporärt.

Jag ska skriva in mig på ett gym och börja med yoga och simma. Regelbundet. Jag ska gå omkring mycket och hitta mina favoritdelar av staden. Fullkomligt älskar att hitta pärlor, hitta mina favoriter. Vandrandet, yoga och simningen ska göra mig stark och hel igen. För det här förfallet jag hamnat i håller inte längre.

Det är vansinnigt tråkigt men på måndag så börjar jag med AIP Paleo igen. Den mest restriktiva versionen. Så jag läser på om hur man förbereder sig mentalt och fysiskt för det är ganska tufft men som vi konstaterade på gårdagens middag passar det utmärkt med en ny diet nu. Ett tomt kök, massa tid för att planera måltiderna och inga vänner som lockar med middagar på stan. För tro mig, det här är ingen kul diet och minst 6 veckor ska jag göra den så man behöver ställa in sig mentalt på att det kommer vara tufft. Men det kommer gå, för jag vill och är envis när det väl gäller. Målet är inte i främsta hand att gå ner i vikt utan att läka inifrån. Inte alls så flummigt som det låter utan faktiskt ganska konkret. Så nu gäller det bara att hitta bra recept.

Har jag några specifika mål för 2020? Nej, inga specifika. Målen tillskillnad från mycket annat i planen är ganska flummiga. Men håll i hatten vilket bra år detta ska bli!

Året 2019

Hur skulle du sammanfatta året med bara ett ord?
Stort.

Vem saknade du under 2019?
Trots att vi tillbringade hela långa sommaren ihop så saknade jag min familj väldigt mycket. Det blev så uppenbart att vi inte träffas så ofta.

Vad spenderade du mest pengar på?
Lätt, ett bröllop. Mitt egna bröllop som tur var.

Vad lärde du dig under året?
Att vänner är fina och trots att det går i perioder, inte allt är så lätt så är vänner något som är värt att kämpa för.

Jag har också insett att förhållanden inte måste vara bråkiga eller dramatiska. Lika skönt som vissa måste tycka det är, lika frustrerande tycker jag det är att det är odramatiskt och bra.

Vilken är den störta förändringen du gjort under året?
Jag valde att bli fru. Inte helt lätt och ända vägen fram till vigselförrättaren så funderade jag på om det verkligen var rätt. Men när Icey kallar mig fru så känner jag mig trygg och hemma.

Utöver det så är den största förändringen att jag ville lämna Norge när mitt kontrakt ändå inte blev förlängt.

Vad har du haft/gjort för mycket under året?
Rest. Eller kanske inte rest i sig men jag har jag verkligen inte planerat in någon egentid eller oplanerad tid. Känns som jag sa det förra året också?

Fantastiska Sydafrika.

Vad var favorit resemålet under 2019?
Ska man bara välja ett så blir det Sydafrika. Denna fantastiska bröllopsresa som ja, knappt borde räknas för den var en klass för sig själv. Rapport kommer i januari. Måste också nämna min härliga tjejhelg i Sopot. Ett helg men ett minne för livet. Fick även se mycket fint av Norge, har vi avhandlat det än?

Vad är du mest stolt över när du blickar tillbaks på 2019?
Vår fantastiska bröllopshelg som jag tror och innerligt hoppas alla våra gäster uppskattade.

Vilken var årets drink?
Tricky. Det finns ingen drink som sticker ut så där markant. Men mycket champagne, gin och tonic och Bailey’s har det varit.

Vilken var årets låt?
Mycket lättare! Denna på repeat. På repeat och sedan en gång till.

Vad fick dig att gråta?
Inte tillräckligt många saker i alla fall för jag saknar att gråta. Bråkade med Icey en gång och grät mängder. Grät varje avsnitt av Så mycket bättre tror jag. Grät när jag läste mina löften till Icey och insåg att jag menade varje ord. Och jo, grät när jag på akuten fick veta att jag hade en cysta och inte visste vad det innebar.

Vad fick dig att skratta?
Mina tjejkompisar, min man, min bror och min före detta chef.

Vad är du stolt över att du lyckades med under året?
Känns inte ett år där jag bär med mig något specifikt som jag är stolt över. Jag är stolt över vårt bröllop, att vi klarade en till flytt utan att slå ihjäl varandra och att jag kunde bo med min familj en hel sommar.

Vad tar du med dig in i 2020?
Ett fokus. På mig själv och bli stark igen, inifrån och ut. Jag är väldigt pepp på Rotterdam och en ordentlig nystart. Det är så efterlängtat och välbehövligt. Utan press från någon och en massa tid till att vara den jag gillar att vara. Hitta en rutin som är nyttig för mig och som tillåter att saker så som plugg eller jobb kan läggas till. Jag hoppas det blir så bra som jag vill och tror att det blir. Utöver det, så vill jag verkligen försöka konsumera mindre och investera i mer långsiktiga saker. Kanske lite dyrare för stunden men inte i längden.

Jag tror 2020 blir ett fantastisk år. Ett år med glädje, starka band och nya chanser.

Inte minst är det året bloggen kommer till liv igen. Äntligen! Jag älskar att blogga och nu vill jag få ordning internet igen. För jag må vara gift och 35+ men jag gillar fortfarande att bli inspirerad och att bearbeta det i bloggform.

« Äldre inlägg