TV

Netflix: Sex/Life

Har kommit på att jag ofta, inte alltid, men ofta tittar på saker som förstärker en känsla jag har. I detta fall, skavet som uppstår av det “perfekta” livet. När man inte har något att klaga på i sitt förhållande. Ens man är snäll, förstående, generös, familjeorienterade, uppmuntrande, älskande, rättvis och gör en verkligen inte olycklig. För en normal människa hade uppskattat det okomplicerade i det odramatiska men det tar på riktigt död på min själ lite. Jag vill ruska om. Och helvete vad jag kan sakna singellivet. Spänningen, lekandet, hånglandet och ovissheten… Det vet han och han säger förstående att det är väldigt svårt att återskapa första träffarna, första sexet, pirret av att ses när man varit ihop i fem år. Så är det. Även om vi verkligen försöker ibland så vet jag att han älskar mig och bara mig. Lika tryggt som det är, lika osexigt är det.

Så glädjen när jag hittade Sex/Life som handlar om en fru som börjar fantisera om sitt ex (och här behöver jag klargöra att det finns inget ex jag längtar tillbaks till utan det är mer känslan av spänning). Hon börjar skriva dagbok om sina minnen och fantasier. En dagbok som hennes man hittar. Precis som min man ville hennes man ge henne världen. I det här fallet vill ha ge henne samma sexerfarenheter som hennes ex gav henne trots att det inte är den han är. Äktenskapet rubbas och det tappar varandra, försöker hitta tillbaks, går på katastrofala middagar och fester, tittar på andra vägar och försöker hitta lyckan i det dom har.

Mycket sex i serien som namnet kanske hintar om men också intressanta frågeställningar, känslor och tankar. Längtan efter ett liv som är så förbi även om man är en flirtig fru och en cool mamma. Som psykologen säger i serien: samma person som ger dig trygghet kan inte ge dig spänningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.