Gravidtankar

Tacksamheten över bra läkare 💚

Det är mitt i natten och efter en natts bra sömn så är allt kört igen. Herregud alltså. Jag är ganska van vid dåliga nätter och insomnia men det här mönstret är bara frustrerande.

Idag hade jag läkartid med en läkare från internmedicin för att prata om graviditetsdiabetes, levern och min sköldkörtel. För att sammanfatta det hela så finns det ett graviditshormon som ställer till för det mesta känns det som. Läkaren jag fick prata med var så himla bra, tydlig och stöttande. Mina levervärden var normala denna gången och på grund av Corona drog hon slutsatsen att det är osannolikt att jag rest till något tropiskt land och fått en infektion. Hon skulle ändå hålla koll på nivåerna i fall att. När det gäller min sköldkörtel så såg värdet bra ut men samma hormon som motverkar insulin motverkar även sköldkörtelhormonet. Det är därför man måste äta en högre nivå av T4 (Levaxin). När moderkakan är ute kan man återgå till sin normala dos. Läkaren förklarade också att min sköldkörtel sannolikt inte fungerar alls enligt testerna och hon ville testa för att se om jag har Hashimoto (alltså en autoimmun sjukdom som gör att sköldkörtel är kroniskt inflammerad). Vi pratade lite om att testa för T3 också men kom fram till att jag inte tycker det är nödvändigt längre eftersom det inte kommer förändra min medicinering här. I Sverige kan du om du tjatar mycket eller går privat be om att få T3 värdet testat och är det för lågt så skriver de ut Liotyronin. Det används inte här så då kändes det meningslöst, plus att man inte ska äta det under graviditeten. Jag har tagit det innan men slutade självvalt för ett år sedan när jag var sjuk och tappade hår.

Dagens stora ämne var ju graviditetsdiabetes och jag kände mig så mycket bättre efter samtalet. För det första så är inte mina nivåer så höga. Hade jag inte varit gravid så hade gränsvärdena varit högre men de är strängare med gravida kvinnor så vi ska försöka ligga lite lägre. Vi pratade om att mina värden på dagen är helt okej men vad jag än gör så får jag inte ner det fastande värdet. Vi gick igenom min diet och mina vanor och hon sa att det är graviditshormonerna som ställer till det. Så jag fick välja mellan insulinspruta en gång om dagen eller en tablett på kvällen. Nålar är inte min grej så jag valde tabletten. Läkaren hade tagit prover för att se om det fanns några indikationer på att jag skulle få diabetes senare men det fanns inga tecken på några underliggande faktorer som visade på det. Hon sa därför att hon var säker på att det skulle återställas när moderkakan var ute. Däremot kommer insulinproduktionen bli sämre och sämre ju längre in i graviditeten jag kommer, det bara är så. Sedan fick hon in att det är ganska vanligt med graviditetsdiabetes i min ålder. Det är okej, jag köper det. Vet att vi är lite sent ute men sådant här kan man ju inte styra över hur mycket som helst.

Lite senare på dagen ringde dietisten och vi pratade mat. Att jag måste äta lite kolhydrater även om jag inte vill. Att det är okej att det tar en timma att äta frukost bara man gör det. Och att efterrätt är okej så länge man inte äter det direkt efter måltiderna. Hon sa faktiskt allt det där men konstaterade också att min diet är inte problemet. Sömnen ställer till det lite eftersom jag är vaken mer än jag ska vara. Och jag borde gå på promenader efter maten istället för innan eftersom det hjälper att utsöndra insulin.

Jag är oändligt tacksam för den hjälp och vård jag får här. Det är verkligen inget jag tar för givet men något som betyder så mycket för mig. Jag har onekligen haft mina duster med sjukvården så det känns underbart att känna sig trygg i den vård och det stöd man får. Jag uppskattar läkare som man kan fråga och diskutera saker med och som inte bara avfärdar förslag eller känslor utan att förklara varför. Nu hoppas jag bara den tryggheten ska infinna sig inför förlossningen. Första punkten på mitt förlossningsbrev är just att jag är rädd och därför vill ha bra och tydlig kommunikation. Ska prata lite mer om det med min läkare nästa vecka. Jo, jag är ofta på sjukhus. Från och med nästa vecka har vi kontroll varannan vecka plus att jag ju går till ett annat sjukhus för min sköldkörtel. Och nu måste jag försöka sova för imorgon ska jag vaccinera mig mot kikhosta.

0

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.