Gravidtankar

Gravidångest

Nä men idag gick det inget vidare. Har kämpat med sådan ångest hela tiden. Känslan av att det här kommer aldrig gå, antingen dör barnet eller så dör jag. ”Vetenskapen” om det samtidigt som man har ett barn i magen, är i vecka 15 och kan inte göra något åt det är helt klaustrofobisk. Hemsk. Paniken.

Jag vet ju att det de allra flesta graviditeter går bra så länge man får den hjälp och konsultation man behöver men känslan inombords är något annat. En känsla jag inte hanterar. Det spelar ingen roll att BMI är ett lite uråldrigt mått för jag känner mig som den fetaste kvinnan någonsin. Det är på så många sätt främmande känslor och triggar ganska ordentligt till ätstörningar hos mig. Det är också absurt att en människa i en vit rock kan få mig att må såhär på en timma när hon skulle vara ett extra stöd. Vart gick mitt självsäkra och starka jag?

Livrädd är vad jag är och också lite förbryllad över hur ingen sa att det skulle vara katastrofalt innan jag blev gravid. Det spelar ingen roll att jag läser om statistiken som inte alls är så hemsk eller att min barnmorska sa att allt såg bra ut. För just nu är paniken total. Jag kan inte vara gravid och kan inte bli ogravid.

Känns det så här imorgon så ska jag ringa min barnmorska och be att få komma in och prata. Förhoppningsvis känns det bättre.

0

4 kommentarer

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.