Vardagen

Måndagsblå

Det började lite i smyg igår efter att ha pratat med min bror om sommaren och idag känns det lite kämpigt. På ett sätt så är det skönt för bara glada och lyckliga dagar gör mig lite olycklig men det är ett annat kapitel. Låt oss bara konstatera att jag behöver lite drama.

Drama man kan styra lite över är ju att föredra. Dramatik från pandemi är tydligen inte min grej. Det är inget i det som jag kan kontrollera, det är inte mitt expertområde och jag kan inte se in i framtiden. Vi trodde vi hade en plan min bror och jag men igår när vi pratade så kände jag bara ”gör vi rätt nu?”. Tycker det är oerhört svårt att veta vad som är rätt. Jag känner mig stressad av val som måste tas och att det är överkurs att ha en plan a och b just nu. Det ligger tillräckligt mycket jobb bakom ett val och beslut.

Nu får vi ta en runda till fast vi vet ju inte mer nu än innan. Varje gång vi bestämmer oss för att åka till Sverige så tar det inte lång tid innan vi känner att nej, det ska vi inte. Vi kan inte riktigt lita på heller att vi kan bestämma oss när juli närmare sig för om det kräver extra boende så behöver vi lösa det nu. Som det är nu är det lättare för oss att åka till Island med den karantän det skulle innebära men Icey vill inte åka så länge till ön så det är inte aktuellt. Utan tvekan är det bästa, säkraste och lättaste att vi stannar här.

Jag ligger här i soffan med min helt trasiga fot tills jag får en snilleblixt. Känns som jag stukade foten igår när det i själva verket var över tre år sedan. Det gör ont i övre fästet där ben blir fot. Tror inte det blir nog lång promenad idag haha. Det var i ärlighetens namn liiiite dumt att halta runt i över en timma igår också men ville så gärna. Nu är det soffa en stund och Sister Wives på TV. Älskar den serien. Tycker det är helt fascinerande. Jag kanske inte är den bästa relationstypen och kan när jag övertänker det få panik över att vara gift. Ibland kan jag fundera på ett öppet äktenskap för att överleva i långa loppet men överger idé snabbt. Att leva i polygami känns helt främmande. Kanske, kanske att jag skulle klara av att dela en man med andra kvinnor men jag skulle inte klara av den relationen som fruarna måste ha.

0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.