Livet

Coronaoron

Det har varit så fina dagar trots nya Corona fall i bekantskapskretsen så hade oron över världen och orättvisorna ändå lagt sig. Eller det är inte helt sant, på måndagsmorgonen när Icey och jag pratade om fallen på ålderdomshemmen och dementa patienter så brast det. Att inte få träffa den äldre, ömtåliga släktingen med demens mer än från utanför fönstret gjorde ont i mig. Min mormor var dement och jag kan nästan se skräcken i hennes ögon om hon varje dag, flera gånger för första gången skulle behöva se personal i främmande skyddsutrustning. Att inte få dom där sista stunderna tillsammans med den släktingen som alltid funnits gjorde också ont. Alla som valt ålderdomshem för sin släkting nära hemmet så man kan besöka ofta men nu inte får träffas alls känns så himla orättvist. Det är inte bestämmelsernas fel – det är helt rätt av ställföreträdande att förbjuda besök – det är virusets fel. Så det grät jag över på måndagskvisten. Efter det satte jag mig och skrev ett långt inlägg om min syn eller icke-syn på länders åtgärder under Corona krisen. Jag har inte bestämt om jag ska publicera, vi får se. Vet inte om det behövs mer inlägg om Corona.

Det är en ny vardag som infunnit sig och en ny lite annorlunda framtid som väntar. Det har börjat kännas helt okej. Jag har varit glad och känt mig lycklig även om jag varje natt säger till Icey att jag är önskar Corona är borta när jag vaknar. Avståndet och handtvättandet kommer sitta kvar ett tag. Reserekommendationerna likaså. Har vänner som redan avbokat sin resa i januari 2021. Vi hade inga konkreta planer om någon specifik resa men visst hade vi tänkt tillbringa sommaren i Sverige i sommarstugan med min familj. Jag såg fram emot dopp, sommarfest och kräftskiva för vänner. Nu kanske inte det blir av och jag accepterar det. Istället för att planera kräftskivan som vi precis inte hann bjuda in till så fokuserar jag på idéer inför min 40-årsdag om två år. Vi har inte helt släppt tanken om Sverige och tittar på om vi kan hyra en stuga i fall vi åker. Generationsöverskridande boende kanske man inte ska utgå från som en bra idé. Tror inte det behöver vara en dålig idé beroende på hur livet utanför stugan ser ut. Och kanske att man ska bo någon annanstans den första veckan för att se till så man inte blir sjuk. Måste också komma ihåg att det är lång tid kvar i en tid där man tar dag för dag. Mycket kan ändras så jag undviker för många tankar om planer.

Allt som allt så känns det som den nya vardagen och förväntningar äntligen är synkade. Det vände efter den där tippen i vecka 3. Jag har köpt söta munskydd till mina föräldrar som ska bila upp till Sverige i veckan. Munskydden är helt slutsålda i Spanien där dom bor och jag såg att den söta japanska minimarknaden sålde tygskydd så jag köpte två där som dom levererade hem. Så himla söt butik som öppnade bara någon veckan innan alla bestämde sig för att hålla sig hemma. Det verkar ändå rulla på trots att det är både ett litet kafé och en hårsalong där inne.

Efter en lugn dag av mycket läsning och te så kunde jag inte somna. Var inte trött och hade massor med tankar. Vid två hämtade jag min mobil som varit på stör ej hela dagen. Ser att min kompis Sarahs mamma dog under dagen och jag blir jätteledsen. Dom har inte fått träffa henne på över tre veckor. Jag blir ledsen för mamma var så gullig och omtänksam, pappan är världens härligaste. Hela familjen är galet mysig och välkomnande. Det kändes orättvist och det finnas massor av familjer som går igenom samma sak. Det skulle ha varit en sådan fin begravning och jag tror det blir en fantastisk minnesceremoni någon dag. Kanske i en Belgien för vännerna och en i Italien för familjen.

Det blev ingen bra natt. Icey försöker trösta men jag grät, vaknade, fick små ångestattacker, somnade om. Skrev ett meddelande till pappan nu på morgon och då kom tårar igen. Idag är en sådan där dag då jag känner att det räcker nu. Det kommer lägga sig och bli bra igen tills det rivs upp igen.

Nu ska jag försöka äta frukost, läsa lite och sedan kolla om jag kan anmäla mig till något gym pass senare idag. Men först, ringa mamma.

0

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.