Det har vänt! Jag känner att förkylningen är på väg åt rätt håll, det vill säga bort från mig. Jag är superduper glad för det för det är så himla trist att vara förkyld. Idag har jag försökt städa lite. Intervall städning tills jag blev yr och fick vila lite. Kanske inte den sundaste av träningar men men någonstans måste man ju börja.

Under mina viloperioder så har jag funderat lite på vad jag önskar mig. För jag fyller ju år snart. Väldigt snart. I år hinner jag inte med någon fest/samling dels för att jag lite glömde bort och dels för att jag inte alls vetat vart jag ska vara men också för att det känns som hela sommaren varit så lyxig med firanden och lycka. Önskningar finns. Kanske lite sentimentala även om jag funderat på att köpa något till mig själv. Det känns som om liv håller på att förändras och jag ville så gärna ha kvar lite av det som var. Jag är sådan som lätt gör det genom materialistiska medel. Så mina tre önskningar.

Ett fint smycke såsom dessa från Caroline Svedbom.
Ett dubbeljärn från Åviken sägs göra det bästa våfflorna.
Ett underbart litet fat för sovrummet. Tänker mig doftljus och mina favoritsmycken. Fint!

Egentligen har jag ju fått det finaste av smycken denna sommar. En fantastisk morgongåva och en vigselring. Både har mycket symbolik för mig vilket gör det extra speciellt. Men ändå, något fint för att sätt punkt på denna 36-åriga resa känns rätt.

Lite norsk blev jag till slut och från ingenstans vill jag ha våfflor mest hela tiden. Drömmen vore ju ett ärvt i gjutjärn men något sådant finns inte i min släkt och jag är egentligen lite för praktisk för de manuella – varför steka en om man kan steka två samtidigt?!

Det mesta som kommer från Maria Nilsdotter tycker jag är fantastiskt och flera av hennes smycken står på min önskelista för speciella tillfällen. Ja, för symboliken och sådär. Men ett litet smyckesfat vore ju fantastiskt vackert att ha i sovrummet.