Helgen swishade förbi. På fredagen efter jobbet bokade Icey tid på The Well utanför Oslo. Vi var där i timmar och splaskade runt. Tills jag blev superduperjättekall. Då hjälpte inget, inte ens en av alla deras 10000 bastuar. Vi kom hem vid 9, beställde pizza och såg på film.

På lördagen åkte vi in till stan eftersom jag nyligen bytt min mobilskärm och är så missnöjd. Jag gick tillbaks till butiken och sa att det inte är okej, det kändes som ett filter över skärmen. För 1500 så förväntade jag mig lite bättre. Han grejade med mobilens skärminställningar och sedan fick jag gå hem och fundera på det. Jag kan inte bestämma mig för om jag orkar tjafsa eller inte. Så fortsättning följer. Väl hemma så tog vi tag i lite eftersläppande bröllopsplanering. Stackars Icey fick ett litet sammanbrott över att han har myckety svårare än mig att visualisera. Vi kom på att vi kunde gå igenom Pinterest tillsammans och det hjälpte. Sedan ägnade vi ganska mycket tid till att hitta någon som kan sjunga under vigsel. Jag har ju länge drömt om att min bror skulle sjunga och det hade han säkert gjort om jag hade gift mig för 10 år sedan. Nu har han fått total scenskräck och vill inte.

På söndagen vaknade jag med migränkänningar men ville så gärna följa med på lunch så vi möte upp en kompis för amerikansk lunch. Sedan gick vi vidare till det gudomligt söta caféet Retrolykke. Det är ett café men söljer även lite second-hand. När man kommer in så möts man av en underbar doft av nygräddade våfflor. Det känns lite som när man kom hem till mormor och morfar. Våfflan var gudomligt god och ett fint avslut på en alldeles för snabb helg.

Min söndagsångest har blivit enorm de senaste veckorna. För jag vet vilka veckor som väntar. Det är jättetufft och tär på många fronter. Men nu har jag bara tre söndagar kvar. Det känns hanterbart.