Killar,  Singelliv

Panda

 Vi pratade väldigt mycket igår Panda och jag. Vi pratade känslor, förväntningar, oroligheter, rädslor, verkliga livet, baggage och regler. 
Det är oklart om man är hångelkompisar när man är +30 men vi tror inte det. Inte heller tror vi att vi kan vara knullkompisar för det är inte bara sex i så fall kom vi fram till. Det är oklart vad det är för känslor som spökar men jag kom på idag att jag bryr mig om honom och kan inte leka med honom hursomhelst. En av oss vill veta om den andra hånglar med någon annan medan den andra absolut inte vill veta. Båda är lika förvirrade över relationen men vi är kanske villiga att erkänna att det inte är ett vanligt kompisförhållande. Vi kom helt enkelt fram till att vi får ta det som det kommer. Det funkar för oss båda. Jag har tyckt att det är ganska märkligt men han är nog mest nyfiken och jag är mest väldigt trygg i hans sällskap. 

Han, mer än jag, är väldigt obekväm med att vi har en gemensam vän. Det förstår jag för tjejer pratar mer och dessutom i betydligt mer detalj. Jag sa att jag också tycker det är konstigt att prata om honom med henne men att det också är som så att vi pratar om det mesta. Med det sagt så vet jag att hon respekterar att vi (framför allt jag) väljer att inte prata om Panda och mig. Men det blir ju lite knepigt känner jag för hon läser bloggen. Denna ocensurerade blogg. Och jag vill ju gärna berätta om att pandor och hur man rufsar till dom. Jag kanske kan hitta en balans mellan att det är generellt och detaljerat. För ni ska ju får följa med på resan med Panda. Första gången jag vet om att jag är rebound tjejen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.