Ideellt arbete,  Känslor,  Livet,  Tankar,  Träning

Duktiga flicka stressen

Det här sexveckan gick inte alls bra. Förkylning toppades med hormoner som toppades med orealistiska och perfektionistiska krav.

Jag är en högpresterare, överpresterar jag inte så är det inte ens att fundera på att vara nöjd. Ikväll så kollapsade det lite. En vecka av katastrofal sömn, så mycket bisarra frågor angående Duschdejten, två diffusa roller i styrelser där to-do-listan kan göras oändlig och att bli påmind om hur liten världen är blev lite för mycket. Min allra bästaste vän Kris som känner mig innan och utan kom som tur var tillbaks till rätt tidzon idag. Jag hade ju egentligen tänkt ringa och rapportera hur lycklig jag äntligen var. Hur jag överlevt jul och nyår utan några större dippar, hur kul allt var, hur jag kände mig tillfredsställd med livet men istället blev det ett totalt sammanbrott. Jag kan hålla en fasad för många, det är inte så många jag gör det för, men med Kris går det inte. Jag kan inte ens nästa försöka mig på en vit lögn. Även om jag försökt så tror jag han skulle se rakt igenom det. Det blev ett långt samtal om hur jag istället för att bli glad för att jag hunnit träna en gång i veckan blir superstressad över att jag inte hunnit träna tre gånger. Vi pratade om hur jag alltid, alltid, alltid, sätter ribban för högt för att nå och istället stressar över det. Istället för att plocka bort saker när jag inser att jag inte har mer tid än alla andra så lägger jag till saker. För att när jag är vid gränsen av max så måste jag bara se om jag inte kan lite mer. Jag nojade mig över att jag gillar att Duschdejten och jag har en egen värld och att jag gillar inte så mycket när folk vi känner kommer in i den. Jag blir väldigt obekväm då. Någonstans där tror jag att jag insåg exakt hur rädd jag är för att bli sviken igen. Det handlar inte bara om att bli sviken av en stor kärlek utan jag är rädd för att bli sviken av mina vänner, familj, mentorer och inte minst utav mig själv. Vi avklarade även att jag på något mirkaulöst vis måste sätta up en begränsing för vad jag kan ta på mig inom mina diffusa styrelseroller. I andra roller jag haft har jag haft ett tydligt mål, tydliga uppgifter och inte minst väldigt mycket uppmuntran och uppskattning vilket är a och o när man jobbar ideellt. När jag igår träffade han den där som jag sett upp till så blev det också så uppenbart att jag trodde aldrig mitt liv skulle se ut som det gör när jag äntligen nådde dit jag är idag. Jag har lyckats presentera väldigt bra men jag har heller aldrig varit ensam. Mitt ex var ett av mina största stöd, när jag hade tagit på mig mer än jag klarade av så hjälpte han helt kravlöst. Likaså hjälpte han mig sätta gränser utan att få mig att känna som någon som inte presterar. Jag har ett fantastiskt stöd idag också men det är inte samma sak. Vissa har stöttat och guidat i många år, andra är nykomna men väldigt välkomna stöttepelare men det betyder inte att jag inte saknar vissa som varit nyckelspelare. Många som jag av ren tacksamhet skulle vilja delade denna resa med mig. Sist men inte minst så pratade Kris och jag om att dessa uppdrag jag tagit på mig inte fungerar jättebra med min plikttrogenhet. Dom går åt ett hål medan jag vill åt ett annat. Det är mig i ett nötskal att tro att det ska fungera i alla fall. Och lita på mig, är det någon som skulle lösa det så är det jag. Just nu tynger det. Och jag blir arg på mig själv. En av de saker som provocerar mig så enormt med Duschdejten är att han valt trygghet förre lycka, precis som många andra. Nu är jag precis i början av den gatan. Det är helt fel gata. Där har jag bott i sju år och det räckte. Jag vill inte hänga kvar där eller flytta in dit igen.  Samtidigt vill jag inte vara så här stressad. Jag vill åtminstone inte bli stressad över att jag inte lyckas skära ner på stressen.

Jag tar och styr upp detta kaos under helgen och så snackar vi snusk nästa vecka. Hur låter det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.