Tankar

Prylägd

Jag tycker mig vara en ganska självständig person, känner mig egentligen inte speciellt ägd av någon eller något trots att jag kanske är lite för ekonomiskt beroende av mina föräldrar. Idag funderade jag dock på om det min mamma sa för några dagar sedan kanske stämde.

I över en vecka har jag packat upp flyttlådor. Jag var ju inte själv när allt packades ner så jag insåg nog inte hur mycket som fanns. Idag när jag packade upp vad som kändes som den 10000:e lådan (men var i själva verket den 5:e) så kom jag att tänka på att mamma sa att jag var ägd av mina prylar. Jag tänkte ett tag på det. Hon menar på att jag är prylberoende. Efter ganska många funderingar så kom jag fram till att jag inte tycker det stämmer. Ja, jag har mycket prylar. De allra flesta har jag levt utan i 10 månader. Vissa har jag saknat mer än andra men jag tror inte jag lägger speciellt mycket värde i något av dom. Det är saker jag tycker om, saker som är representativt för mig och saker som jag gärna innehar men därmed inte sagt att jag känner mig ägd av dom. Att jag inte skulle klara mig utan mycket av det. De saker som skulle äga mig är utan tvekan de sentimentala. Och där kan jag väl erkänna att jag lätt blir ägd eftersom jag lägger så mycket känslor i mycket. Mycket blir fort sentimentalt. Det är kanske mitt problem. Just vid denna flytt är det mycket som ryker. Mycket för att sakerna är lite för sentimentala. Tyvärr är det inga positiva minnen som framkallas av dom. Jag minns, på riktigt, nästan inget från våra sju år. Jag minns inte jätte mycket av vårt första år som ex heller men det är utan tvekan detta här året som präglar mina minnen av oss.

Nä, nu klappar jag ihop och ser fram emot en fantastisk vecka. En vecka med lite bättre fokus. För dom här flummiga blogginlägg är ju inte hållbara haha. Godnatt!

0

En kommentar

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.