• Shopping

    Tre x H&M

    Hennes & Mauritz har just nu 20% på allt för plusmedlemmar. Vilket väl får ses som en möjlig hint om att alla medlemmar får 20% imorgon.

    Det finns tre godbitar som jag funderar lite på. En långärmad sporttopp behöver jag verkligen. En klänning skulle vara ett fint avbrott från leggings men ställer mig ändå lite frågande på vilken av mina promenader jag skulle ha på mig den. För jo, mina dagar kretsar mest kring det. Går att härleda till pandemin och dess begränsningar (officiella likaväl som personliga). Pandemin satte verkligen stopp för överkonsumtion hos mig. Överlägger mina inköp så mycket mer nuförtiden. Den röda tröjan för att färg behövs alltid och för att min man så sent som igår sa att jag blivit färglös. Också ganska pandemirelaterat tror jag. Fast efter de senaste dagarnas butikssurfande så vill jag ändå påstå att det inte är det mest färgsprakande urvalet som finns just nu. Bilderna nedan är klickbara om något lockar!

  • Familj,  Shopping

    Sjukstugans långdragna shopping

    Nu har min man varit sjuk i nästan en vecka tror jag. Och han är förkyld på riktigt, helt däckad. Vår son börjar också vissa tecken på förkylning. Själv har jag lite halsont men det har jag lite då och då (kan det vara en allergi/intolerans?). Tror inte det är en förkylning på gång hos mig i alla fall. Fast nu jinxade jag väl det.

    Det här är ju stora shoppingvecka och jag brukar passa på att köpa julklappar och sådant som jag behöver. Tänker jag skriver ihop en lista med lite tips idag. Det går annars extremt segt att shoppa med en sjuk man och en liten grabb som vill leka och försöka gå hela tiden. Och ibland blir det helt fel som idag när vi såg att vi väntade paket i Rotterdam. Whoops!

    Hittills har prio varit julklappar men en sak har jag köpt, fast det är en julklapp till mig från Iceys mormor. En ny jacka som jag gillar väldigt mycket men som ändå inte känns helt hundra. 99,7 men inte 100. Älskar cape jackor men vet inte. Kanske är det modellen, den är super stor så jag fick köpa XS/S (är ju vanligtvis XL). Ska fundera på det så får vi se, kanske lämnar tillbaks och ger plats till något annat.

  • Sverige,  Utlandssvensk

    Sverige!

    Nu har vi varit i Sverige i en vecka och har tagit oss igenom en bebis som inte känner i igen sig och sov lite dåligt, en massa grå moln och Icey jobbar as we speak på att ta sig igenom sin förkylning. Baby Ice och jag är friska och hoppas det förblir så även om vi hade sjuka kusiner och en farbror på besök i helgen. Det totala kaoset i helgen var lika läskigt som härligt haha. En tre åring, en 10 månaders bebis som kryper och en 8 månaders som så gärna vill följa med men inte kan.

    Vi bokade våra biljetter redan i början av oktober eftersom vi tyckte hösten var så jobbig förra året. Nu har vi ju haft en strålande höst och Baby Ice och jag har hittat aktiviteter och rutiner som vi gillar. Sista veckan fick vi visa coronapass på både simningen och Zumbinin och det tycker jag känns bra. Samtidigt är jag helt kluven om vad jag tycker om de som motsätter sig det så. Det finns ju länder som kräver olika vaccinationer så konceptet är ju inget nytt. Att det skulle behövas en tredje spruta (i alla fall för de med Pfizer) stod väl klart i juli/augusti när man såg situationen i Israel. Så jag vet inte varför fler länder inte redan då att en tredje spruta finns tillgänglig efter 6 månader. Efter den verkar vi ju kunna klara oss på årliga sprutor och sedan säkert ännu färre. Man kan ju inte frysa ute en hel grupp människor som vägrar vaccinationer av stabila eller labila anledningar, eller kan man det? För mig är det ingen jättestor grej att ta vaccin (mer än att jag hatar sprutor så in i helvete) och har därför lite svårt att förstå de flesta resonemanget kring att inte ta det. Kanske ännu mer så när man verkligen kan hjälpa andra genom att ta vaccin. Å andra sidan om man kollar på vilken värld vi lever i idag så är jag kanske inte alls förvånad. Empati och medmänsklighet står inte så himla högt i kurs. Vilket leder mig till det jag skulle skriva och det var att det var så tråkigt att läsa om allt stök i Rotterdam i fredagskväll. Det var samma sak i våras och har förmodligen lika lite att göra med virus, politik och restriktion som andra bråk och kravaller. Det finns absolut dom som protesterar men dom protesterna har varit ordnade och lugna (om än lite förvirrande).

    Nu är det Sverige som gäller ett tag framöver. Vi måste hem i februari i alla fall eftersom Baby Ice ska få….vaccinationer. Förhoppningsvis får jag även min tredje spruta då om jag inte får den i Sverige. Tanken är att vi ska stanna till mitten av januari men så kom vi på att lillkusinen fyller år i slutet av januari så vi kanske stannar tills dess. Vi får se. Känner mig väldigt priviligerad som har möjligheten att få vara lite här och där även om det inte alls är som innan Covid.

  • Shopping

    Önskelistor

    I helgen har jag skrivit önskelistor, två för mig och två för Baby Ice. En till islänska familjen och en till svenska. Tror aldrig jag önskat mig så lite som i år. Beror det på att det yttre inspirationerna har minskat under året på grund av ännu ett år av pandemin samt såklart, livet med en bebis. Inte hellre har jag någonsin haft sådan ensidig önskelista. Den präglas till stort av barnvagnspromenader. Det är leggings, varma tröjor och nya promenadskor. Det är lite det jag lever i. Det måste vara enkelt för mig att närsomhelst kunna ge mig ut på en promenad. Det är tillräckligt att tänka på som det är utan att behöva byta om precis innan. Är det inte också typiskt att när man väl skrivit ihop sin lista så hittar man annat som man också känner skulle kunna vara bra att ha. Jag har tydligen helt missat att Cubus har hur mycket härliga ullkläder som helst och dessutom i massa storlekar. Och så såg jag sju kakors bakbok på Adlibris när jag letade efter en annan kokbok. Den fick inte plats på några önskelistor så jag tror jag är så fräck och ger den till min husfar a.k.a. min man som har börjat baka på söndagar.

    Här är i alla fall önskningarna som inte fick plats. Kanske ger det lite inspiration till någon annan? Skulle nog kunna hålla på i evigheter med tema önskelistor även om jag själv inte känner mig så önskesugen. Kanske är det de bloggen ska fyllas med fram tills jul?

  • Vardagen

    Fina dagar

    Njuter verkligen av allt nu och längtar så till jul. Till familjen. Hade en dipp i tisdags då jag var så trött, eller orkeslös, att det var jobbigt att bära min son. Visste inte riktigt hur man aktiverar muskler som inte fått tillräckligt med sömn. Baby Ice är fortfarande väldigt gnällig men håller också på att få mer tänder så det är bara att gilla läget. Då är extra sömn väsentligt för jag vill vara en mamma med tålamod och massvis av förståelse. Ska inte sticka under stolen med att jag behöver cirka 30 min extra (bra) sömn för att se till att kontot är på max. Gnällig bebis till trots så har han och jag gått promenader, fika, ätit lunch och shoppat. Jag hoppas det hjälper honom i längden istället för att jag ska anpassa dagarna efter hans humör. Tänker jag fel? På kvällarna planerar Icey och jag våra veckor i Sverige. Om lite mer än en vecka så åker vi upp. Vinterdäcken är på och vinterkläderna till sonen är inhandlad. Imorgon så ska jag nog ta och plocka ner mina höstkläder.

    Inatt sover jag i Baby Ice rum. Dels för att vara nära honom om han vaknar men också för att jag tycker det är så skönt att sova ensam haha. Har det bra just nu. Godnatt!

  • TV

    Netflix: Sex/Life

    Har kommit på att jag ofta, inte alltid, men ofta tittar på saker som förstärker en känsla jag har. I detta fall, skavet som uppstår av det “perfekta” livet. När man inte har något att klaga på i sitt förhållande. Ens man är snäll, förstående, generös, familjeorienterade, uppmuntrande, älskande, rättvis och gör en verkligen inte olycklig. För en normal människa hade uppskattat det okomplicerade i det odramatiska men det tar på riktigt död på min själ lite. Jag vill ruska om. Och helvete vad jag kan sakna singellivet. Spänningen, lekandet, hånglandet och ovissheten… Det vet han och han säger förstående att det är väldigt svårt att återskapa första träffarna, första sexet, pirret av att ses när man varit ihop i fem år. Så är det. Även om vi verkligen försöker ibland så vet jag att han älskar mig och bara mig. Lika tryggt som det är, lika osexigt är det.

    Så glädjen när jag hittade Sex/Life som handlar om en fru som börjar fantisera om sitt ex (och här behöver jag klargöra att det finns inget ex jag längtar tillbaks till utan det är mer känslan av spänning). Hon börjar skriva dagbok om sina minnen och fantasier. En dagbok som hennes man hittar. Precis som min man ville hennes man ge henne världen. I det här fallet vill ha ge henne samma sexerfarenheter som hennes ex gav henne trots att det inte är den han är. Äktenskapet rubbas och det tappar varandra, försöker hitta tillbaks, går på katastrofala middagar och fester, tittar på andra vägar och försöker hitta lyckan i det dom har.

    Mycket sex i serien som namnet kanske hintar om men också intressanta frågeställningar, känslor och tankar. Längtan efter ett liv som är så förbi även om man är en flirtig fru och en cool mamma. Som psykologen säger i serien: samma person som ger dig trygghet kan inte ge dig spänningen.