• Livet

    Min självkänsla och jag

    Du verkar ha väldigt bra självkänsla har det alltid varit så eller har du fått jobba på det? Har du några tips för att få bättre självkänsla?

    Det frågade Anna och önskade ett inlägg om detta. Det var i slutet av maj förra året hon frågade men jag har inte glömt, tvärt om. För i kommentaren hon skrev så nämner hon också sina döttrar och hur hon önskar att det ska få med sig en bra självkänsla. Jag har verkligen tänkt på detta i över ett år. Varför har jag så bra självkänsla och även bra självförtroende? Föds man med bra självkänsla? Har jag alltid haft det? Och, hur hjälper jag Baby Ice bli trygg i sig själv och tro på sig själv? Kanske inte varje dag men någon gång varje vecka har jag tänkt på det här. En sådan himla intressant och svår fråga!

    Så länge jag kan minnas har jag haft en bra och stabil självkänsla. För mig innebär det att jag vet vem jag är, att jag har ett värde, att jag står för vem jag är i alla lägen och att jag helt enkelt är bra på att existera och vara jag. Jag kan minnas att jag i ung ålder kunde må fysiskt illa om jag var på ett sätt som inte var jag. Jag kan minnas vara 5-6 och tycka att världen är min och jag är bra som jag är. Min äldsta bardomsvän som jag känt sedan jag var sju sa också att så länge hon kan minnas har jag haft en märkligt bra självkänsla. Hon poängterade också att jag alltid haft min egen stil, gått min egen väg och haft hög integritet redan som liten. Det betyder inte att jag är immun mot till exempel hjärtsorg. Ledsen och sårad kan jag absolut bli, kanske inte så ofta som andra för jag bryr mig inte lika mycket om åsikter som andra, men när någon nära mig sårar mig så även jag ledsen. Fast inte ens i den trassligaste av separation tappar jag mig själv. Jag kan sluta äta, bli heldeppig, bete mig lite märkligt men jag är ändå jag. Föds vi alla med bra självkänsla? Det vore konstigt om vi föddes med dålig självkänsla men kanske föds vi på noll. Så får man antingen jobba upp självkänsla eller så trycks den ner. För jag tror inte man kan få dålig självkänsla av sig själv. Utan där tror jag externa faktorer spelar in. Då kanske det även spelar in vid en bra självkänsla? Kanske det faktiskt. Jag har inte svar på just det men för mig har det funnits med så länge jag kan minnas. Här är några saker som jag tror haft en betydelse.

    Människor

    Mina föräldrar har alltid utsatt mig för massa människor, sociala sammanhang och inte minst flyttar både inrikes och utrikes. Utsatts låter kanske lite otäckt men det var inte alltid så skoj, det var ibland läskigt. Likadant med barnvakter, vi har haft mängder. Redan från en väldigt ung ålder så träffade vi mycket människor och det var inte alls så att mamma eller pappa alltid höll mig tryggt i handen utan jag fick lite klara mig själv. Det där tror jag har varit så nyttigt. Genom att träffa andra har jag också lärt mig vem jag är och inte minst, vem jag inte är. Genom att behövt klara mig själv om en så för bara 5 minuter när jag var ett år har säkerligen hjälpt det med.

    Mina föräldrar

    Vi är väldigt olika men visst har de haft en betydelse. Dels genom att ge mig en enorm trygghet där de kan både kunde lämna mig några dagar och även vara ärliga utan att jag tvivlat på deras kärlek. De har inte curlat oss även om det gett både min bror och mig en väldigt privilegierad uppväxt. Min farfar nog både bara självkänsla och bra självförtroende. Min mor har inte lika bra självkänsla men hon är inte osäker. Dessutom måste man nog ha ganska bra självkänsla om man ska vara gift med min far. För han skäms typ inte för något utan är väldigt trygg i sig själv och då måste mamma vara trygg i det med. Mina föräldrar har alltid låtit mig vara mig även om de inte alltid gillat det. När jag stött bort folk med min attityd så har dom mest förklarat att jag skulle kunna få fler kompisar om jag var trevlig. Aldrig har dom försökt ändra på mig. När jag var lite äldre och gick ut på kvällarna så fick jag alltid höra att jag var fin men ibland att det hade varit snyggare med det eller det. Pappa sa alltid innan jag lämnade att jag var världens bästa tjej, det behöver man höra även när man är 19. Han säger det ofta än idag och jag tycker det är lika tryggt som 39-åring. Likadant har det varit med prestationer, dom har absolut pushat och sagt att jag måste göra mitt bästa. Väldigt stolta har dom varit ibland och något besvikna har dom också varit men att inte alltid lyckas har varit okej. Jag är mer än sitt utseende, jag är mer än bara insida och mer än mina prestationer och oberoende av vad så är jag alltid älskad, av dom och av mig. Den trygghet har gjort att jag är väldigt säker i mig själv och känner faktiskt inte att jag behöver någon bekräftelse från någon. Inte ens från mina föräldrar nuförtiden även om det alltid är uppskattat. Det där med att dom alltid också varit ärliga och gett kritik men ändå älskat mig har lärt mig att vara ärlig och stå för sin åsikt. Däremot kan man göra det på olika sätt, med kärlek eller utan omtanke.

    Som kanske kan utläsas ovan så har de även alltid pushat mig att gå utanför komfortzoner. Det har säkerligen varit motsatsen till curlande men det har gjort mig modig, och självsäker. Det har säkerligen också format min självkänsla. Man mår bra att lära sig tidigt hur mycket man är kapabel av. För att inte nämna hur bra det är veta att det värsta som kan hända oftast är att det inte går som tänkt. Igen, den där tryggheten har varit så viktig.

    Umgänge

    Jag vet inte varför men jag har någon lite misstanke om att alla mina killkompisar haft en liten roll här. Min första kompis var en kille och fram tills för bara några år sedan så var mina närmaste vänner varit killar. Jag tror inte det format min självkänsla men jag tror att det kanske har boostat den ibland. Varför killar generellt tafsar mindre, överanalyserar mindre, bryr mig mindre om åsikter, tar för sig mer och så vidare vet jag inte. Är det förresten det man relaterar till när man kallar tjejer för killiga? En av anledningarna till att jag haft killkompisar är väl just för at vi helt enkelt varit mer lika. Jag har inte orkat med osäkerheten som oftast infinner sig hos tjejer. Det gör jag inte riktigt idag heller. Jag kan inte alls relatera till den. Då har det varit skönt att få en boost hos killarna och inte varit tjejen som jämfört sig med andra eller sökt bekräftelse hos killar. Bra vänner överlag har varit viktig. Man kan inte ha vänner som inte accepterar dig för den du är. Men varför det är en sådan här skillnad vet jag inte. Jag tror inte det är så simpelt som det mammor gillar att klä sina döttrar sött för jag hade de sötaste och finaste klänningarna och gick på balett. Kanske är det att man är lite mer rädd om sina döttrar? Allt ifrån att dom inte ska slå sig till att dom inte ska hoppa i lera typ. För det där saknades helt under min uppväxt. Det var inga problem att hoppa i lera i den finaste klänningen. Och skulle jag ramla och slå mig så var det nog mest “försök igen” som gällde.

    När jag tänker på hur jag kan hjälpa Baby Ice hitta en trygg inre punkt, för det är det jag tror självkänsla är, så är det främst att älska och att inte curla. Det gäller allt från att våga säga hej själv och beställa sin egen mat på restaurang till att testa nya saker och våga misslyckas. Inte pusha kanske men att tryggt gå bredvid när han upptäcker livet. Att visa tillsammans med honom att han klarar allt – han kanske inte blir bäst på allt men det måste man inte vara. Bäst, sämst eller medioker så finns jag alltid här. Tills den dagen han känner att han hittat sin självkänsla så ska jag bära hans självkänsla åt honom genom att tro på honom och påminna honom dagligen om att han är bäst som han är. Att han är precis som han ska vara och det är bara han som bestämmer vem han är. Det finns inga rätt eller fel, det finns inga måsten eller krav. De viktigaste människorna i hans liv ska älska honom villkorslöst för den han är och det ska han känna, inte bara veta.

  • Livet

    Tillfriskad & livskris

    Baby Ice och jag är friska! Lagom till helgen så återfick vi vår energi så vi har typ maxat helgen. Icey och jag har umgåtts sådär så att vi sett varandra, pratat och lyssnat och bara varit.

    I fredags var Baby Ice och jag ute nästan hela dagen så att Icey kunde jobba ikapp eftersom han behövt dra ett lite större pappalass än vanligt. När vi kom hem så lekte vi lite alla tre och sedan åkte jag och köpte en hylla från den holländska Blocket. På kvällen lade vi Baby Ice tidigt så vi kunde ha lite myskväll. På lördagen så fick jag förmiddagen för mig själv och åkte och köpte surdegsbröd. Att få sätta mig i en bil och bara köra är bland det bästa jag vet om inte det bästa. Helst hetsig stadstrafik som kräver fokus men ändå flyt. Det är för mig så meditativt. De flesta hatar det säkert men jag trivs så bra där. Så att få en förmiddag med en liten utflykt i bilen med skön musik är absolut en bättre start på dagen för mig. Sedan plockade jag upp min man och vår bebis så åkte vi först och köpte färg för att måla små bokhyllor i barnrummet och sedan åkte vi till IKEA. Så trött på den här meningen men vi behövde köpa förvaring. Mest till köket där så mycket tillkommit i form av barnmat och barnprylar. Dom små bokhyllorna vi skulle köpa var såklart slut så vi får leta vidare. När vi kom hem så hade vi en väldigt trött son så kan inte påstå att det var sådan himla mysig kväll haha. Han däckade tillslut och Icey och jag bokade biljetter till Sverige. Vi åker upp i två månader så det ska bli härligt. Jag har ju kommit in i en slags kris. Eller ska egentligen inte kalla det kris, det är mer en inre slitning. Det är min singelgen som spökar. Jag har nämnt det här förut, men jag är inte gjord för det här med att vara gift. Jag tycker det är skitjobbigt ibland och det blir nästan värre av ett lyckligt förhållande. Icey och jag bråkar aldrig och det är inte för att vi inte bryr oss tillräckligt för att bråka utan det finns inget att bråka om. Kanske att en av oss är lite irriterad ibland och snäpper till om någon småsak. Men till och med det händer kanske en gång per halvår. I övrigt så är vi ett fantastiskt team. Utan någon som helst drama. Då brukar jag försöka skapa drama fast det är sällan det går. Tvåsamheten, rutiner och vardag tar dör på min själ. Då har jag ändå en underbart förstående man som inte har några problem med att jag flörtar med någon även om han undrade varför jag var i färgbutiken i en halvtimma när han och Baby Ice väntade i bilen. Jag sa som det var, det var en supersöt kille där och vi pratade fester och kepsar och då skrattade han mest åt mig. Han är nog inte ett dugg orolig att jag ska vara otrogen eller lämna honom men han vet också att jag tycker det är asjobbigt ibland. Till och med den tryggheten som finns mellan oss och som oftast är så underbart är helt sjukt frustrerande. Jag känner mig bara fången. Utan någon egentlig lust att slita mig fri. Ni hör, hopplös fall. Men kanske också vill kunna ragga upp någon och tacka nej för att jag vill inte för att jag måste. Så Die on the Dancefloor har varit min låt på repeat under mina ensamma stunder i bilen. Igenkänningsfaktor deluxe.

    Helgen slutade på topp med en underbar brunch med kompisar som var i Amsterdam över helgen. Den ena är vegan och det enda veganska stället jag känner till i Amsterdam som dessutom har bacon för icke-veganer är The Avocado Show. Det var helt okej när det var nytt men nu är det ju en stor kedja med restauranger över hela Europa och inte alls lika bra. Fast det gjorde inget! Jag älskade varje stund och blev lite nykär i min man när vi sedan strosade runt på Amsterdams gamla gator. Bästa bästa avslutet på en liten kämpig helg.

  • Mode

    Rensa

    Vi mår bättre, det gör vi, men vi mår inte bra. Jag har en jobbig hosta och huvudvärk så vi håller hos mest hemma för att smitta ner andra och för att jag inte alls orkar något. Icey jobbar och mår tack o lov bra. Pallar inte tänka på hur det varit om vi alla mådde dåligt.

    Idag ska jag försöka börja rensa lite. Har beställt en påse från den nederländska Sellpy sidan. Gjorde det mest för det kändes smidigt men sedan märkte jag att påsarna skickas från Sverige och ska skickas tillbaks till Sverige. Känns inte alls så miljövänligt. Vet dessutom att dom fått mycket kritik för att vara vidriga arbetsgivare så samvetet mår sådär. Samtidigt så har jag inte riktigt kapaciteten just nu att effektivt ta kort på det som ska säljas och lägga ut till försäljning. Så typiskt när man vill att att allt ska vara enkelt. Testade Zalandos tjänst däran skickar tillbaks gamla kläder man köpt via dom. Det var supersmidigt. Kanske inte jättebra betalt men väldigt smidigt. Mera sådant!

  • TV

    Äntligen bättre!

    Jag är helt däckad av oro och förkylning men skit i det för Baby Ice mår bättre nu. Fortfarande lite slemmig men det sitter inte som klister i lungorna utan det är lite lättare och lösare. Och han är inte hes så svullnaden i halsen har också lättat. Thank god för igår hade han lätt krupp och det var inte kul. Men nu lämnar vi det här förkylningsviruset bakom hos. Eller, jag ska bli av med det också men sen så!

    Och hörrni, jag hittade en serie som jag ändå känner är tipsvärd trots att slutet var lite av en besvikelse. Men ändå, se den! Clickbait heter den och finns på Netflix.

  • Barn,  Inredning

    Sömnlös natt och barnrum

    Baby Ice var riktigt dålig igår, så vi ringde sjukhuset som snällt gav tips samt förklarade vart vi skulle åka om det blev värre. Han är ju egentligen bara förkyld men kan inte hosta tillräckligt stark för att få upp slem samt att han är väldigt snuvig så han har svårt att äta. Han älskar annars mat så då visste vi att det inte var bra och han hade svårt att andas och då sover man som på nålar. Idag är det lite bättre men han får sova i vår säng inatt så vi kan hålla lite koll på honom.

    Idag vaknade jag annars ganska tidigt och åkte och hämtade en golvlampa som jag köpt på motsvarande Blocket. Efter det svängde Baby Ice och jag förbi ett surdegsbageri innan vi åkte hem. Annars har vi inte gjort mycket idag mest vilat. Och så har jag funderat över hur jag egentligen vill att Baby Ice rum ska se ut. Vanligtvis är jag himla säker på vad jag vill ha för inredning men nu… puh. Jag är så himla delad mellan lite mörk och mysigt eller färgglatt. Jag är ju egentligen en färgglad person men gillar mörka sovrum. Och nu när jag tänker på det så kommer han ju mest sova där inne. Men det är ju kul med färg. Så himla tudelad. Vill ju också att det ska kännas lite moget.

    Pinterest
    Pinterest

    Lite dessa två stilar som cirkulerar i huvudet, kan bli långtradigt det här. Jag lutar lite åt det sista faktiskt. Känner jag in det för mycket om jag säger att en av utmaningarna är att jag inte riktigt vet vad Baby Ice har för personlighet än. Fortsätter denna brainstorming ett tag till.

  • Girlytalk

    Sjukling

    Åh, det gick inte alls som tänkt inatt. Vid midnatt blev Baby Ice väldigt förkyld. Helt plötsligt, vet inte var det kom från? Han var väldigt snuvig och hade massa slem i halsen och hostade. Han ville inte alls sova i sin säng och kände att jag inte ville vara ensam förälder så vi gick och lade oss hos Icey. Det är hans första riktiga förkylning. Innan har han varit lite snuvig och nyst men inte alls så här. Vi tycker det hjälper när han får sova med huvudet lite högre upp och helst vill han sova hos oss. Det får han såklart och när han sover mellan oss och är lite kinkig så har han en hand på mamma och en på pappa. Så vi fick några timmars sömn men jag sov nog minst för det sista jag läste innan jag gick och lade mig var en artikel om en mamma som hittade hennes son blå i hans säng. Himla smart att läsa det precis innan läggdags!

    Det blir till att ta det lugnt idag så hoppas vi Baby Ice mår bättre imorgon. Sover han mycket idag så ska jag passa på att göra klart lite admin och förbereda paket.