Tjejsnack by Happy

En del av Girlytalk

Etikett: vårsol

Med hopp…

Ibland krävs det ett inlägg för att förlösa fler. Så den här veckan har jag passat på att njuta av försmaken av vår som faktiskt rått på västkusten. Det har varit efter jobbet löpning utan pannlampa, lunchpromenad i värmande sol och inköp av solglasögon. Det här är den absolut svåraste tiden på året klädesmässigt, vad har man på sig när man inte längre vill ha svart men inte alls passar i vårens bleka färger utan att se ut som ett lik som övervintrat?

Jaja vi satsar på lite vårbilder och återkommer med klädångesten!

? Glad påsk ?

Jag sitter i solen och njuter, så länge man håller sig borta från vinden är det riktigt skönt nu frampå eftermiddagen. Det verkar som att min helg ska kunna landa i en bra blandning av familjer, vänner, träning, god mat och sol på näsan.

Långfredagen inleddes precis som skärtorsdagen avrundades med en tur i skogen. Solen sken och jag älskar hur fler och fler stigar blir tillgängliga nu när snön och isen börjar smälta.

Frampå eftermiddagen tittade T förbi, efter löften om att inte vara arg på honom, hans skärtorsdag hade varit allt annat än harmonisk och han laddade inte för en bättre fortsättning på påsken. Vi pratade, kramades och myste någon timma innan han åkte till huset igen. Planen är att ses på måndag igen, för lite påsk-grill. Sen hittade jag en påskpresent till Natalia som kanske var att pusha hennes fågelfobi ett steg för långt… men de var så fina! Hoppas att hon gillar dem…

Imorse tog jag bilen till min syster. Jag kom lagom till en lekplatspromenad, som efterföljdes av en korvlunch i uterummet och en promenad i solen. Vi har hunnit äta påsktårta och dricka irish coffey (okej, jag drack Kaffe Karlsson eftersom jag verkligen ogillar whiskey).

Nu ska jag återgå till att njuta innan vårt knytkalas ska dukas fram.

Familjehelg

Så himla härlig helg har jag haft. Har gosat med en sex månaders bebis, byggt tågbana med en fyraåring och spelat kort med en sex åring. Jag har avvikit från mina matregler under ett besök hos min farmor, det var ett medvetet beslut och herregud jag blev nästan illamående av den goda men väldigt söta äppelpajen som serverades. Sen har jag gått på stan med mamma och grillhängt med pappa. Som min mamma sammanfattade det, jag har avklarat en veckas aktiviteter på en helg. Jag sitter nu på tåget hem och tittar ut på den värmande vårsolen och önskar att den stannar framme tills jag får tag på min uteplats. Det vore underbart att få njuta lite av solen innan T kommer hem från sin grabbhelg.

Nedan två bilder som visar två av helgens guldmoments, bubbel med mamma och grill med pappa.

Jag är SÅ redo för Mars!

Har ni hört,  det är Mars! Februari är för mig den mörkaste och tuffaste månaden. Det borde vara vinter, men på västkusten är det snarare en blöt gråaktig sörja som omsluter hela världen. December till och med februari är en förlängning av hösten, det är inte vinter så som jag definierar vinter med kyla, snö och klar luft.

Men nu är vi i mars och mars är på riktigt nästan vår! Bara det att det är ljust när jag går hemifrån på morgonen. Igår efter mitt intervallpass på gymmet så var det bara skymning och då var klockan 18! Det här gör mig så glad, om jag nu bara kunde på en helg med lite solljus och en kopp kaffe på balkongen så skulle det på riktigt kännas hoppfullt.

Mars känns som en hoppfullmånad även på andra sätt. Äntligen börjar jag återfå lite kontroll över min jobbsituation. Jag har flera positiva aktiviteter inplanerade redan, det blir bokklubb i nästa vecka, namnsdagsfirande och Spa med Natalia,  en tur till mina föräldrar och sen hoppas jag på att kunna boka in en tidig april resa med T. På ett professionellt plan ska vi under de kommande veckorna få ett beslut på hur vi ska fortsätta driva projektet och när vi får stänga det. Det kommer att påverka en del hur min sommarsemester ser ut, men jag hoppas innerligt att kunna vara ledig hela juli till och halva augusti. Vilken dröm med långledigt!!

Sportlov

  När alla andra har Sportlov (ja ALLA andra, knappt en käft på jobbet!) och solen skiner då känner man sig inte så pepp på att jobba. Jag har i åratal försökt få min arbetsgivare att förstå att soliga dagar borde vara lediga dagar när man bor i kalla mörka Norden. Ja åtminstone på vintern, och våren… ja och sommaren förstås!

I alla fall, idag sken solen in på kontoret. Från en klarblå himmel, min kalender var tom som en plånbok i januari och min matlåda stod kvar i kylskåpet hemma. Så jag tog mig hem, värmde min matlåda och kröp in under en filt. Sen satte jag mig i solen och lyssnade på musik, åt matlåda, slumrade en timma i solen och bara njöt. Även för en som nyligen var i Australien och knarkade D vitamin är den svenska solen underbar! Nu har jag jobbat lite i en timma och tänkte dra på mig skorna och ta en promenad. Sådana här dagar är liksom bara till för att njutas av!

Vårsol

Det finns inget mer jag längtar mer efter än solens återkomst! Varje vinter känns det som att energin flyter ut ur kroppen, ner ur fötterna och försvinner. Varken kroppen eller knoppen orkar egentligen med några extravaganser. Lika mörkt och kallt som det är ute, lika mörk och kall känner jag mig. Under de här månaderna dyrkar jag min vetekudden som värmer mig under täcket i sängen. Utomhusaktiviteter de få soltimmar som trots allt finns och te. Jag dricker te som andra dricker vatten. Finns möjligheten att rymma utomlands så tar jag den, och på årets Bucketlist finns en resa till solen under oktober-november!

Men nu, nu dyrkar jag solen. Pigmentet väcks till liv i form av fräknar och solvarmtskinn. Energin att greja utomhus bubblar upp (igår städade jag balkongen, grundligt!) och jag tar minsta lilla chans att vistas ute. Som nu, på en parkbänk i solen med en kaffe från en annan byggnad. Vårlyx för en av solens största dyrkare!

En värdefull dag

Igår bestämde jag att ta ledigt idag. Bara göra sånt som jag vill och mår bra av. Jag kände efter påskhelgen ett stort behov av att hänga med Natalia. Det var en sån där känsla att jag bara behövde prata, umgås, vara med min bästa vän. Så igår promenerade vi till ett möte som vi båda skulle vara med på och bestämde oss för att höras av idag på förmiddagen. Vi styrde upp en efter-lunchen-fika med promenad i en av parkerna i utkanten av stan. Solen lyste, promenaden var superskön och fylld av vitsippor och fina utsikter. Och fikat var i en klass för sig. Hembakat, ekologiskt och massor med förföriska varianter. Det var svårt att välja, men som kardemumma freak jag är var det ganska självklart ändå…

Sen blev det långfika mot en solvarm vägg, och tid att hinna ikapp och prata ihop oss. Det är fantastiskt att ha en vän som samtidigt både är så lika och så olik mig. Vi bildar ett bra team och oj jag har roligt med den tjejen! Det är viktigt att man tar tid, prioriterar att bara umgås och inte hetsar sönder vänskapen. Det är mycket som ska göras, men ska en vänskap bestå är det viktigt att man investerar tid i att hänga också!

Nu ska jag överlägga med mig själv, om det gör ont i halsen eller om det bara är inbillning…

Februari är inte vabruari, det är depruari!

Februari är en månad som jag egentligen bara genomlider. Jag tycker det är den månad på året som jag helst skulle kunna radera. Gömma mig under ett täcke och sova bort. Jag längtar efter våren, men det är mitt i vintern. Mörkret känns extra påträngande och mörkt, även om jag märker att det blir ljusare på morgonen. Min motivationsnivå att göra saker är låg, otroligt låg. Vad det beror på vet jag inte, men jag mår inte dåligt att mörkret på hösten… det är nu, när ljuset återvänder som jag dräneras på energi.

För att komma åt det försöker jag planera in roliga saker. Nu till helgen kommer mina föräldrar på besök och vi ska kanske åka och titta på och provköra bil. Sen, helgen efter, är det Pollyland med Natalia vilket ska bli jätteskoj. Fokus på roligt och återhämtning. Kanske lite shopping och god mat. Och sen är faktiskt februari slut. Slut. Då börjar mars, som är en vårmånad och som på riktigt kommer att innebära ljusare joggingturer på kvällarna, värmande sol och fågelkvitter.
Idag känns februari extra tung. Varför vet jag inte och det irriterar mig. Inte ens en god matlåda har jag fått med mig, nej, helt och hållet en dag jag bara vill komma hem och snöra på mig skorna och rensa hjärnan.

Pst. fick ett mail i natt, dejten från i söndags, han vill ses igen. så det kanske kan bli en ljuspunkt i februarideppen?